Bakgrund: Varje år begår cirka 1200 individer suicid i Sverige på grund av psykisk ohälsa. Många patienter beskriver en frustration över att leva med psykisk ohälsa samt beskriver att de har en begränsad tillit till vården. De upplever sig missförstådda och stigmatiserande i bemötandet av hälso– och sjukvårdvårdspersonal. Det resulterar till att många patienter upplever att de behöver dölja sin psykiska ohälsa genom att censurera sina ordval och handlingar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.Metod: Metoden genomfördes som en litteraturöversikt. Datainsamling utfördes systematiskt i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. 18 vetenskapliga artiklar inkluderades från 2011–2021 från databaserna som besvarade litteraturöversiktens syfte. 12 artiklar var kvantitativa studier och 6 artiklar var kvalitativa studier.Resultat: Resultatet består av 5 kategorier som belyser sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Resultat visar att kunskap och utbildning inom psykisk ohälsa är av stor betydelse för sjuksköterskors positiva attityder. Sjuksköterskors negativa attityder var en central faktor som påverkade omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Detta kan anses bero på bristande kompetens samt kulturella värderingar hos sjuksköterskor.Slutsats: Psykisk ohälsa är ett globalt växande problem. Patienter som lider av psykisk ohälsa förekommer i alla delar av vården. Resultatet visar att en ökad kunskap och utbildning inom psykisk ohälsa är av en stor betydelse i omvårdanden av dessa patienter. Det är av ett stort värde att sjuksköterskor inom den somatiska vården får en god kunskap kring psykisk ohälsa för att kunna möjliggöra en god personcentrerad vård. / Background: Every year, approximately 1200 individuals commit suicide in Sweden due to mental illness. Many patients describe a frustration over living with mental illness and describe that they have limited trust in care. They feel misunderstood and stigmatized in the treatment of health care professionals. As a result, many patients feel the need to hide their mental illness by censoring their words and actions.Aim: To Illuninate nurses' attitudes to caring for patients with mental illness in somatic care.Method: The literature review data collections were performed systematically in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. 18 articles were included from 2011–2021 from the databases that answered the purpose of the literature review. 12 articles were quantitative studies and 6 articles were qualitative studies.Results: The results consist of 5 categories that shed light on nurses' attitudes to caring for patients with mental illness in somatic care. Results show that knowledge and education in mental illness is of great importance for nurses' positive attitudes. Nurses' negative attitudes were a key factor influencing the care of patients with mental illness. This can be considered due to lack of competence and cultural values among nurses.Conclusion: Mental illness is a global growing problem. Patients suffering from mental illness occur in various care facilities. The results show that increased knowledge and education in mental illness is of great importance in the care of these patients. It is of great value that nurses in somatic care gain a good knowledge of mental illness in order to enable good person-centered care.

Bakgrund: Fysisk vårdmiljö på psykiatriska slutenvårdsavdelningar erfars positivt och negativt. Dock undersöks sällan huruvida miljön erfars främja eller hämma återhämtning. Syfte: Beskriva hur personer som vårdas inom psykiatrisk slutenvård erfar den fysiska vårdmiljöns betydelse för återhämtning. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio deltagare som nyligen varit inlagda på psykiatrisk slutenvårdsvårdsavdelning. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultat: Det erfars främjande för återhämtningen att få uppleva ljus när det känns mörkt, att uppleva avdelningens miljö inbjudande, att få hjälp att komma till ro samt att få känna liv med hjälp av växter i den fysiska vårdmiljön. Det erfars hämmande för återhämtningen att känna sig begränsad av att dela rum med andra, att inte få möjlighet till en god sömn, att känna frustration när inget stimulerar samt att uppleva miljön som fängelselik. Slutsatser: Det är inte stora renoveringar eller interiör som är centralt i resultatet. Snarare handlar det om tanke bakom utformningen, som kan främja gemenskap, social interaktion och valmöjligheter. Utformningen kan skapa trygghet och underlätta återhämtningsprocessen. Sjuksköterskan behöver tänka steget längre och väga in den fysiska vårdmiljön som betydelsefull för återhämtningen och med de medel som finns skapa en återhämtningsfrämjande miljö för varje enskild person. / Background: Physical care environment in psychiaric wards experienced positively and negatively. However, it is rarely investigated whether the environment is experienced to promote or inhibit recovery. Purpose: Describe how people who are cared for in psychiatric inpatient care experience the importance of the physical care environment for recovery. Method: Semi-structured interviews with ten participants who have recently been admitted to a psychiatric inpatient ward. Qualitative content analysis with an inductive approach was used. Results: It is experienced to promote recovery to experience light when it feels dark, to experience the ward's environment inviting, to get help to calm down and to feel life with the help of plants in the physical care environment. It is experienced as inhibiting the recovery to feel limited by sharing a room with others, not to have the opportunity for a good sleep, to feel frustration when nothing stimulates and to experience the environment as prison-like. Conclusion: It is not major renovations or interiors that are central to the result. Rather, it is about thought behind the design, which can promote community, social interaction and choices. The design can create security and facilitate the recovery process. The nurse needs to think one step further and consider the physical care environment as important for recovery and with the means available to create a recovery-promoting environment for each individual person.

