Background: Social-workers exposure to client violence is recognized as a prevalent hazard for subsequent mental illness, and occurs partly due to organizational shortcomings with a disparity between demands and resources. Resilience is viewed as an ability to manage adversity, providing protection against mental illness due to workplace violence (WPV). Purpose: To distinguish experiences of WPV, mental illness and resilience among municipal socialworkers’ in Sweden, and determine the association between mental illness, WPV and resilience.  Methods: A cross-sectional study of 186 social-workers was conducted using an internet-based survey. Questions from the Resilience scale, Maslach’s burnout inventory and General Health Questionnaire were used. Descriptive data was created, bivariate analysis and linear regression conducted including items as mental illness, resilience and WPV analysed using resilience theory.  Results: Almost every socialworker (93%) had experienced WPV. Verbal violence most common occurring as a reaction, although prevalence, severity and fear towards exposure was relatively low. Respondents appeared both resilient and in good mental health. Increasing WPV correlated with a higher degree of mental illness (B= 1,345). Mental illness decreased when resilience increased (B= -,727). Resilience may constitute an important tool for social-workers and social services, to manage consequenses of WPV and develop sustainable social work practice.

Psykisk ohälsa har ökat drastiskt bland unga de senaste åren. Forskning tyder på att den ökande pressen från samhället är en bidragande orsak. Unga präglas av samhällets kroppsideal både på sociala medier och i jämförelser bland vänner. Hälsa är ett centralt begrepp inom vårdvetenskapen och erfordras som utgångspunkt i den här studien. Detta för att förstå hur ungdomars hälsa kan stödjas och stärkas utifrån ett livsvärldsteoretiskt patientperspektiv. Sårbarheten är större under ungdomsåren och därav även uppfattningen av den egna kroppen. Vad är det då egentligen som påverkar ungdomars syn på den egna kroppen? Syftet med studien är att uppmärksamma vetenskapliga studier som synliggör vad som påverkar ungdomars syn på kroppen samt vilken betydelse detta har för den psykiska hälsan. En litteraturöversikt har utformats som utgår från tio vetenskapliga artiklar och ligger till grund för studiens resultat. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Samhället och sociala mediers påverkan, ohälsa och kroppsmissnöje - ett komplext samband samt relationers betydelse. Resultatet visar att det finns flera orsaker som påverkar ungdomars syn på den egna kroppen. Det framkommer att tjejer upplever kroppsmissnöje och dålig självkänsla i större utsträckning än killar. Det finns ett samband mellan kroppsmissnöje och ohälsa som i studien beskrivs som stress, ångest och depressiva symtom. Sambandet mellan dessa orsaker är komplext, och det går inte att med säkerhet att säga vad den primära faktorn är. Det krävs en öppenhet från sjuksköterskan för att ungdomen ska våga samtala kring inre oro angående kroppen, samt vilja dela med sig av tankar kring livets prövningar.

