Bakgrund: Psykiska besvär beskrivs som uppkomst av symtom såsom oro, ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller annan sorts psykisk obalans. Psykisk ohälsa kan påverka vårdnadshavarens förmåga att vara känslomässigt tillgänglig och kan bli otillräcklig. Barnens behov riskerar då att hamna i skugga av vårdnadshavarens problem och behov. Studier visar på samband mellan obehandlad depression hos modern samt kognitiva och beteendemässiga underskott hos barnet. Detta kan leda till anknytningssvårigheter som ger svårigheter i känsloreglering, men att anknytningsmönstret kan förändras och utfallet av de negativa konsekvenserna minskas genom att sätta in insatser tidigt. Under barnets första tid är det dock helt beroende av familjen, vilket leder till vikten av att BVC-sköterska i barnhälsovården har ett familjeperspektiv. Motiv: BVC-sköterskan har en betydande roll i att uppmärksamma barn och vårdnadshavare med psykisk ohälsa för att stödja föräldraskapet tidigt och värna barnet. Därför är det viktigt att beskriva BVC-sköterskans erfarenheter av att möta vårdnadshavaren med psykisk ohälsa för att få kunskap i hur barn uppmärksammas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC- sjuksköterskors erfarenheter av att möta barn och vårdnadshavare, där vårdnadshavaren har psykisk ohälsa. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor som var verksamma inom barnhälsovården. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier “Att uppmärksamma vårdnadshavarnas mående”, “Att stödja föräldraskapet”, “Att vara professionell” och “Att synliggöra barnets situation”. Konklusion: BVC-sköterskorna uttrycker en osäkerhet just kring psykisk ohälsa och att identifera omsorgsbrist, medan resultatet visar att de i stor utsträckning gör just detta. Studier på effekter av utökat samarbete mellan psykiatrin och barnhälsovården föreslås.

Bakgrund: Ångest är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och står för ca 40% av alla sjukskrivningar. Sjukdomens orsak beror på flera faktorer och drabbar främst kvinnor. Nästan var tredje person som lider av ångest behöver psykiatrisk vård efter 10 år. Ångest riskerar att skapa både fysisk och psykisk skada och har stor effekt på individens sociala liv. Genom studien kan sjuksköterskor ta del av unga vuxnas erfarenheter av att leva med ångest och med hjälp av detta kunna förbättra vården. Syfte: Att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med ångestsjukdom. Metod: Det är en kvalitativ studie som baseras på narrativer tagna ur bloggar. Resultat: Ur analysen framställdes 2 huvudteman: ”Ångestens reglering av vardagen” och ”en ständig inre kamp”. Detta följt av åtta stycken underteman: Att alltid dölja, ständig oro, brist på kontroll, fysiska uttryck, att känna skuld, att känna hopplöshet, känslomässig berg och dalbana och personlighetsförändrad. Konklusion: Unga vuxna som lider av ångest isolerar sig från vänner, bekanta och familj. De tenderar att umdvika sociala sammanhang och en stor del av det vardagliga livet försvinner på grund av begränsningar. För att tillfriskna från ångesten behövs en större kunskap om sjukdomen hos vårdpersonal samt människor i sin omgivning. / Background: Anxiety is one of the most common public diseases in Sweden and accounts for about 40% of all sick leave. The cause of the disease depends on several factors and mainly affects women. Almost every third person suffering from anxiety needs psychiatric care after 10 years. Anxiety risks creating both physical and mental damage and has a great effect on the individual's social life. Through the study, nurses can take part in young adults' experiences of living with anxiety and with the help of this be able to improve care. Aim: To illustrate young adults' experiences of living with anxiety disorder. Method: It is a qualitative study based on narratives taken from blogs. Results: From the analysis, 2 main themes were presented: "The regulation of anxiety in everyday life" and "a constant inner struggle". This was followed by eight sub-themes: To always hide, constant anxiety, lack of control, physical expression, to feel guilt, to feel hopelessness, emotional roller coaster and personality change. Conclusion: Young adults suffering from anxiety isolate themselves from friends and family. They tend to avoid social contexts and a large part of everyday life disappears due to limitations. In order to recover from the anxiety, a greater knowledge of the disease is needed among healthcare professionals and people in their environment.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är idag ett samhälls växande fenomen som bör tas på allvar. Det råder idag bristande kunskap och förståelse kring främmande psykiska tillstånd på arbetsplatsen, vilket leder till stigmatisering och missförstånd. Att skapa personliga strategier för att upprätthålla sitt jobb är därför ytterst viktigt för individer med bipolär sjukdom. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka strategier individer med bipolär sjukdom använder sig av för att upprätthålla sitt arbete. De frågor vi ställer oss i studien är: Vilka strategier har hjälpt personen med bipolär sjukdom att få och behålla arbete? Vilka hinder och utmaningar har personen med bipolär sjukdom mött på sin arbetsplats? Det finns få studier som visar vilka strategier bipolära använder sig av för att upprätthålla ett arbete. Däremot finns det studier som styrker positiva egenskaper i form av kreativa, ambitiösa, drivna och målinriktade. Med detta i åtanke väcktes intresset av att undersöka vilka strategier som hjälpt de upprätthålla sina arbeten.Metod: För att avtäcka studiens syfte har kvalitativ metod används genom semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet påvisar vidare att arbetsgivarna har bristfällig kunskap om sjukdomen där öppenhet om sin sjukdom på en arbetsintervju kan resultera i att man inte får ett arbete. Arbete gynnar individen med bipolär sjukdom, men för att få och bibehålla arbetet är det viktigt att det finns stödjande arbetsklimat där individen känner sig delaktig och har valmöjligheter. / Background: Mental illness is today a society-growing phenomenon that should be taken seriously. There is currently a lack of knowledge and understanding of foreign psychological conditions in the workplace, which leads to stigmatization and misunderstanding. Creating personal strategies to maintain their job is therefore extremely important for individuals with bipolar disorder.Purpose: The purpose of the study is to elucidate the strategies that individuals with bipolar disorder use to maintain their work. The questions we ask ourselves in the study are: What strategies have helped the person with bipolar disorder to get and keep work? What obstacles and challenges has the person with bipolar disorder encountered in their workplace? There are few studies that show which strategies bipolar use to maintain a job. However, there are studies that prove positive properties in the form of creative, ambitious, driven and goal-oriented. With this in mind, the interest was raised in examining which strategies helped them maintain their jobs.Method: To uncover the purpose of the study, qualitative method has been used through semi-structured interviews.Results: The result further shows that employers have insufficient knowledge of the illness where openness about their illness during a job interview can result in not getting a job. Work benefits the individual with bipolar disorder, but in order to obtain and maintain the job, it is important that there is a supportive work climate where the individual feels involved and has choices.