Syftet med litteraturstudien var att systematiskt granska studier och sammanställa vilka arbetsterapeutiska interventioner kvinnor med stressrelaterad ohälsa erhåller samt resultatet avdessa. Datainsamling har gjorts i databaserna PubMed CINAHL, PsycINFO, OT-seeker och Scopus via Luleå tekniska universitet. Artiklarna kvalitetsgranskades, därefter bedömdesbevisvärdet och evidensstyrkan. Den systematiska sökningen resulterade i 12 artiklar varavsju kvantitativa, tre kvalitativa och två med mixad metod bestående av både kvalitativa ochkvantitativa data. Resultatet redovisas i tre kategorier, vilka är Redesigning Daily Occupations[ReDO], naturbaserad rehabilitering och kreativ inriktning. Effekter och erfarenheter av deolika interventionerna har visat positiva resultat, dock behövs det mer forskning inom områdetför att stärka det vetenskapliga underlaget och säkerställa att arbetsterapin och den vård somutförs är evidensbaserad. Litteraturstudien bidrar till ökad kunskap och förståelse förarbetsterapeutiska interventioner i vardagen för kvinnor med stressrelaterad ohälsa.

Bakgrund: Tidigare forskning belyser möjligheter och utmaningar i samband med den snabba digitaliseringen av vård i samband med att Covid-pandemin utbröt. Få studier utgår dock ifrån sjuksköterskor, än mindre specialistsjuksköterskor. Därvid anses det vara av vikt att belysa just dessa erfarenheter och i relation till Peplaus teori om mellanmänskliga relationer kunna bidra med vidare kunskap för att optimera digitala vårdmöten. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av digitala vårdmöten inom barn- och vuxenpsykiatrisk öppenvård. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utifrån 10 semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Resultat: Resultatet visar möjligheter och utmaningar i samband med införandet av digitala vårdmöten. Resultatet presenteras i fyra kategorier: att mötas på distans, att hitta nya vägar, att göra bedömningar och att hantera tekniken. Slutsats: Det upplevdes en otillräcklig förberedelse inför digitala vårdmöten där sjuksköterskan fått anpassa sig och lära sig längs vägen. Det framkom även relationella aspekter om hur sjuksköterskan kan nå fram till patienten trots det fysiska avståndet. Patientcentrerad vård försvårades då sjuksköterskan behövde fokusera på tekniska problem istället för att helt lägga fokus på patienten. / Background: Previous research highlights opportunities and challenges during the rapid digitalization of care during the ongoing Covid-19 pandemic. The nurses’ point of view has been explored only in a limited number of studies. Therefore, it is of utmost importance to focus on these experiences. In relation to Peplau’s interpersonal theory our intention is to provide a deeper understanding of the mechanisms of digital meetings within psychiatric care. Aim: To describe specialist nurses’ experiences of the digital care meetings in both adult and child outpatient psychiatry. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach. Data came from 10 semi-structured interviews with 10 specialist nurses within psychiatric care. Results: The results highlight the possibilities and challenges regarding implementation of digital care meetings. The results are presented in four categories: to meet in a distance, finding new pathways, making assessments and to handle the technics. Conclusion: The experience of the nurses’ was that there was insufficient preparations prior to the digitalization where the nurses’ had to make adjustments and learn along the way. It also emerged that there were ways that the nurses could reach the patients despite the physical distance. In conclusion, technical issues made patient-centered care more difficult to achieve.