Lärare och annan skolpersonal möter dagligen elever med psykisk ohälsa eller svårigheter i skolan och det landar ofta på skolan att hantera det. Detta är ett viktigt ämne att få mer kunskap om för att kunna utveckla det förebyggande arbetet i skolan. Syftet är att införskaffa en fördjupad förståelse för  skolpersonalens upplevelser och erfarenheter av det  förebyggande arbetet med psykisk ohälsa och skolmisslyckande hos elever. I denna studie användes Richard Jessor’s problem behaviour theory för att få en  djupare förståelse av sambandet mellan risker och  problematiska beteenden. Studien präglas av en kvalitativ ansats och hermeneutisk samt interpretivistisk utgångspunkt. Sex intervjuer gjordes med tre lärare och tre rektorer. Resultatet visade att skolan använder sig av en rad olika förebyggande insatser såsom värdegrundsarbete samt att de har aktiva insatser såsom extra anpassningar  och särskilt stöd   som de kan använda sig av om elever visar psykisk ohälsa eller riskerar att missa kunskapsmålen. Risken att inte klara kunskapsmålen kan bero på frånvaro eller andra  svårigheter i skolan vilket också sågs som varningstecken. Skolpersonalen upplever ofta att samverkan mellan skolan och andra aktörer blir bristfälligt och detta upplever personalen också som svårt. Mobbning har enligt respondenterna förändrats från fysisk form till psykisk mobbning och utanförskap, vilket motstrider tidigare forskning. Svårigheten enligt respondenterna är att upptäcka mobbning.

Distriktssjuksköterskor som arbetar i öppenvården möter i sin profession patienter med psykisk ohälsa eller sjukdom. Som distriktssjuksköterska har man en viktig roll när det gäller uppföljning och fortsatt vård av patienter med psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan ökar både i Sverige och i världen. Att ha en utskrivningsplanering är viktig när patienten skrivs ut från slutenvården till öppenvården. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av uppföljning via öppenvården efter utskrivning från psykiatrisk slutenvård. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta patienter som hade en eller flera psykiatriska diagnoser. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorier, personalen var viktig, att inte få den hjälp som behövs och att känna sig stigmatiserad, kränkt och osynlig. Resultatet visar på att patienter skrivs ut utan någon som helst uppföljning. Patienter upplever att de skrivs ut till en helt ny värld där hjälpen var obefintlig. Resultatet visade även den positiva upplevelsen av uppföljning i öppenvården efter utskrivning, att få hjälp och att känna förtroende för personalen inom öppenvården. Resultatet visade att det var viktigt för tillfrisknandet att ha god kontakt med personalen inom öppenvården. Resultatet visade även att patienter kände sig stigmatiserade, kränkta och osynliga. Det behövs tydligare rutiner kring utskrivning planeringen till öppenvården så att patienterna kan känna sig trygga när de skrivs från slutenvården till öppenvården.

Syftet med studien var att undersöka personalen på fritidshemmets uppfattning kring kunskaper och resurser för att identifiera psykisk ohälsa bland elever på fritidshemmet, samt om de anser att de har ett ansvar inom ramen för sitt uppdrag eller inte. Relevant data för att genomföra undersökningen har samlats in kvantitativt med hjälp av en websurvey. På denna webbsurvey har det funnits möjlighet att kommentera vissa frågor för att på så sätt möjliggöra en djupare analys av materialet. Totalt medverkade 206 respondenter. Deras svar, närmare bestämt resultatet av websurveyn, analyseras och diskuteras därefter i förhållande till vår inledning och litteraturgenomgång. I inledningen presenterar vi bland annat siffror på den ökade psykiska ohälsan, men också den ständiga debatten kring samma ämne. I litteraturgenomgången presenterar vi tidigare forskning som bland annat nämner vikten av relationsarbete, elevhälsan och utbildning. I den empiriska delen har resultaten presenterats i två olika kategorier: Överblick av kategorin och Respondenternas uppfattningar, detta för att få en tydlig bild av både gruppen som medverkat och av studiens syfte. Resultatet visar i sin tur att många respondenter anser sig ha kunskap kring psykisk ohälsa men att siffrorna fortfarande är oroväckande höga kring antalet som inte anser sig ha tillräckligt med kunskap. Resultaten visade även att det finns luckor i vem som har ansvaret för elevers psykiska hälsa på fritidshemmet.