Empirin summeras genom att hävda att psykisk ohälsa är det största skälet till att elever isolerar sig från skolan och detta kan grunda sig i djupgående familjerelaterade problem där eleven har utvecklat sin psykiska ohälsa av de slitningar och negativa följder som kan medföljas av en skilsmässa. När elevens frånvaro blir större och större, är det svårt att återvända på grund av att eleven halkat efter i skolarbetet och det blir även kämpigt att möta klasskamraters frågor. Inkludering av eleven sker via arbetet i elevhälsoteamen där diskussioner sker kontinuerligt om hur eleven ska integreras i skolan samt skolans normer och värden diskuteras och förhållningssätt utifrån både en egen, kommunal och statlig handlingsplan. Specialpedagogen har en viktig roll i elevhälsoteamet där de tillsammans har som första mål ska verka för att eleven ska passa in i skolmiljön och den andra inriktningen är att anpassa omgivningen till eleven. / The empiricism is summed up by claiming that mental illness is the main reason why students isolate themselves from school and this can be based on profound family-related problems where the student has developed his or her mental health from the wear and tear consequences that can result from a divorce. As the student's absence grows larger and larger, it is difficult to return because the student has slipped into school work and it also becomes difficult to meet classmates' questions. The inclusion of the pupil is done through the work in the student health team where discussions are ongoing about how the pupil should be integrated into the school, and the school's norms and values are discussed and approaches based on both their own, municipal and state action plan. The special educator has an important role in the student health team where together they have the first goal of working for the pupil to fit into the school environment and the second focus is to adapt the environment to the pupil.

