Fokuset i denna uppsats ligger på att undersöka hur vilken roll Catch Up spelar för de unga vuxnas återintegrering i samhället via studier och arbete. Studien vill vidare undersöka om större förmåga att integrera sig i samhället stärker deltagarens egen roll i samhället, ändrar dennes attityder mot sig själv och andra samt ökar kommunikationsförmågan. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse av de socialpsykologiska problem som de unga vuxna deltagarna i Catch Up upplever samt kunna förklara de problem mekanismer som försvårar unga vuxnas integrering i samhället. Verksamheten Catch Up ligger i Skövde kommun och är en del av socialtjänsten. Verksamhetens mål är myndighetssamverkan kring unga vuxna i åldrarna 18-29. För att delta i verksamheten ska individen vara beroende av försörjningsstöd samt ha ett hinder av någon form, t ex. psykisk ohälsa. Uppsatsen utgår från den symbolisk interaktionistiska traditionen med inslag av teorin om symboliskt kapital. Tillvägagångssättet har en kvalitativ grund med semistrukturerad intervju, där åtta deltagare på Catch Up intervjuades. Resultatet visade att uppmärksamheten individerna får från Catch Ups personal gör att de kan ändra sin attityd gentemot sig själv och samhället till mer positivt. Dessutom ökar och effektivera de sin kommunikationsförmåga samt skapar en större tillit till sin sociala kontext.

Hos barn och ungdomar är psykisk ohälsa ett stort folkhälsoproblem och de senaste 20 åren har de psykiska problemen ökat. Suicid har minskat de senaste decennierna i Sverige men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i denna åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. Fyra flickor, i åldern 1-14 år, begick suicid i Sverige år 2008. a aSyftet med studien var att undersöka vilka insatser som görs under skoltid för att förebygga psykisk ohälsa och suicid hos elever. Ett annat syfte var att undersöka sambandet mellan antalet insatser och skolpersonalens inställning och kunskap om psykisk hälsa och suicid. Metoden var kvantitativ med en elektronisk enkät för datainsamling. De flesta skolor hade förebyggande insatser för eleverna. Vanliga insatser var mobbingförebyggande (79 %), självkänslan (75 %), sociala färdigheter (75 %), självförtroende (74 %) och problemlösning (72 %). Inga statistiska signifikanta samband hittades mellan om respondenterna arbetade på en skola med högt antal insatser och om de hade kunskapen att upptäcka elever som mår dåligt, om kunskapen var införskaffad genom yrkesutbildningen samt om de anser att skolan hade ansvar för elevernas psykiska hälsa. Fler studier om förebyggande insatser i skolan behövs.

Syftet i studien var att få en djupare förståelse för hur kvinnor som arbetar inom en mansdominerande industri förhåller sig till ohälsa. I bakgrunden presenteras kvinnor och mäns position i samhället samt hur kvinnlig sjukskrivning ser ut på ett nationellt och internationellt plan. Hur normer och synen på kvinnor ser ut och påverkas på en arbetsplats som domineras av män. Studier visar att kvinnor står för procentuellt högst antal sjukfrånvarodagar och att bidragande orsaker till detta kan vara biologiska skillnader.  Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats där sex intervjuer har använts som metod, detta för att få den djupa förståelse som studien annars hade kunnat gå miste om ifall andra metoder använts. Resultatet visade tydligt att majoriteten av de undersökta kvinnorna hade svårt att beskriva sina åsikter kring företaget. Sömnproblem och ryggsmärta visade sig vara vanliga problem, status inom företaget kretsade kring kön och lön samt att de äldre männen hade svårt att ta direktiv från kvinnor. Arbetet på företaget visade sig vara enformigt och inte underhållande vilket gjorde kvinnornas relationer till varandra kollegorna mycket viktiga. Samtliga av kvinnorna beskrev att det pågick ett utanförskap på arbetsplatsen samt att kommunikationsflödet mellan skiftarbetare och förmän/chefer var bristande.

