Regeringen vill lägga mer vikt på att stärka möjligheten till kultur och social delaktighet. De belyser vikten av att skapa trygghet och att minska isolering inom grupper som till exempel långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Kulturaktiviteter som konst, film, musik och teater har bevisats ha en positiv effekt på hälsan genom bland annat ökad social funktion, ökad livskraft och ökad fysisk hälsa. Det avser både att delta i samt att uppleva utan att delta i kulturen. Syftet med denna studie var att undersöka om kulturaktiviteter kan påvisa en skillnad i återgång till arbete och psykisk ohälsa hos långtidssjukskrivna personer med psykisk ohälsa, samt undersöka vilken påverkan egna förväntningar har på återgång till arbete. Det insamlade materialet kom från enkätdata ur projektet Kultur och hälsa, genomförd av landstingets enhet Kompetenscentrum för hälsa i Västerås stad. Resultatet visade att andelen som åter var i arbete efter deltagande i kulturaktiviteter hade ökat och den psykiska hälsan hade förbättrats, men inga statistiska samband kan fastställas i denna studie. Mer forskning behövs inom området kultur som hjälp för återgång till arbete efter långtidssjukskrivning. / The government wants to put more emphasis on strengthening the ability to culture and social participation. They highlight the need to provide security and to reduce the isolation of groups such as long-term sickness and unemployed. Cultural activities such as art, film, music and theater have proven to have a positive effect on health by, improved social functioning, increased vitality and physical health. It refers both to participation in and to experience without participating in culture. The aim of this study was to investigate whether cultural activities may effect in a difference in the return to work and mental illness among long-term sick people with mental health problems, and investigate the impact of their own expectations on return to work. The collected material was taken from the project Culture and Health, made ​​by Department of public health, Västmanland County council in Västerås. The results showed that the proportion of who was back in work after participating in cultural activities had increased and mental health had improved, but no statistical link could be established in this study. More research is needed in the area about if culture help people to return to work after long term sickness.

SAMMANFATTNING Titel: Ortorexia nervosa- Hälsa som blir ohälsa Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde Kurs: Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 högskolepoäng Författare: Bergendahl, Jessica; Östman, Evelina Handledare: Ekberg, Joakim Sidor: 23 Månad och år: 06/2014 Nyckelord: Ortorexia Nervosa, Hälsa, Psykisk ohälsa, Medias påverkan Bakgrund: En ny hälsosam livsstil börjar ofta med en god intention, men ibland kan den hälsosamma livsstilen gå för långt. Ortorexia nervosa var från början tänkt som ett sätt att benämna en grupp patienter med liknande problematik, tills det framkom att detta var något som behövde undersökas närmre. En person med ortorexi är besatt av en hälsosam diet som istället kan bli farlig. Mål: Att beskriva vad ortorexi innebär, vilken sjukdomsstatus den har samt om det finns klara direktiv kring behandling. Metod: Vi har undersökt litteratur, vetenskapliga artiklar samt genomfört intervjuer med personer som har behörig kompetens kring ortorexi. En kvalitativ innehållsanalys har använts. Resultat: Ortorexia nervosa är ingen diagnos. Det är svårt att fastställa exakt vad de utlösande faktorerna är, dock är det troligt att det handlar om ett kontrollbehov. Med hjälp av en extremt hälsosam diet skapas en känsla av att ha kontroll. Media verkar ha stor inverkan. Slutsats: Slutsaten blev att mer forskning krävs inom området för att kunna fastställa vad ortorexia nervosa egentligen är. Ortorexia nervosa anses vara när en person försöker leva för hälsosamt och genom att strikt kontrollera kosten uppstår istället ohälsa. / ABSTRACT Title: Orthorexia Nervosa- Healthy turning unhealthy Department: School of Life Sciences, University of Skövde Course: University Diploma Project in Public Health Science,15 ECTS Author: Bergendahl, Jessica; Östman, Evelina Supervisor: Ekberg, Joakim Pages: 23 Month and year: 06/2014 Keywords: Orthorexia Nervosa, Health, Mental illness, Media influences Background: A healthier way of life often starts out with good intentions, but sometimes people take their healthy lifestyle too far. Orthorexia nervosa was meant to be a description for a group of people with similar problems, until it was clear that there might be more behind it. A person with orthorexia is obsessed with healthy dieting and takes it to the extreme. Aim: To investigate what orthorexia is and if there are clear guidelines about treatment. Method: We have studied literature, scientific articles, and completed interviews with people qualified in the fields of orthorexia. A qualitative study based on a content analysis was performed. Results: Orthorexia nervosa has no status of diagnosis. It is difficult to determine exactly what triggers orthorexia, however, it is likely that it is a need of control. Using an extremely healthy diet creates the feeling of being in control. Media seems to influence this. Conclusion: The conclusion was that more research is needed in order to decide what orthorexia nervosa actually stands for. Orthorexia nervosa is considered when a person tries to live as healthy as possible but by strictly controlling their diet illness occurs.