Varje kommun har ett lagstadgat ansvar att ha uppsikt över de ungdomar i kommunen som varken arbetar eller studerar. Det innebär också att kommunen måste erbjuda ungdomarna alternativ sysselsättning eller hjälp att återgå till någon form av studier eller arbete. Syftet med studien är att undersöka hur studie och yrkesvägledare inom två olika enheter (kommunala aktivitetsansvaret och ett arbetsmarknadsprojekt) arbetar med målgruppen unga som varken arbetar eller studerar. För att undersöka detta har följande frågeställningar utformats: Hur beskriver studie- och yrkesvägledarna målgruppen? Vilka utmaningar beskriver respondenterna att de ställs inför vid vägledning av målgruppen? Hur arbetar respondenterna för att ta sig an dessa utmaningar? Studien har genomförts med kvalitativ metod. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. De teoretiska utgångspunkter och begrepp som sedan använts för att analysera empirin är Peavys konstruktivistiska vägledningsteori och begreppsapparat samt Antonovskys teori om KASAM. Vi har också använt oss av Anders Lovéns modell över förändringsfall och valfall. Resultatet visar att arbetet med vägledning av unga som varken arbetar eller studerar är komplext då målgruppen är heterogen och förekomsten av psykisk ohälsa och personliga bekymmer hos ungdomarna kan försvåra vägledning i traditionell mening. I resultatet framkommer även strukturella utmaningar som försvårar respondenternas arbete.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en av den vanligaste ätstörningen och drabbar främst yngre kvinnor. Sjukdomen leder till en förvrängd kroppsuppfattning och karaktäriseras främst av viljestyrd överdriven bantning. Långvarig och grav AN kan skada kroppens organ vilket kan vara livshotande. AN är den psykiatriska sjukdomen med högst dödslighetsgrad. Det är svårt att behandla patienter med AN då det finns ett motstånd från dessa patienter på grund av att de förnekar sina beteenden. Det kan även bero på stigman kring ätstörningar som finns i samhället, vilket leder till att patienter undviker eller uteblir från behandling. Syfte: Att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ analys av narrativer tillämpades på sex bloggar från Google. Bloggarna var skrivna av kvinnor i åldrarna 16–26 år. Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier; Att skambelägga sig själv, Självhat och Begynnande sjukdomsinsikt med sju underkategorier. Konklusion: Studien kan leda till en ökad förståelse och kunskap kring patienters upplevelser av att leva med AN, vilket kan bidra till att sjuksköterskan kan utföra en mer personcentrerad vård. / Background: Anorexia Nervosa is one of the most common eating disorders and mainly affects younger women. The disease leads to a distorted body image and is characterized mainly by will-driven excessive dieting. Prolonged and severe AN can damage the body's organs which can be life-threatening. AN is a psychiatric disease with a high risk of death. It is difficult to treat patients with AN because there is resistance from these patients though they are in complete deny of their behaviour. It may also be due to the stigma surrounding eating disorders that exist in the community, which leads to patients avoiding treatments for their disease. Purpose: To describe young women's experiences of living with anorexia nervosa. Method: A qualitative analysis of narratives was applied to six blogs from Google. The blogs were written by women aged 16-26 years. Results: Three categories emerged from the analysis; To shame oneself, Selfhatred and Incipient desease insight with seven subcategories. Conclusion: The study can lead to an increased understanding and knowledge of patients' experiences of living with AN, which can help the nurse to provide a good person-centered care.

Bakgrund: Medvetenheten kring psykisk ohälsa ökar, liksom kunskapen om att personer med psykisk ohälsa även har nedsatt fysisk hälsa och dör i förtid. Syfte: Syfte är att utforska vilka interventioner som kan hjälpa patienter med psykisk ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor att förbättra sina levnadsvanor och sitt psykiska mående. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. RCT-studier kvalitetsgranskades och analyserades för att syntetiseras till ett narrativt resultat. Resultat: Resultatet visar att personer med psykisk ohälsa behöver stöd till egenvård genom beteendeförändring, antingen i grupp eller individuellt. Med hjälp av strategier och utbildning i hälsosamma levnadsvanor kan de förbättra bland annat sitt BMI och sin psykiska hälsa. Slutsats: Distriktssköterskan bör uppmärksamma, hjälpa och stötta de här personerna att göra hälsosamma val. Stödet kan ges genom utbildning i hälsosamma levnadsvanor och stöttning till beteendeförändring. / Background: Awareness of mental illness is increasing, as is the knowledge that people with mental illness also have reduced physical health and die prematurely. Aim: The aim is to explore which interventions that can help patients with mental illness and unhealthy lifestyles to improve their lifestyles and mental state. Method: A systematic literature study with a quantitative approach. RCT-studies were quality reviewed and analyzed to be synthesized into a narrative result.    Results: The results show that people with mental illness need support for self-care through behavioral change, either in groups or individually. With the help of strategies and education in healthy lifestyles, they can improve, among other things, their BMI and their mental health. Conclusion: The district nurse should pay attention to and help and support these people to make healthy choices. The support can be given through education in healthy lifestyles and support for behavioral change.