Varje år diagnostiseras ungefär 900 barn och ungdomar med diabetes typ 1. Det är en kronisk sjukdom som kräver stora omställningar och ställer stora krav på ungdomen och deras liv. Psykisk ohälsa är ett problem som ungdomar med diabetes har en ökad risk att utveckla. Vi vet att diabetes typ 1 är en svår sjukdom för vuxna, i detta arbete vill vi fokusera på ungdomar. Detta arbete kan öka medvetenhet hos den grundutbildade sjuksköterskan vid mötet med ungdomar som har drabbats av diabetes typ 1. Syftet är att undersöka erfarenheter hos ungdomar med diabetes typ 1. Studiens metod är en litteraturöversikt där 11 artiklar har samlats in från databaserna Cinahl och Medline. Artiklarna analyserades och resulterade i tre huvudteman och nio subteman. Resultatet visade att många ungdomar upplever sig annorlunda och känner ett utanförskap på grund av deras diabetesdiagnos. Det visade också att många ungdomar upplever psykisk ohälsa i form av depressiva symtom, ätstörningar samt sömnproblematik. Det visade också att ungdomar upplever en hög stress och oro inför framtiden och de eventuella komplikationer som kan uppstå om sjukdomen inte hanteras och sköts på ett korrekt sätt. I diskussionen framkommer det hur viktigt information om egenvård är. Om egenvården sköts av ungdomarna är det möjligt att leva som de gjorde innan diagnosen. Vidare är det också viktigt att arbeta preventivt mot psykisk ohälsa, då ungdomar med diabetes typ 1 har en ökad risk att drabbas av detta.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett allvarligt hälsotillstånd förenat med en ökad mortalitetsrisk. Sjukdomen ger upphov till fysiska symtom som kan bidra till en mängd olika känslomässiga reaktioner, som för den drabbade kan innebära psykisk lidande vilket kan ha negativ påverkan på dennes tillvaro.    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka personers upplevelser av psykisk ohälsa efter en hjärtinfarkt.  Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar utvalda från databaserna PubMed och CINAHL. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades, varav artiklar av medelhög eller hög kvalitet inkluderades. Artiklarna lästes igenom, bearbetades och analyserades, därefter skapades teman och kategorier.  Resultat:  Efter hjärtinfarkten upplevde personerna rädsla för att dö, förenat med oro eller stress över en ytterligare infarkt. Därav uppmärksammade personer symtom som kunde indikera på en ny hjärtinfarkt. Faktorer som kunde förvärra känslor av oro och stress var oönskad ensamhet, brist på stöd, fysiska begränsningar och otillräcklig information från sjukhuset. Sjukdomen gav upphov till olika negativa känslor som depression, mental utmattning, fatigue, ilska, skam, skuld, kontrollförlust och identitetsförlust. Psykisk ohälsa hade negativ inverkan på personers vardag, relationer samt förmåga till livsstilsförändring, acceptans och återhämtning.   Slutsats: Litteraturöversiktens resultat bekräftar att upplevelser av psykisk ohälsa förekommer hos personer efter en hjärtinfarkt. Personer beskrev en mängd olika negativa känslor i varierad grad, vilket indikerar på att allas upplevelser är individuella. Då psykisk ohälsa orsakar ett personligt lidande har sjuksköterskan ett ansvar i att främja välmående samt förebygga psykisk ohälsa hos alla människor på ett individuellt plan. / Background: Myocardial infarction is a serious health condition, associated with an increased mortality risk. The disease involves physical symptoms that can cause a variety of different emotional reactions, which for the affected person can result in mental suffering and a negatively impacted existence.  Aim: The aim of this literature review was to explore persons’ experiences of mental illness post myocardial infarction.  Method: A literature review based on ten qualitative original articles selected from the PubMed and CINAHL databases. The elected articles were quality audited, of which those of medium or high quality were included. The articles were then read through, processed and analysed, thereafter themes and categories were constructed.  Results: Post myocardial infarction, the individuals experienced fear of dying combined with anxiety or stress over another myocardial infarction. Hence, they noticed symptoms that could indicate another myocardial infarction. Components that could aggravate feelings of anxiety and stress were undesirable loneliness, lack of support, physical limitations and poor information from the hospital. The disease allowed for negative emotions to rise, such as depression, mental exhaustion, fatigue, anger, shame, guilt, loss of control and loss of identity. Mental illness had a negative impact on their everyday lives, relationships and abilities to make lifestyle changes, accept and recover.  