Bakgrund: Skolsköterskan är en del av elevhälsan och arbetar med att främja elevers fysiska och psykiska hälsa. Psykisk ohälsa bland elever är ett växande samhällsproblem. Det är ofta skolsköterskan som får första kontakten med elever som lider av psykisk ohälsa genom hälsosamtalen. Syfte: Syftet är att beskriva hur skolsköterskor upptäcker samt stödjer elever med psykisk ohälsa på högstadiet. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med semistrukturerade frågor, sex skolsköterskor i två kommuner i sydöstra Sverige deltog. Resultatet analyserades fram genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Första steget för att kunna stödja elever som lider av psykisk ohälsa är att upptäcka. Upptäckten görs framförallt genom hälsosamtal men även genom skolsköterskors fysiska närvaro i lokaler på skolan. Skolsköterskans samarbete med andra vårdgivare och instanser är viktigt för att hjälpa elever. Slutsats: Skolsköterskan upptäcker och stödjer elever med psykisk ohälsa genom samtal, genom sin tillgänglighet både på skolan och på mottagningen. Upplevelsen är att genom samverkan med föräldrar, skolans personal och andra instanser kan både upptäckt och stöd erbjudas. / Background: The school nurse is part of the student health care and is working to promote students physical and mental health. Mental illness among students is a growing social problem. Most often it’s the school nurse who gets the first contact with students suffering from mental illness through the health interviews. Purpose: The purpose is to describe how school nurses detects and supports students with mental illness in high school. Method: The study was conducted using a qualitative method. The data collection was conducted through interviews with semistructured questions, six school nurses in two small municipality in southeastern Sweden participated. The result was analyzed by qualitative content analysis with inductive approach. Result: The first step to support students with mental illness is to detect it. The detection is made primarily through health interviews, but also through the physical attendance of school nurses in the premises of the school. The school nurses collaboration with other healthcare providers and agencies is important for helping students. Conclusion: The school nurse detects and supports students with mental illness through conversation, being available both at school and at reception. Collaboration with parents, school staff and other organizations is successful.

Studien har som syfte att bidra med kunskap om och förståelse för hur arbetsgivare arbetar med psykisk ohälsa och suicidprevention i arbetslivet (kommunförvaltningar). Vår undersökning är en kvalitativ studie med en hermeneutisk inriktning och en induktiv ansats. Vi valde en semistrukturerad intervjuform då vi genom informanternas egna beskrivningar önskade få fram hur arbetet med psykisk ohälsa och suicid ur ett arbetsgivarperspektiv ser ut och upplevs i praktiken. Resultatet av våra intervjuer visar bland annat att det fortfarande upplevs svårt att prata om psykisk ohälsa och särskilt suicid. Vidare framkom att det är ett större fokus riktat utåt mot klienter och elever, det vill säga förvaltningarnas “kunder”, än inåt mot den egna organisationen och dess medarbetare. Vi fick fram tio olika kategorier, exempelvis tabu/stigma/skam, som ett sätt att beskriva problematiken kring psykisk ohälsa och suicid i samhället.

Bakgrund: Sjukfrånvaro är ett kostsamt problem för det svenska samhället och dess arbetsgivare. Psykisk ohälsa blir alltmer utbrett inom organisationer och är således ett växande problem för arbetsgivare. Tillverkningsindustrin anses vara en bransch där medarbetare har en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa. Krav- kontroll- stödmodellen och KASAM är två teorier som kan användas till att analysera medarbetarens psykiska hälsa. På arbetsplatser kan det finnas riskfaktorer för psykisk ohälsa, men även friskfaktorer för psykisk hälsa. Tidigare forskning visar på att höga krav och låg kontroll kan öka risken för psykisk ohälsa. Ledare som ger stöd till medarbetarna kan sedermera enligt tidigare forskning vara en friskfaktor för psykisk hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska hur arbetsgivare inom den svenska tillverkningsindustrin kan motverka arbetsrelaterad psykisk ohälsa och skapa förutsättningar för en god psykisk hälsa på arbetsplatsen. Metod: För att besvara studiens syfte har det genomförts kvalitativa intervjuer med medarbetare från två organisationer inom den svenska tillverkningsindustrin och externa konsulter med kunskap kring området psykisk ohälsa. Från de två organisationerna har även dokument samlats in. Slutsats: Studiens resultat är att medarbetare inom den svenska tillverkningsindustrin ofta kan anses uppleva låg kontroll och höga krav i sitt arbete. För att kunna motverka psykisk ohälsa är stöd på arbetsplatsen en betydande aspekt. Aktiviteter och kompetensförsörjning kan främja medarbetares psykiska hälsa.

