Children who grow up together with a parent with mental illness have been updated in a comprehensive report carried out by the National Board of Health and Welfare in 2020, where it emerged that children easily become invisible in the shadow of their parent. The study has been based on a qualitative research method with an inductive approach. It aims to shed light on how adults who grew up with a parent with mental illness have experienced their childhood and how they handle it today. To investigate this, six interviews from different podcasts were used, which were then analyzed based on the method, thematic analysis. The results of the study showed that children as relatives of a parent with mental illness become invisible in society due to the organizational structure of welfare, stigma in society and that the child maintains a front facade that makes it difficult for the surroundings to discover the child's situation. The results also showed that the adult took the initiative to try to help other people who live or lived in a similar situation as them. When a parent with mental illness lives with their child, it affects the child into adulthood and on to future generations. It is a complex social problem where the stigma in society can prevent the child from seeking help.

Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar de senaste åren, främst i den primära utvecklingsperioden som sker i åldern 14–18 år. Stigmatisering mot psykisk ohälsa som fenomen och mot dem som lider av det är ett välkänt problem som kan påverka huruvida en individ söker hjälp eller inte. Konformitet kan även det ha stort inflytande över individers handlande. Syftet med studien var att synliggöra ungdomars syn på stigmatisering av psykisk ohälsa samt hur det kan relateras till konformitet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 ungdomar. Intervjuresultatet analyserades genom en induktiv tematisk analys där totalt fem teman och tre subteman kunde urskiljas. Resultatet visade att stigmatiseringen bland ungdomar är betydande och upplevdes vara en följd av osäkerhet, okunskap och normer. Studien visar att stigmatisering och konformitet är beroende av varandra i detta avseende, något som synliggörs i diskussionen. Studien kan ge förståelse för hur ungdomars mående kan bemötas.

Eftersom mental ohälsa stiger i samhället och forskningen inte har ett tydligt svar så har vi i detta projekt formulerat en egen hypotes om varför vi ser den här trenden. Eftersom nyhetstjänster tjänar på att publicera negativa artiklar så leder det till att fler konsumerar negativa nyheter. Målet med projektet är att ta fram en nyhetsaggregator som utför sentimentanalys påaktuella nyheter från Aftonbladet, Expressen, DN och SVT där nyheterna kategoriseras i positiva, neutrala och negativa nyheter. Nyheterna samlas in med en egenutvecklad webskrapare som hämtar nyheterna från respektive källa. Sedan laddas nyheterna upp på en databas och bearbetas sedan för maskininlärning. För klassificering av nyhetsartiklar har vi tränat ett neuralt nätverk som utför klassificering av nyheter i det allmänna nyhetsflödet. Vi har även utvecklat en egen lexikonbaserad modell som är unik för varje användare för att kunna predicera användarspecifika sentiment. Resultat är en egendesignad hemsida med ett allmänt nyhetsflöde, samt ett anpassat flöde för registrerade användare, där man med ett reglage kan reglera vilken typ av nyheter och från vilka nyhetssajter som man vill se nyheter. På hemsidan presenteras även statistik över bland annat hur fördelningen av positiva, neutrala och negativa nyheter är på de olika nyhetssajterna

Psykiska besvär har visat sig påverkas av och/eller öka i samband med ökade klimatförändringar, varvid ett ökat behov av psykologisk behandling uppdagats. Aktuell forskning i ämnet är dock bristfällig och i dagsläget finns ingen evidensbaserad metod vid psykiska besvär kopplat till klimatförändringarna. Mot denna bakgrund var syftet med föreliggande studie att undersöka huruvida skräddarsydd IKBT kan vara hjälpsamt för personer med psykiska symtom och besvär som uppstått eller försämrats i samband med klimatförändringar och dess konsekvenser. Således skapades en randomiserad kontrollerad design, där deltagarna (N = 60) randomiserades till en av två grupper. Antingen till behandlingsgrupp där de fick åtta veckors IKBT, eller till kontrollgrupp iform av väntelista. Resultatet påvisade en signifikant förbättring i form av lägre självskattade grad av symtom i behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen, avseende de primära utfallsmåtten relaterat till depressionssymtom (d = 1.25), stressymtom (d = 1.12) samt generaliserad ångest (d =.56). Detta visades även för de sekundära utfallsmåtten avseende sömnsvårigheter (d = .85) och depressionssymtom (d = .85). En signifikant högre självskattad livskvalitet påvisades hos behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen (d = 1.12). Denna studie indikerar att skräddarsydd IKBT kan vara effektivt vid upplevda psykiska besvär relaterat till klimatförändringarna. Dock är resultaten preliminära och behöver replikeras samt följas upp i större studier innan säkra slutsatser kan dras kring IKBTs effekt vid klimatrelaterad psykisk ohälsa.