Conclusion: The literature review resulted in confirmation that myocardial infarction can lead to experiences of mental illness. The individuals described a variety of negative emotions to varying degrees, which indicates that every individuals experience is personal. Since mental illness generates a personal suffering, the nurse has a responsibility to further benefit well-being, and prevent mental illness for all people on an individual level.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett samlingsnamn för psykiska tillstånd som orsakar lidande och innebär vissa svårigheter att fungera i vardagslivet. Tonåren är en tid av såväl psykiska som fysiska förändringar och gör därför tonåren till en sårbar period för psykisk ohälsa. Cirka tio procent av tonåringarna har så omfattande psykiska problem att det påverkar den dagliga livsföringen. Skolsköterskan är en av de första att träffa tonåringar med psykisk ohälsa och utgör därför en viktig del av tonåringens välbefinnande.  Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med tonåringar med psykisk ohälsa.  Metod: En litteraturöversikt med integrerad analys. Litteratursökning utfördes i tre databaser; Cinahl, PubMed och PsycINFO. Totalt tolv kvalitativa artiklar analyserades och inkluderades i litteraturöversikten. Alla inkluderade artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall.  Resultat: Fyra kategorier framkom i analysen; Saknar verktyg och kunskap om psykisk ohälsa, Tidsbrist och arbetsbelastning, Vikten av teamarbete och Meningsfullt arbete men känslomässigt tärande. Resultatet visade att skolsköterskorna efterfrågade verktyg och mer kunskap om tonåringars psykiska ohälsa. Vidare upplevde skolsköterskorna tidsbrist och att de inte alltid kunde vara så tillgängliga för tonåringarna som de önskade. Teamarbetet med övriga professioner och externa aktörer kunde bli bättre då skolsköterskorna inte alltid kände sig accepterade i sin yrkesroll. Även om skolsköterskorna upplevde arbetet som känslomässigt tärande så kände de ändå att deras arbete var meningsfullt för den enskilde tonåringen.  Slutsats: Skolsköterskorna saknade kunskap, verktyg och resurser i arbetet med tonåringar med psykisk ohälsa. De upplevde att tidsbristen försvårar det förebyggande arbetet för psykisk ohälsa och att de inte alltid kände sig accepterade av andra professioner. Det är av stor vikt att skolsköterskan i klinisk praxis kan erbjudas mer kunskap, tid och resurser för att jobba förebyggande mot psykisk ohälsa. / Background: Mental illness is an overall term for mental conditions that cause suffering and involve certain difficulties in functioning in everyday life. Adolescence is a time of both mental and physical change and therefore makes adolescence a vulnerable period for mental illness. About ten percent of teenagers have such extensive mental health problems that it affects their daily life. The school nurse is one of the first to meet teenagers with mental illness and therefore forms an important part of the teenager's well-being.  Aim: The aim was to investigate school nurses' experiences of working with adolescents with mental illness.  Design: A literature review with integrated analysis. Literature search was performed in three databases; Cinahl, PubMed and PsycINFO. A total of twelve qualitative articles were analyzed and included in the literature review. All included items were quality reviewed using a quality review template.    Results: Four categories emerged in the analysis; Lacks tools and knowledge about mental illness, Lack of time and workload, The importance of teamwork and Meaningful work but emotionally consuming. The results indicated that school nurses need tools and more knowledge about teenagers' mental illness. Furthermore, school nurses experienced a lack of time and that they could not always be as accessible to the teenagers as they wanted. The teamwork with other professions and external actors could be better as the school nurses did not always feel accepted in their professional role. Even though the school nurses experienced the work as emotionally consuming, they still felt that their work was meaningful to the individual teenager.  Conclusion: School nurses lack knowledge, tools and resources in working with adolescents with mental illness. They experience that the lack of time complicates the preventive work for mental illness and that they do not always feel accepted by other professions. It is of great importance that the school nurse in clinical practice can be offered more knowledge, time and resources to work preventively against mental illness.