Bakgrund: Antalet personer med psykisk ohälsa ökar i Sverige och allt fler söker vård. Allt fler patienter söker sig till den somatisk akutsjukvården vilket gör den påfrestande arbetsbelastningen mer utmanande. En patient med psykisk ohälsa lever i en komplex situation och på grund av detta är det utmanande som sjuksköterska att skapa en fulländad förståelse för patientens välbefinnande. Att främja den vårdande relationen och värna om sjuksköterskans roll inom omvårdnad blir på så sätt utmanande. Syfte: Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan upplever vårdande relationer med patienter med psykisk ohälsa inom somatisk akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt innehållande elva artiklar varav två var kvantitativa. Dessa artiklar analyserades enligt Fribergs modell. Reslutat: Det framträder fyra teman i resultatet. Varje tema är starkt influerande i den vårdande relationen. De teman som framkommer är: miljöns betydelse, känslor och erfarenheter, attityder och okunskap och behov av kompetens. Konklusion: Okunskap i kombination med tidspress, bristande kommunikation, attityder och bristfällig strukturell miljö påverkar sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet med patienter med psykisk ohälsa negativt. / Background: The number of people with mental illness is increasing in Sweden and thenumber of healthcare seekers increases. More and more patients are looking for somaticemergency care, which makes workload more challenging. A patient with mental illnesslives in a complex life situation and therefore it´s challenging for a nurse to create acomplete understanding of the patient's well-being. Strengthening the caring relationshipand preserve the nurse's role in nursing will therefore be a challenge. Objective: Thepurpose is to describe how nurses experiences caring relationships with patients withmental illness in somatic emergency care. Method: A literature review. Result: Fourthemes appear in the result. Each theme is highly influential in the caring relationship. Thethemes that emerge are: The importance of the environment, emotions and experiences,attitudes and lack of knowledge, and need of qualification. Conclusions: Unknowledge incombination with time pressure, lack of communication, attitudes and inadequate structuralenvironment adversely affects nurses' experiences of the care meetings with patients withmental illness.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om socialt stöd fungerar som en moderator i relation mellan stressfyllda händelser och mental ohälsa hos elitidrottare. Genom ett strategiskt bekvämlighetsurval deltog 88 elitidrottare (ålder M=17.3, SD=2.4) från södra Sverige, som representerade idrotterna fotboll (N=71) och volleyboll (N=17). Studien baserades på ett frågeformulär med följande instrument: Life Events Survey for Collegiate  Athletes (LESCA), The Athlete Received Support Questionnaire (ARSQ) och General Health Questionnaire (GHQ 12). Resultatet visade stöd för hypotesen då socialt stöd delvis modererade sambandet mellan stressfyllda händelser och symptom av mental ohälsa. Resultatet diskuterades utifrån studiens referensramar.

Syftet med studien var att undersöka hur psykisk ohälsa hos barn och unga framställdes i fyra rikstäckande tidningar i Sverige. För att besvara syftet användes diskursanalys som teori och metod samt ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Psykisk ohälsa hos barn och unga framställdes i tidningsartiklarna i flera olika sammanhang, som i diskussioner kring bristande resurser och politiska åtgärder. Det framställs även i diskussioner kring att ämnet ska komma till tals för att göra det mindre stigmatiserat samt att det är vuxnas ansvar att förebygga psykisk ohälsa och fånga upp de barn och unga som mår dåligt. Psykisk ohälsa identifierades ofta med ensamkommande barn, unga tjejer, självmord och/eller olika diagnoser. Tidningarna använde ett empatiskt språk och förmedlade en bild av att barnen och de unga var sårbara, samtidigt som de använde ett alarmerande språk och hade ett kritiskt förhållningssätt mot samhället.

Fler kvinnor än män är idag långtidssjukskrivna och tidigare forskning har visat att män snabbare och i högre utsträckning än kvinnor återgår i arbete efter en långtidssjukskrivning. Tidigare studier har visat att män och kvinnor tenderar att få olika medicinska insatser trots samma sjukdomssymptom. Män och kvinnor uttrycker och porträtterar sig även olika vid sjukdom vilket kan resultera i att olika behandling erbjuds. En förklaring till den ojämställdhet som råder är att det uppstår en genusbias där missbedömningar görs till följd av stereotypa föreställningar om kön. För arbetsgivare är det inte helt tydligt hur man i en rehabiliteringsprocess ska hantera den genusbias som kan uppstå, därför är det angeläget forskningsfråga att studera rehabiliteringen ur ett genusperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka subjektiva upplevelser och erfarenheter av rehabilitering för personer som varit sjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa, samt undersöka om kön har betydelse i rehabiliteringen. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra män och fyra kvinnor som varit långtidssjukskrivna till följd av utmattningssyndrom. Data har sedan bearbetats med tillämpning av innehållsanalys. Resultatet visade vissa skillnader mellan män och kvinnor dels i hur de beskrev sig själva, sitt sjukdomsförlopp och tillbakagången. Männen var mer aktiva i sin rehabilitering och att komma tillbaka till arbetet var för dem viktigt. En del av kvinnorna hade helst velat vara sjukskriven längre och upplevde i större utsträckning än män att rehabiliteringen gått för fort. Männen upplevde att rehabiliteringen istället gått fort i en positiv bemärkelse, däremot drabbades männen hårdare av bakslag till följd av den snabba återgången. Männen var generellt mer beskrivande av känslor och sjukdomsförlopp än kvinnorna, medan kvinnorna istället gav kortare och mer allmänna beskrivningar.