Bakgrund: Ett problem i samhället för personer med psykiska sjukdomar är stigma och negativa attityder. Primärvården är första linjens hälso- och sjukvård, dit många vänder sig först vid ohälsa. Då stigma kan vara en anledning att inte söka hjälp för psykisk ohälsa är det viktigt att vårdpersonalen inte bidrar till detta. Förutfattade meningar och negativa attityder mot patienter motverkar också byggandet av en god vårdande relation vilket hindrar patientens tillfrisknande samt ger en försämrad vårdupplevelse. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att studera hur vuxna personer med psykisk ohälsa upplever vårdmöten inom primärvården samt vilka aspekter som anses viktiga i mötet. Metodbeskrivning: En beskrivande design med allmän litteraturöversikt som metod användes samt 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ eller blandad metod hämtades från databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning analyserades artiklarnas resultat enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Huvudresultat: Fem teman framkom med 17 tillhörande subkategorier vilka beskrev personers positiva och negativa upplevelser. Dessa teman var: Bemötande inom primärvården, Primärvårdspersonalens attityder, Primärvårdspersonalens kompetens, Samarbete och delaktighet samt Tillgång till vård och resurser. Slutsats: Studien visade att ett gott bemötande och samarbete med vårdpersonal bidrar till en positiv vårdupplevelse samt en vilja att engagera sig i sin egen vård. Dåliga bemötanden däremot med bristande samarbete och negativa attityder ökar stigmat av psykisk sjukdom och ger en negativ vårdupplevelse. För att motverka negativa attityder mot denna patientgrupp, behöver vårdpersonalen mer kunskap om psykisk ohälsa samt arbeta för att förbättra dessa attityder. / Background: A problem in society for people with mental illness is stigma and negative attitudes. Primary care is first-line health care, where many turn first to get help for mental illness. As stigma can be a reason not to seek help for mental illness, it is important that the healthcare professionals do not contribute to this. Preconceived notions and negative attitudes towards patients also counteract the building of good caring relationships, which hinders the patient's recovery and results in a worsened care experience. Aim: The purpose of this literature review is to study how adults with mental illness experience care meetings in primary care and which aspects are considered important in the meeting. Method: A descriptive design with general literature review as method was used and 13 scientific articles with a qualitative or mixed method were retrieved from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. After quality review, the results of the articles were analyzed according to Graneheim and Lundman's (2004) qualitative content analysis. Results: Five themes emerged with 17 associated subcategories which described people's positive and negative experiences. These themes were: Treatment in primary care, Primary care staff's attitudes, Primary care staff's competence, Cooperation and participation and access to care and resources. Conclusion: The study showed that a good treatment and collaboration with care staff contributes to a positive care experience and a willingness to get involved in their own care. Poor treatment, on the other hand, with lack of cooperation and negative attitudes, increases the stigma of mental illness and provides a negative care experience. To counteract negative attitudes towards this patient group, healthcare professionals need more knowledge about mental illness and work to improve these attitudes.

This thesis purpose is to highlight young adults with perceived mental illnesses, and who have experiences of being or not being included by Swedish welfare through a phenomenological perspective. The empirical material of the study is built upon six interviews with women who experience psychological problems and have been on sick leave for some time. In order to contextualize the narratives of the informant’s observations have been made in two Facebook groups. The empirical chapters are built on the following main questions: In what ways do the informants experience their psychological problems that have been confirmed by the health care system? In what ways do the informants communicate their illnesses? And how are the informant’s everyday lives shaped by their psychological problems? The main conclusion of the study is that medicalization has made it more complex when trying to understand human health, since the labels that are provided by medical sciences are insufficient when trying to evaluate an individual's actual well-being.

Den psykiska hälsans vikt, i människans välmående är av stor betydelse för att den enskilda individen skall kunna leverera på sina arbetsuppgifter. Då den psykiska ohälsan idag är ett av de snabbt växande hoten mot människans hälsa är det ett ämne som är viktigt att lyfta fram kring arbetsplatsen. Studien syftar undersöka arbetsmiljöarbetet inom servicebranschen samt identifiera förbättringsmöjligheter i befintliga hälsofrämjande processer. Arbetet är en fallstudie av kvalitativ natur som använder intervjuer och observationer för insamling av empiriska data. Empirin lyfter fram att medarbetare i allmänhet uppfattar arbetsmiljön på Sodexo som god. Framförallt i relation till flertalet försök från ledningen att skapa gemenskap på arbetsplatsen. Detta gjordes på både ett fysiskt plan genom att endast ha ett bord att samlas kring och gemensamma raster samt ett psykiskt plan genom att uppmärksamma födelsedagar och individuella prestationer. Studien konkluderar att medarbetarnas välmående speglas av ledningens engagemang i de hälsofrämjande processerna. Genom att identifiera riskerna i ett tidigt stadie minskas nivåer av negativa permanenta hälsotillstånd såsom depressioner, stress och dåliga arbetsförhållanden.