Intresset i denna uppsats riktar sig till hur fritidspersonal arbetar normkritiskt med HBTQ+-relaterade frågor i fritidshemmet. När vi sökte tidigare forskning om HBTQ+ i grundskolan fick vi få eller inga träffar alls som berörde den svenska skolan. Med normkritiskt perspektiv som grund för våra frågeställningar fick vi en djupare förståelse för hur fritidspersonalen arbetade för att bryta samhällets normer genom lek, aktivitet och musik men även genom värdegrundsarbeten och dagliga diskussioner. Syftet med studien var att beskriva och analysera fritidspersonalens uppfattningar om HBTQ+-frågor i fritidshemmet. Vi använde en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer som en djupdykning till vår studie om fritidspersonalens uppfattningar om att arbeta med HBTQ+-frågor. Metoden vi använde oss av är innehållsanalys, vilket innebär att man analyserar sitt material enligt ett kodningsschema. Först redovisar vi resultatet utifrån enkäterna. Därefter redovisas resultaten från intervjuerna. I denna studie framkommer det att det ser väldigt olika ut i hur fritidshemmen arbetat med HBTQ+-frågor i undervisningen och från personal till personal. Slutsatsen är att fritidspersonalen behöver mer stöttning och utbildning för att kunna bedriva undervisning om HBTQ+ på fritidshemmet. / <p>Betygsdatum: 2021-11-05</p>

Bakgrund: Under graviditet genomgår kvinnan fysiologiska, psykologiska och hormonella förändringar. Att drabbas av psykisk ohälsa i samband med graviditet och tiden efter barnets födelse är inte annorlunda än att drabbas av psykisk ohälsa under andra perioder i livet men psykisk ohälsa under den perinatala perioden kan påverka bindningen till barnet och barnets anknytning till sin mamma. Psykisk ohälsa kan leda till att kvinnor ifrågasätter sin modersroll och barn till mödrar med psykisk ohälsa kan påverkas negativt genom emotionella-, kognitiva- och beteendemässiga svårigheter som kan bli långvariga. Barnmorskan har i uppgift att upptäcka och identifiera kvinnor med risk för psykisk ohälsa, tidiga insatser är av vikt. Barnmorskan kan remittera kvinnan till adekvat vård inom och utanför professionen. Det är av vikt att barnmorskan skapar förtroendefulla relationer, vården ska ges med värdighet och vara personcentrerad samt möjliggöra kontinuitet. Dock visar forskning att kvinnor upplevt att bemötande och vård inte tillgodoses vilket leder till att den psykiska ohälsan inte uppmärksammas. Syfte: Att, utifrån barnmorskors erfarenheter och upplevelser, belysa vad som påverkar bemötandet och vården gentemot kvinnor i relation till psykisk ohälsa i samband med graviditet och tiden närmast efter barnets födelse, så kallad perinatal psykisk ohälsa. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa artiklar som analyserades med integrativ metod. Resultat: Barnmorskor ansåg att relationsskapandet var viktigt i avseendet att främja den psykiska hälsan och för att identifiera psykisk ohälsa. Barnmorskorna upplevde inte att stödet alltid räckte till, varken för att skapa förtroendefull relation eller för att erbjuda lämplig vård till kvinnor som drabbats av psykisk ohälsa. Helhetsperspektivet var bristande, en del barnmorskor ansåg att perinatal psykisk ohälsa var deras ansvar, medan ansvarsrollen upplevdes som otydlig av andra barnmorskor. Barnmorskor tillfrågade inte kvinnor om den psykisk hälsan under graviditeten och de kände sig mer bekväma att prata om fysiska besvär och frågor specifikt riktade mot graviditeten och dess fortskridande. Det framkom också negativa attityder och stigma kopplade till psykisk ohälsa, och att vården och bemötandet påverkades av tidsbrist. Barnmorskor upplevde kompetensbrist och otydlighet gällande remittering, vilket bidrog till osäkerhet och oro. Det visade sig att flertalet barnmorskor hade kunskapsbrister angående perinatal psykisk ohälsa. Slutsats: Bemötande och vård påverkas av förtroendefulla relationer, kontinuitet och kunskapsbrist. Genom att synliggöra betydelsen av förtroendefulla relationer skulle det möjliggöra att barnmorskor skulle kunna förebygga perinatal psykisk ohälsa och därmed kunna skydda, kanske den viktigaste relationen i livet, mammans bindning till sitt barn och barnets anknytning till sin mamma. / Background: During pregnancy, the woman undergoes physiological, psychological, and hormonal changes. Suffering from mental illness in context to pregnancy; before, during and the time after child’s birth, is no different than suffering from mental illness during other periods in life. But mental illness during the perinatal period can have a negative impact on the attachment to the child and the child´s attachment to the mother. Mental illness