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar bland befolkningen. När en person drabbas av psykisk ohälsa kan det komma att påverka hela familjen. Sjuksköterskor behöver få en ökad kunskap i närståendes upplevelser av att leva nära en person med psykisk ohälsa för att kunna möta den närståendes behov. Syfte: Belysa närståendes upplevelser av att leva nära en person med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar. Resultat: Av analysen framträdde fyra kategorier, att hamna utanför samhället, att inte få sätta sig själv i första rummet, att vilja ses som en resurs inom sjukvården och en känsla av tillhörighet. Konklusion: Examensarbetet belyser att det är många närstående till personer med psykisk ohälsa som upplever stigmatisering. Som sjuksköterska ska man bemöta varje patient och närstående med respekt och ett öppet sinne. Sjuksköterskor kan genom detta arbete få en ökad förståelse för hur närstående upplever hur det är att leva nära en person med psykisk ohälsa och därigenom ge ett bättre stöd till den närstående. / Background: Mental illness is increasing among the population. When a person suffers from mental illness, it can affect the whole family. Nurses need to gain an increased knowledge of relatives‘ experiences of living close to a person with mental illness to meet the needs of the relatives. Aim: Illuminate relatives‘ experiences of living close to a person with mental illness. Method: A literature overview with ten qualitative articles. Result: Of the analysis, four categories emerged, to end up outside society, not put oneself first, to want to be a resource in healthcare and to want to feel a sense of belonging. Conclusion: The study highlights that there are many relatives of people with mental illness who experience stigma. As a nurse, you must treat every patient and relative with respect and an open mind. Through this work, nurses can gain an increased understanding of how close relatives experience what it is like to live close to a person with mental illness and thereby provide better support to the close relative.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett globalt problem som leder till onödigt lidande och förtidig död. Många äldre är multisjuka, vilket innebär att de lever med flera somatiska och/eller psykologiska sjukdomar samtidigt. Detta påverkar symtombilden hos äldre som lider av psykisk ohälsa, och det är vanligare att dessa personer att söka vård för fysiska åkommor eller besvär istället för sitt psykiska mående.  Detta gör det svårare för vårdpersonal att uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa.   Syfte: Studiens syfte är att belysa sjuksköterskors uppfattning av omvårdnad vid psykisk ohälsa hos äldre.   Metod: Arbetet är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Litteratursökningar gjordes med hjälp av databaserna CINAHL och Pubmed.   Resultat: Resultatet delades upp i 2 huvudkategorier bestående av Kunskap och Relation, med 4 underkategorier bestående av Psykisk ohälsa, Rutin, Relationen med äldre och Andra relationer. I resultatet framkom det att många sjuksköterskor upplevde att de saknade den kunskap som behövs vid omvårdnad av psykisk ohälsa hos äldre, även vikten av en god relation mellan sjuksköterskan och patienten, dess anhöriga, och annan vårdpersonal framfördes.   Slutsats: Sjuksköterskor känner att deras kunskap är otillräcklig vid omvårdnad av psykisk ohälsa hos äldre. En god relation med patienten är viktig, men anhöriga glöms ofta bort. Rutiner saknas vid omvårdnaden. Författarna anser att för lite fokus läggs på omvårdnaden vid psykisk ohälsa hos äldre.