Studien innehåller en undersökning av hur NCC bedriver sitt systematiska arbetsmiljöarbete i förhållande till lagstiftningen på området. I studien har en av NCCs arbetsplatser besökts och arbetsmiljön har på den arbetsplatsen granskats i förhållande till gällande lag. Intervjuer och enkätundersökningar har utförts i samverkan med utvalda aktörer. Resultatet av studien visar att NCCs arbetsmiljöarbete i stort utförs i enlighet med Svenska lagar och föreskrifter men viss förbättringspotential har också identifierats.

No description available.

Denna studie, “Att leva ovetandes i det tysta”, är skriven av Elin Edman och Elina Hedin och handlar om personer som har varit medberoende. Medberoende är ett omdiskuterat begrepp inom vetenskapen, men har tidigare inte haft så stort fokus i samhället. Istället har fokus legat på exempelvis missbrukare eller psykiskt sjuka, men inte på deras anhöriga som också är drabbade. Syftet med denna studie är att ta reda på om insikten om att vara medberoende, kan få anhöriga att hantera sin livssituation och relationen till den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda. För att ta reda på detta har fem livsberättelser hållits med personer över 18 år som har varit medberoende till någon med en beroendeproblematik inom alkohol eller narkotika, och/eller till en person med psykisk ohälsa. De två teorier som användes för att förklara resultatet är känslan av sammanhang samt copingteorin. Det resultat studien visade är att insikten om att vara medberoende fick alla informanter att hantera både sin livssituation och relationen med den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda. Detta kunde bland annat ta sig till uttryck genom att man valde att bryta kontakten med den beroende och/eller psykiskt sjuka, för att förbättra livssituationen, eller ändra sitt eget beteende i syfte att hantera relationen bättre. / The present study entitled ”Living in silence without knowledge” presents and analyses the life stories by some persons living in close relations to relatives with drug abuse or mental disorder. The study is drafted by Elin Edman and Elina Hedin. Previously the main interest in society has been focused on the individuals suffering from mental disorders or being dependent on various substances. The particular social situation of co-dependence has in the past been dealt with in certain research studies but only recently become an issue of public discourse, lifting up the distress endured in silence by the e.g. family members and people around the addicts. The present study wanted to investigate whether if and how the understanding of the role of co-dependent facilitated the coping with and improvement of the existing situation. Five persons older than 18 years with experience of living close to an addict and/or mentally ill person were interviewed and asked to tell their life stories. In analyzing the information obtained the two theoretical perspectives of coping and the sense of coherence were taken into account. The present study shows that the participants of this study, by achieving an understanding of their acting as co-dependent and thereby their impact on the situation, made them change their behavior and relation both to the dependent and the social circumstances. In general the changes made, resulted in better life conditions for the whole social group and often real improvements for the victim of co-dependence.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att denna ohälsa beror på att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad användning av sociala media. Orsakssambanden är emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkätstudie på gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar. I undersökningen användes två frågeformulär bestående av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulär, samt frågor angående sociala media. I studien deltog 51 elever (M: 18.0 år, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hälften av eleverna (49 %) ansåg sig sova signifikant kortare tid än vad de önskade (p<0.0001). De som ansåg sig sova för lite hade även signifikant lägre värden på flera sömnvariabler och hade även signifikant lägre värden på KASAM (p<0.003). Inget säkert samband sågs däremot mellan dessa variabler och uppkoppling på sociala media, även om de kvinnliga studenterna spenderade kortare tid än de manliga eleverna. Sammanfattningsvis bekräftar studien tidigare forskning om kortare sömn hos gymnasieelever och ökad skoltrötthet ger ett sämre psykiskt mående, där kvinnliga elever tenderade att må något sämre än de manliga. Kopplingen till utnyttjandet av sociala media visade på ett positivt samband. Ytterligare studier behövs som på ett mer detaljerat sätt undersöker innehållet i kommunikationen på sociala media och dess eventuella inverkan på sömn och psykisk hälsa.

Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rädsla m.m. hos somatisk vårdpersonal och om patienter som känner sig avskrivna från den somatiska vården med att det är den psykiska ohälsan som är orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vårdpersonal upplever problem med att vårda den fysiska hälsan hos patienten, då deras specialitet är den psykiska hälsan.  Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohälsa erfar den somatiska vården och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hälsa. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor. Intervjuerna har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att patienterna känner sig sedda som sin psykiska sjukdom och upplever sig inte vara lika mycket värda som övriga patienter i den somatiska sjukvården. Psykiatrisjuksköterskorna erfar att det finns många svårigheter både teoretiskt och praktiskt för dem att ta hand om patienternas fysiska hälsa. Slutsatsen är att fördomar upplevs som tyngande för patienterna och orsakar med tiden mer psykisk ohälsa och större risker för deras fysiska hälsa. För sjuksköterskan är det en konst att skilja på vilket som tillhör psykiatriska vårdens ansvar och vad som är ämnat för den somatiska vården.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra tvångsvårdsåtgärder av patienter med psykisk ohälsa samt att granska de valdaartiklarnas urvalsmetod. Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design som inkluderar artiklar av bådekvalitativ och kvantitativ ansats, litteraturstudien innefattar totalt tolv artiklar. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter av utförande av tvångsvårdsåtgärder inkluderar ett brett spektrum av känslor som engagerar bland annat enmotstridighet av känslor då patientens autonomi fråntogs. Resultatet visade skilda erfarenheter hos sjuksköterskor gällande uppfattning om tvångsvårdsåtgärder gynnade patienten i fråga eller inte. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att utförandet av tvångsåtgärder används för lättvindigt samt att de äventyrar den terapeutiska alliansen med patienten. Sjuksköterskor gemensamma åsikt var att det fanns behov för att få möjlighet att ventilera åtgärdsförfarandet. Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskor ansåg att tvångsvårdsåtgärder medförde negativa erfarenheter. Ett återkommande utslag i samband med tvångsvårdsåtgärder var motstridighet av känslor hos sjuksköterskorna till följd av det etiska dilemmat som uppstod. Gemensamma erfarenheter identifierades, att tvångsvårdsåtgärder användes för lättvindigt. Alternativa åtgärder bör få mer utrymme att implementeras i den kliniska praktiken. Det bör även utvecklas ett ventilationsforum för sjusköterskor som kommer i kontakt med tvångsåtgärder för möjlighet till diskussion samt en förbättring av förfarandet. / Aim: The aim of the present study was to describe nurses' experiences of performing compulsory measures of patients with mental illness and review the selected articles sample method.                                                                                                                           Method: The present literature study has a descriptive design that includes articles of both qualitative and quantitative approach; the literature review includes a total of twelve articles.   Result: The results showed that nurses' experiences of performing compulsory treatment measures include a wide range of emotions that involve, among other things, a conflict of emotions in conjunction with the exclusion of the patient's autonomy. Results showed differing experiences of nurses existing idea of ​​compulsory measures favored the patient in question or not. The majority of nurses felt that the execution of coercive measures was used too casually as well as to undermine the therapeutic alliance with the patient. Nurses’ common view was that there was need for the opportunity to vent action procedure.   Conclusion: The results showed that the majority of nurses felt that compulsory measures implied negative experiences. A recurring verdict associated with compulsory measures was a contradiction of emotions in nurses due to the ethical dilemma that arose. Common experiences were identified, that compulsory measures was used too lightly. Alternative measures should have more room to be implemented in clinical practice. It should also develop a forum for ventilation for the nurses that are in contact with the coercion, an opportunity for discussion and improvement of the procedure.