can lead to women´s questioning their role as mothers and children of mothers with mental illness can be negatively affected by emotional, cognitive, and behavioral difficulties that can be long-lasting. The midwife has the task of discovering and identifying women at risk of mental illness and early intervention is important. The midwife can refer the woman to adequate care within and outside the profession. It is important that the midwife creates trusting relationships, enable continuity and the care must be given with dignity and be person-centered. However, research shows that women have experienced that treatment and care are not provided, which leads to perinatal mental illness not being noticed.  Purpose: To, based on midwife’s view´s and experience, shed light on what affect the treatment and care towards women in relation to mental illness in connection with pregnancy and the time immediately after the child´s birth, so-called perinatal mental illness. Method: Literature review with qualitative and quantitative articles that were analyzed with an integrative method. Results: Midwives considered that building a relationship was important in promoting mental health and in identifying mental illness. The midwives did not feel that their support was always sufficient, neither to create a trusting relationship nor to offer appropriate care to women who have suffered from mental illness. The holistic perspective was lacking, some midwives considered that perinatal mental illness was their responsibility, while the role of responsibility was perceived as unclear by other midwives. Midwives did not ask women about their mental health during pregnancy, and midwives felt more comfortable talking about physical ailment and issues specifically related to pregnancy and its progression. There were also negative attitudes and stigmas associated with perinatal mental illness, and that care and treatment were affected negatively by lack of time. Midwives experienced a lack of skills and uncertainty regarding referral, which contributed to doubt and concern. It turned out that most midwives had a lack of knowledge regarding perinatal mental illness. Conclusion: Treatment and care are affected by trusting relationships, continuity, and lack of knowledge. By highlighting the importance of trusting relationships, it would enable midwives to prevent perinatal mental illness and thus protect, perhaps the most important relationship in life, the mother´s attachment to her child and the child´s attachment to the mother.

Bakgrund: Personer som lider av psykisk ohälsa upplever stigmatisering i olikasammanhang. Det finns varierande faktorer som påverkas av stigmatisering hospersoner som lider av psykisk ohälsa vilket leder även till upplevelser avdiskriminering hos dem. Stigmatisering är ett vanligt förekommande problem isamhället vilket medför konsekvenser hos dem.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva faktorer relaterade till stigmatiseringav samt dessa konsekvenser för personer som lider av psykisk ohälsa utanförpsykiatrin.Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapligaartiklar söktes fram utifrån syftet som sedan analyserades och sammanställdes tillresultatet. Artiklarna var av både kvalitativ, kvantitativ design samt en mixad metod.Databaserna CINAHL och PsycINFO användes som sökmotorer.Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier. “Livskvalitet” där beskrivskonsekvenser av stigmatisering på livskvalitet. “kulturella och sociodemografiskafaktorer” där diskuteras kulturella perspektivens påverkan på stigmatisering samtsambandet mellan stigmatisering och utbildningsnivå beskrivs. “Socialdistansering” där påpekas faktorer som förorsakar att personer som lider av psykiskohälsa dra sig ur sociala situationer. “Familjen” där beskrivs familjen som en källatill stigmatisering.Slutsats: Stigmatisering påverkar livskvaliteten hos personer som lider av psykiskohälsa. Vidare kan bristande tillgång och nivå på utbildning öka risken förstigmatisering. Stigmatisering leder även till social distansering hos personer somlider av psykisk ohälsa. Dessutom räknas familjen till personer som lider av psykiskohälsa som en viktig källa till stigmatisering vilket gör att de undviker prata ompsykisk ohälsa i familjen. / Background: People suffering from mental illness experience stigma in differentcontexts. There are various factors that affected by stigma in people suffering frommental illness, which also leads to experiences of discrimination in them. Stigma isa common problem in today's society, which has consequences in people sufferingfrom mental illness.Aim: The purpose of this study