Bakgrund: Ungefär en tredjedel av de patienter som söker vård inom primärvården gör det på grund av psykisk ohälsa. Det är av vikt att primärvården är anpassad och bemannad för att hantera psykisk ohälsa eftersom primärvården ska vara ingången för all typ av ohälsa i befolkningen. Tidigare studier visar att sjuksköterskor i primärvården upplever en kunskapsbrist i psykiatri som kan riskera att bemötandet av patienter med psykisk ohälsa blir stigmatiserande. Rekryteringen av specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård i primärvården ter sig som en relativt ny företeelse. Det finns inga svenska studier som beskriver deras roll och funktion på vårdcentral eller deras upplevelse av arbetet i primärvård. Syfte: Att undersöka erfarenheterna hos specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård av arbetet på vårdcentral med patienter som söker vård för psykisk ohälsa. Metod: Specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård (N=11) vid nio vårdcentraler i Region Skånes regi intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: mötet med patienten med psykisk ohälsa, arbetar självständigt, värdesätter teamarbete, samverkar med specialistpsykiatrin, och besitter värdefull kompetens. Det latenta innehållet i kategorierna formulerades i temat “Unik roll där specialistkompetensen används”. Konklusion: De allra flesta intervjuade specialistsjuksköterskorna i psykiatrisk vård upplevde att de använde sin specialistkompetens i stor utsträckning och att det fanns ett stort behov av deras kompetens. De beskrev en mycket självständig roll med stort eget ansvar. Betydelsen av lång och bred erfarenhet, utöver specialistutbildningen och kunskap i samtalsmetodik, betonades.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan i samhället ökar. Omkring 10-15 % av alla kvinnor blir deprimerade i samband med graviditeten. Det finns idag en bristande kunskap kring förlossningsdepression både hos vårdpersonal och samhället i stort. För att kunna bemöta dessa kvinnor på bästa sätt är det därför viktigt att ha kunskap om deras upplevelser av hur det är att drabbas av en förlossningsdepression. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av en förlossningsdepression. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Elva bloggar har valts ut och analyserats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Utmaningar i samband med graviditeten och det inledande moderskapet, Upplevelser av misslyckande och Stödets betydelse på vägen mot tillfrisknande. Dessa beskrivs i nio underkategorier. Konklusion: Kvinnor upplever känslor som misslyckande och skam relaterat till okunskap och stigma som finns kring förlossningsdepression. Professionellt stöd och stöd från närstående har visat sig vara en central del i tillfrisknandet. Utbildning och kunskap om förlossningsdepression är viktigt för att kunna arbeta personcentrerat och individanpassat utifrån kvinnans behov. / Background: Mental illness in society is increasing. About 10-15 % of all women become depressed during pregnancy. There is a lack of knowledge about postpartum depression among healthcare professionals and in society. In order to be able to treat these women in the best way, it is important to have knowledge of women's experiences of what it’s like to suffer from postpartum depression. Purpose: To illuminate women's experiences of suffering from postpartum depression. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach. Eleven blogs have been selected and analyzed. Results: The analysis resulted in three main categories: Challenges during pregnancy and the initial maternity, The experiences of failure and The importance of support on the way to recovery. These are described in nine subcategories. Conclusion: Women experienced feelings of failure and shame related to ignorance and stigma that exists around postpartum depression. Professional support and support from relatives has proven to be a central part of recovery. Education and knowledge about postpartum depression are important to be able to work personcentered and individualized based on the women's needs.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp som beskriver graden besväreller tillstånd för individens hälsa. Psykisk ohälsa är ett växande problem medallvarliga konsekvenser för både individen, dennes anhöriga samt ur ettsamhällsmässigt perspektiv. Globalt så är en tredjedel av världens befolkningpåverkad av psykisk ohälsa i olika grad.Den grundutbildade sjuksköterskan inom primärvården ofta är patientens förstavårdkontakt, med ansvar att triagera vårdbehovet, hänvisa patienten samt geomvårdnad utifrån behov. För att kunna möta behovet hos patienter med psykiskohälsa utifrån god omvårdnad och personcentrerad vård, är det viktigt attundersöka sjuksköterskornas upplevelse i mötet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa primärvårds sjuksköterskansupplevelse i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod och induktiv ansats.Resultat bygger på analys av tio kvalitativa artiklar och litteratur sökningen ärgjord på Cinahl och PubMed. Artiklarna i litteraturstudien är granskade enligt SBU: kvalitetsmall för kvalitativa studier. Dataanalysen är utförd utifrån kvalitativinnehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer två tema; bristande kunskap och organisatoriskautmaningar. Med utgångspunkt i dessa framkommer sju subtema. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde oro och stress, relaterat till bristandekunskap, brist på erfarenhet och organisatoriska utmaningar. Att interagera merpsykisk ohälsa mer under utbildningen visade ha positiva effekter hossjuksköterskor. / Background: Mental illness is a collective term that describes the degree ofdiscomfort or condition for the individual's health. Mental illness is agrowing problem with serious consequences for both the individual, theindividual's relatives and from a societal perspective. Globally, a third ofthe world's population is to varying degrees, affected by mental illness andthe costs are high. The undergraduate nurse in primary care is often thepatient's first contact, with responsibility for triaging the need for care,referring the patient, and providing care based on need. To meet the needand understand the dynamics of nursing and person-centered care, it isimportant to examine the nurses' experience in meeting people with mentalillness. Aim: The aim of this literature review was to shed light on the primary carenurse's experience in meeting patients with mental illness. Method: A literature study with a qualitative method and an inductiveapproach. Results are based on analysis of ten qualitative articles and theliterature search is done on Cinahl and PubMed. The articles in theliterature study are reviewed according to SBU: quality template forqualitative studies. The data analysis is performed based on qualitativecontent analysis. Result: The result shows two themes; lack of knowledge and organizationalchallenges. Based on these, seven subthemes emerge. Conclusion: The nurses experienced anxiety and stress, related to lack ofknowledge, lack of experience and organizational challenges. Interactingmore with mental illness more during education was shown to have positiveeffects on nurses.