Utifrån tidigare forskning påvisas att den psykosociala ohälsan inom arbetslivet har ökat. En förklaring till detta kan vara att det mer flexibla arbetslivet gör att arbetstagarens gränser mellan arbete och fritid suddas ut. Arbetsrelaterat överengagemang, work over-commitment (WOC), har vid tidigare studier visats ha en negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Brist på återhämtning är en faktor som oftare nämns i samband med psykosocial ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och återhämtning samt om det skiljer sig åt gällande respondenter i privat respektive offentlig verksamhet. Metoden var kvantitativ och genomfördes via en webbenkät. 80 arbetstagare inom offentlig och privat verksamhet bjöds in att deltaga i studien, svarsfrekvens var 51,25%. Resultaten visar att det är små skillnader mellan grupperna avseende hur de skattar såväl arbetsrelaterat överengagemang som återhämtning. Ju mer tid för återhämtning desto lägre inverkan har arbetsrelaterat överengagemang. Korrelationsanalys visar att respondenter som ofta kommer i tidsnöd i sitt arbete och försämrad återhämtning på kort sikt har ett signifikant samband. Även hos respondenter där de närmaste säger att de offrar för mycket för arbetet fanns ett signifikant samband avseende brist på återhämtning efter en natt. / Previous research shows that health problem due to psychosocial health at work has increased. One explanation for this may be that the more flexible labor market means that the worker's boundaries between work and leisure blur. High work commitment, work over-commitment (WOC) has in previous studies been shown to have a negative impact on the psychosocial work environment. Lack of recovery is a factor often mentioned in relation to health problem due to psychosocial health. The aim of this study is to investigate the relationship between work-related overcommitment and recovery, and if there´s a difference between respondents in the private and public sectors. The study was quantitative and web questionnaire was distributed via e-mail. Invitation was send to 80 participants and the response rate was 51.25%. The results show that there are small differences between the groups regarding how they estimate both the work commitment and the recovery. The more time for recovery, the lower impact has work commitment. Correlation analysis shows that respondents who frequent lack of time in their work and increased recovery during short time has a significant correlation. Even among respondents where the relatives say they sacrifice too much for their work was a significant correlation of lack of recovery after one night.

Alla människor har en vardag, med rutiner, vanor och förpliktelser som upptar vår tid. I denna uppsats undersöker jag hur fyra personers vardag formas och påverkas av psykisk ohälsa. Den vardag de beskriver handlar i första hand om att bemästra den psykiska ohälsan och ta kontrollen över hur de mår. För att lyckas med detta använder de sig av olika hjälpmedel, där mediciner är det viktigaste. Medicinerna är en stor del i att informanterna kan hantera sin vardag, men den psykiska ohälsan ger även verkningar i andra aspekter av vardagen, såsom arbetsliv, ekonomi, hur de ser på sig själva och hur de uppfattas av andra. / All people have their own routines, habits, and commitments to deal with on a daily basis. In this essay, I examine how four individuals’ everyday lives are shaped and influenced by their mental illnesses. They describe how the primary tasks of their everyday struggles are to master their mental health by controlling their mood and their feelings. To succeed with this, they use different aiding methods, where medications are the most important ones. The medications are essential in helping the informants to handle their everyday lives, but the mental illnesses also affect other aspects such as work, finance, self-image, and how they are perceived by others.