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland barn och ungdomar i Sverige och världen över. Oupptäckt psykisk ohälsa kan leda till både kort- och långsiktiga negativa konsekvenser. Psykisk ohälsa under barndomen ökar risken för sämre livskvalitet, fysiska hälsoproblem och psykisk ohälsa i vuxenålder. Skolsköterskan har möjlighet att arbeta hälsofrämjande och förebyggande mot psykisk ohälsa. Skolsköterskor träffar eleverna regelbundet vid hälsobesök och andra hälsoundersökningar i olika årskurser och har därför möjlighet att identifiera psykisk ohälsa hos eleverna. Syfte: Syftet med denna metasyntes var att beskriva skolsköterskans erfarenhet av arbete med psykisk ohälsa hos elever. Metod: Studien är en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats med metasyntes som forskningsmetod. Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman organisatoriska omständigheter har betydelse, skolsköterskans arbetssätt påverkar och kompetens krävs. Dessa teman resulterade i följande syntes: Arbete med psykisk ohälsa hos elever påverkas av organisatoriska omständigheter där hög arbetsbelastning och bristfällig resursfördelning har en negativ inverkan medan samarbete med och stöd från olika parter inom och utanför skolan är viktigt och underlättar. Samtidigt har rektorn en avgörande roll i hur välfungerande samarbetet inom elevhälsoteamet blir. Olika arbets- och bedömningsverktyg behövs och används i både identifiering av och i arbete med psykisk ohälsa dock efterfrågar skolsköterskor olika utvecklingsmöjligheter som kan stödja arbetet. Det krävs professionell kunskap för arbete med psykisk ohälsa men även grundläggande kompetens, såsom kommunikationsfärdigheter, är nödvändigt. Konklusion: Skolsköterskor behöver mer tid, resurser och utbildning samt ett gott samarbete med andra professioner inom och utanför skolan för att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande mot psykisk ohälsa hos eleverna / Background: Mental illness is increasing among children and young people, both in Sweden and worldwide. Undetected mental illness can have short- and long-term negative consequences. Mental illness during childhood reduces quality of life as well as increases the risk of physical health problems and mental illness in adulthood. The school nurse can work to promote health and prevent mental illness. School nurses meet students regularly during health dialogues and other health examinations from all grade levels which gives them the opportunity to identify mental illness early on. Aim: The aim of this study was to describe school nurses´ experiences of working with mental illness in students. Method: The study is a systematic literature review with a qualitative approach, with metasynthesis as the analysis method. Results: The analysis resulted in three overarching themes, organizational circumstances matter, the school nurse´s working methods have an impactand competence is required. The themes resulted in the following synthesis: Working with mental illness in students is affected by organizational circumstances, a high workload and inadequate resource allocation have a negative impact while collaboration with and support from different parties inside and outside the school is important and facilitates. At the same time, the principal has a decisive role in how well-functioning the collaboration within the school health service will be. Different work and assessment tools are needed and are in use both in identification of and in working with mental illness, however different development opportunities that can support the work, are requested by the school nurses. Professional competence is required for working with mental illness but basic skills, such as communication skills, are also necessary. Conclusion: School nurses need more time, more resources, and more education as well as the ability to collaborate with other professions inside and outside the school setting, to be able to promote health and take preventative measures against mental illness in students.