Mental ohälsa är ett utbrett problem på många arbetsplatser idag. Höga krav, stress och struliga situationer i hemmet är bara några av de fallgropar som kan leda till att medarbetare drabbas av mental ohälsa. Detta är en åtkomma som är svårbehandlad och återhämtningen kan många gånger vara en svår och långdragen process. De som står först i linje att bemöta den mentala ohälsan på arbetsplatsen är de ledare som har ansvar för medarbetarna. Med rollen som ledare tillkommer ansvar och ofta en hög arbetsbelastning då en måste vara införstådd i flera olika arbetsprocesser och ständigt se till så att medarbetarna kan sköta sina jobba och mår bra. Föreliggande studie har gjort en fördjupning inom ledarskap i den offentliga sektorn. Då offentliga organisationer finansieras av skattemedel finns det forskning som pekar på att kravet attskapa mycket med små medel är en problematik som kan spilla över på den mentala hälsan inom den offentliga sektorn. Genom att använda krav- kontroll- och stödmodellen och KASAM har denna studie undersökt ledares möjligheter och tillvägagångssätt att förhindra mental ohälsa bland medarbetare/på arbetsplatsen. Studien visar att ledare anser sig ha goda möjligheter att hantera mental ohälsa och att de sällan ser några direkta svagheter när det kommer till hanteringen av mental ohälsa inom den offentliga sektorn. Även om det finansiella stödet är mindre än vad det kan vara inom privatsektor. Ledarna visar på att deras viktigaste organisatoriska stöd kommer i form av kontakter med chefer och kollegor som finns till som erfarenhetsutbyte och mentalt stöd. Ledarnas vanligaste åtgärder för att hantera mental ohälsa hos sina medarbetare är att göra prioriteringar i deras arbetsuppgifter och på så sätt minska arbetsbördan och stressen.