is to describe factors related to the stigma of as wellas these consequences for people suffering from mental illness outside psychiatry.Method: The thesis carried out as a literature review where 15 scientific articlessearched based on the purpose, which then analyzed and compiled into the results.The articles were of both qualitative, quantitative design and a mixed method. TheCINAHL and PsycINFO databases used as search engines.Result: The result consists of four main categories. “Quality of life” describes theconsequences of stigma on quality of life. “Cultural and socio-demographic factors”which discuss the impact of cultural perspectives on stigma and the link betweenstigma and educational attainment are described. “Social distancing,” points outfactors that cause people suffering from mental illness to withdraw from socialsituations. "Family" there describes the family as a source of stigma.Conclusion: Stigma affects the quality of life of people suffering from mentalillness. Furthermore, lack of access and level of education can increase the risk ofstigma. Stigma also leads to social distancing in people suffering from mentalillness. In addition, the family of people suffering from mental illness considered animportant source of stigma, which means that they avoid talking about mental illnessin the family.

Bakgrund: Stress relaterat till psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Sjuksköterskors arbete innebär nära kontakt med människor och kan vara komplext och oförutsägbart. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som upplever stress relaterat till arbetsmiljön. En stressreaktion ska normalt vara under en kort tid men när det sker under längre perioder riskerar kroppens hälsa att påverkas negativt. Vid stress tvingas människan prestera över sin normala förmåga och resulterar i hög påfrestning på kroppen vilket i slutändan kan leda till psykisk ohälsa. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors upplevelser om stressorer i arbetsmiljön som kan leda till psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt användes till studien där elva stycken vetenskapliga artiklar analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: Studien belyser sju identifierade stressorer som sjuksköterskor upplever i arbetsmiljön som kan leda till psykisk ohälsa. Slutsats: Stressorer som sjuksköterskor upplever skapas av både verksamheten och arbetsgruppen. / Background: The most common cause of sick leave in Sweden is stress related to mental illness. Nurses work involves close contact with people and can be complex and unpredictable. Nurses are a professional group that experiences stress related to the work environment. A stress reaction should normally be for a short period of time, but when it occurs for longer periods, the body's health risks being adversely affected. Stress force people to perform above their normal ability and overperforming adversely affects the body and can lead to mental illness. Purpose: To elucidate nurses' experiences about stressors in the work environment can lead to mental illness. Method: A qualitative litteratured based study was used where eleven scientific articles were analyzed according to Friberg's method. Results: The study highlights seven identified stressors that nurses experience in the work environment that can lead to mental illness. Conclusion: Various stressors that nurses experience are created by the organisation and the working group.

Syftet med denna studie var att undersöka nyanlända och ensamkommande elevers upplevelser av hur deras språkinlärning av svenska påverkas av olika faktorer såsom språkmiljö och motivation. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Resultaten visar att motivationen och språkmiljön har både positiv och negativ påverkan på språkinlärningen vad gäller eleverna i studien. Informanternas erfarenheter av språkmiljö analyserades på två olika nivåer: i och utanför skolan. Analysen visar att utöver språkmiljön påverkade även kulturella normer, psykisk ohälsa och integration deras motivation att lära sig språket och därigenom själva språkinlärningen. Studiens slutsats är att språkmiljön i skolan har en positiv påverkan på språkinlärningen hos de flesta informanterna. Vidare bidrog motivation till att integreras in i samhället och skaffa sig en bra framtid i Sverige positivt till språkinlärningen. Den psykiska ohälsan hos de ensamkommande eleverna påverkade   motivationen på ett negativt sätt. Det som är framträdande i resultaten angående de nyanlända eleverna är att motivationen påverkas negativt eftersom de befinner sig i en språkmiljö där de inte är i behov av att tala svenska.