Bakgrund. Stressrelaterad ohälsa är ett folkhälsoproblem och vårdpersonal är en särskilt utsatt grupp. Studier visar att naturen har hälsofrämjande effekter och kan bidra till hantering och reducering av stress men där är målgruppen vårdpersonal begränsat utforskad. Syftet med studien var att undersöka vårdpersonals upplevelser av naturens roll i relation till hälsa och hantering av stress. Metoden utgjordes av kvalitativ induktiv ansats där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med vårdpersonal (undersköterskor, sjuksköterskor och läkare) från tre olika regioner i Sverige. Transkriberingarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Analysen mynnade ut i ett tema som visade att vårdpersonalen upplevde att naturen erbjöd stöd för hälsa genom möjligheter för reflektion, återhämtning och aktivitet. Temat bestod av sju kategorier: naturen var en plats för självreflektion, gav stöd för att vara närvarande, främjade återhämtning och välbefinnande. Naturen faciliterade fysisk aktivitet och beskrevs vara en social mötesplats samt gav en upplevelse av att vara en del av något större. Slutsats. Studien gav kunskap om vårdpersonals upplevelser och erfarenheter av naturens betydelse och roll för deras hälsa och hantering av stress vilket kan vara användbart för utvecklandet av hälsofrämjande och preventiva insatser för yrkes- och målgrupper med hög risk för stress och stressrelaterad ohälsa. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

We are currently living under a world wide COVID-19 pandemic. Due to restrictions in peoples every day life, people getting ill and dying there might be a risk of increase of mental illness in society. The purpose of this thesis is to take a closer look at how Swedish public libraries are using methods like shared reading and bibliotherapy as a way to cope with mental illness within society. What do librarians think about the possibility of using reading as a way to heal mental illness? What do they think about skill development within shared reading and bibliotherapy, and what are the opportunities for them to gain that development? What role does the librarian play in all this? Interviews with 4 librarians working within bigger and smaller city public libraries have been conducted as a method. 2 of them are working with shared reading on a daily basis, 1 of which is working within custody/prison enviroment whilst the remaining 2 do not have any experience in working with shared reading nor bibliotherapy.Theory used for the thesis analysis is David Russel and Caroline Shrode’s concepts of identification, catharsis and insight. The analysis also makes use of Elizabeth Brewster’s development of said theory and the use of 4 different kinds of bibliotherapy namely informative, escapist, social and emotional bibliotherapy. Results show how these theories are implemented in practice when used by librarians in order to help changing values, thinking and behaviour amongst inmates and people suffereing from mental health issues. Also, results show how libraries and other organizations like the public healthcare currently co-operate and how they can develop their co-operation for a future in which we might see an increase of mental health issues due to the COVID-19 pandemic.

Existentiell hälsa: ett naturligt inslag i arbetsterapi – Arbetsterapeuters uppfattningar om hur de integrerar existentiell hälsa i sitt arbete. Som arbetsterapeut kan man möta personer med psykisk ohälsa som bär på existentiella funderingar. Psykisk ohälsa benämns som ett folkhälsoproblem och utgör en stor del av pågående sjukfall i Sverige. Att bemöta och involvera existentiell hälsa i arbetsterapi är därför viktigt för att stödja dessa individer till ökad hälsa och delaktighet. Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar av hur de integrerar existentiell hälsa för personer med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod valdes där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna rekryterades via snöbollsurval och var arbetsterapeuter inom olika verksamhetsområden runt om i Sverige. En kvalitativ innehållsanalys resulterade i en huvudkategori: Existentiell hälsa är ett naturligt inslag i arbetsterapi och tre kategorier: Miljön utgör ett verktyg för att beröra aspekterna i existentiell hälsa, Använda aktiviteter för att väcka tankar och inre känslor samt I samtal medvetandegörs och stärks den existentiella hälsan. Samtliga kategorier har tillhörande underkategorier. Slutsatsen var att existentiell hälsa uppfattades av arbetsterapeuterna som ett naturligt inslag i arbetsterapi och integrerades mer eller mindre avsiktligt gentemot målgruppen med psykisk ohälsa. Den existentiella dimensionen integrerades på olika sätt, genom miljön, aktivitet och samtal. / Existential health: A natural element in occupational therapy - Occupational therapists’ perceptions of how they integrate existential health into their work.Occupational therapists can meet people with mental illness who carry existential thoughts. Mental illness is described as a public health problem in Sweden. Involving existential health in occupational therapy is therefore necessary to increase health and participation. The purpose of the study was to describe Occupational Therapists’ perceptions of how they integrate existential health for people with mental illness.  A qualitative method was chosen where data were collected through semi-structured interviews. The participants were recruited through snowball sampling and were occupational therapist in different institutions around Sweden. A qualitative content analysis resulted in a main category: Existential health is a natural element in occupational therapy and three categories: The environment is used as tool for touching the aspects of existential health, Activities is used to awaken thoughts and feelings and In conversation the existential health is made conscious and strengthened. The conclusion was that existential health was perceived by Occupational Therapists’ as a natural element in occupational therapy and was more or less intentionally integrated towards the target group with mental illness. The existential dimension was integrated through the environment, activities and conversation.