Något som väckt vårt intresse är hur vissa barn som växer upp i dysfunktionella miljöer, ändå kan leva ett fullt meningsfullt liv. Därför har vi i detta arbete valt att studera två självbiografier skrivna av författare som själva har vuxit upp under dysfunktionella förhållanden. Vi har på de valda böckerna gjort en textanalys. I dessa böcker har vi identifierat vilka risk-, skyddsfaktorer som har haft närvarande under deras uppväxt. Samt vilka copingstrategier som tagits till hjälp. Vi har även valt att använda oss av skam- och skuldperspektivet eftersom vi anmärkte att det utgjorde en central del i de båda självbiografierna. Slutsatsen blev att balansen av risk- och skyddsfaktorer i kombination med olika copingstrategier var en bidragande faktor till att författarna kunde hantera motgångarna. I en av böckerna blev det en betoning på skuld och i den andra boken blev skam något mycket centralt. / Some children grow up in a dysfunctional environment, yet are still able to live and lead a meaningful life. As this caught our interest, we chose to study two autobiographies written by authors who themselves come from a dysfunctional background. This literature is the pillar for the analysis, supporting this article. Through these novels, we have been able to discover and identify which risk factors, as well as protective factors, that have been represented during the authors’ upbringing and childhood. In addition to these factors, the discoveries also include which coping mechanisms and strategies the authors have benefited from.  This article focuses upon viewing all events through the lense of both the shame and the guilt perspective, since it plays a central role in both autobiographies. Finally, the conclusion as to why the authors were able to cope with the experienced traumatic events in their early lives, was that of balance between risk - and protection factors, in addition to a variation of coping strategies.

Syftet med examensarbetet är att undersöka fem informanters upplevelser och reflektioner kring samsjuklighet mellan missbruk och psykiatriska sjukdomstillstånd inom ramen för LVM-utredningar. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socionomer som samtliga har erfarenhet kring det sociala arbetet gällande missbruk och insatsen LVM. De socionomer som intervjuats kommer från tre kommuner av olika storlek i Sverige. De teoretiska ramarna som utgör grunden för förståelsen av datamaterialet är stigmatiseringsteorin samt den biopsykosociala teorin.  Resultaten har visat på att informanterna ansåg att samsjuklighet är vanligt förekommande i socialt arbete mellan missbruk och psykiatriska sjukdomstillstånd. Tillstånden kan samspela och påverka varandra vilket kan innebära en komplexitet i det sociala arbetet inom missbruksvården. Resultaten har visat att en psykiatrisk sjukdomsdiagnos ofta kan ligga till grund för att ett missbruk utvecklas, likväl kan ett missbruk leda till att en psykisk ohälsa uppkommer. Informanterna ansåg att det är viktigt att ha en helhetssyn i arbetet med missbruksproblematik då detta kan innebära att vården och förståelsen en individs situation kan förbättras. En helhetssyn kan bland annat innebära att se till de yttre risk och skyddsfaktorer som finns runt individen, samt att fokus bör riktas mot hela individens livssituation.  Det har framkommit resultat om att samsjuklighet enligt informanterna skulle tas hänsyn till i de LVM-utredningar som skrivs utifrån att en helhetssyn eftersträvas av de yrkesverksamma. Informanterna ansåg att yrkesverksamma bör ta hänsyn till de begrepp och ordval som används i LVM-utredningar utifrån att vissa begrepp kan anses vara stigmatiserande gentemot individen. De individer som har en samsjuklighet kan anses ha en dubbel stigmatisering att förhålla sig till. Detta då både missbruket och det psykiatriska sjukdomstillståndet kan anses vara normbrytande i samhället.  Av det som framkommit i examensarbetet går det att resonera att det kan finnas skillnader i hur det sociala arbetet med missbruksvård bör genomföras i teorin kontra vilka faktiska möjligheter det kan finnas för att vården ska kunna genomföras i praktiken. Det framkommer i resultaten att det i dagsläget även kan finnas brister inom missbruksvården som behöver åtgärdas för att ge möjlighet till en bättre missbruksvård.