Background: Young adults undergo a phase in life when they try to become independent individuals and are expected to take responsibility. The transition to adult life, cause hardship for all young adults, but with concurrent mental illness this transition can be more complicated. The young adults may need support from their parents in connection with care. Aim: The aim of this study was to describe nurses' perceptions of parental participation in the care of young adults with mental illness. Method: To describe the perceptions of a phenomenon, qualitative interviews with a phenomenographic approach were conducted. The interview texts were analyzed into five description categories and 10 perceptions. In the study, eight nurses were interviewed. Results: The result shows that parental participation in the care is based on the young adult's decision. The degree of involvement is entirely dependent on the nurses' involvement and the extent to which parents participate. The concept of participatory perception of nurses consists of information. Conclusion: More account should be taken of the young adult's level of maturity rather than the chronological age in improving care.

Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohälsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende på respondenternas utbildningsnivå och tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa. Studien är en delstudie ur projekt Psykisk Ohälsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohälsa användes frågeformuläret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vårdpersonal skedde via enhetscheferna på ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vårdpersonal som dagligen arbetar med människor med psykisk ohälsa tillfrågades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivåer och statistisk signifikans återfanns endast vid ett påstående, där respondenterna tog ställning till om det bästa sättet att omhänderta människor med psykisk sjukdom var att låsa in dem. Inga skillnader i attityd upptäcktes beroende på erfarenhet av psykisk ohälsa. Slutsatsen av denna studie visar en övervägande positiv attityd bland vårdpersonal gentemot personer med psykisk ohälsa. Studien visar även, om än i mindre utsträckning än i de artiklar vi jämfört med, att det fortfarande finns tendenser till stigmatiserande och diskriminerande attityder till personer med psykisk ohälsa kvar bland vårdpersonal. / The aim of this study was to examine health professionals’ (N=108) attitudes towards people with mental illness as well as differences in attitudes depending on the respondents level of education and previously experiences of mental illness. The study is a part of the project “Psykisk Ohälsa” that has a prospective longitudinal design. To measure attitudes towards people with mental illness the questionnaire Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s) was used. Recruitment of health professionals was made with help from the unit directors on 70 different psychiatric wards and health professionals that worked with people with mental illness on a daily basis was asked to participate. The result shows only minor differences in attitudes towards people with mental illness between different education levels.  Statistical significance differences between education level groups, was only found in one claim, where the respondents took a standpoint if the best way to manage people with mental illness was to keep them locked in. Results showed no differences in attitudes depending on experiences of mental illness. The conclusion of this study shows a predominantly positive attitude among health professionals towards people with mental illness. The study also shows, though to a lesser extent, that there are still tendencies to stigmatization and discriminating attitudes towards people with mental illness among health professionals.

No description available.

Allt fler barn i Sverige lider av psykisk ohälsa. Det finns ett behov av bättre kunskapsunderlag för att hitta de barn som visar tidiga tecken på psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka vad personal inom förskolan har för inställning till att utföra skattning av barns sociala och känslomässiga utveckling med formulär. Tretton intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns en olust bland förskollärare att möta föräldrars reaktion och oro inför en eventuell bedömning. Att redovisa formulärets svar för föräldrarna kändes inte heller helt lätt. Förskollärarna ansåg att förskolan är ett bra forum för att bedöma socialt beteende och att formuläret kan resultera i en tydlig och rättvis bild av barnen. Men lärarna var också rädda för att stämpla barn. En del ansåg att bedömningar av enskilda barns utveckling är ett förlegat arbetssätt. Personalen hade delade meningar i frågan om tidsbrist skulle utgöra ett hinder för skattningsarbetet. I alla intervjuer fanns en vilja från lärarnas sida att se till barnets bästa. Slutsats: Skattning av barns beteende med hjälp av formulär i förskolan är komplext. Ett eventuellt införande av metoden ställer krav på tydlig information om metoden och syftet till såväl förskollärare som föräldrar. / An increasing number of Swedish children suffer from psychiatric disorders. There is a need for better knowledge to detect children that show early signs of psychiatric disorders. The purpose of this study was to investigate what attitude preschool staffs have to perform evaluations of children’s social and mental development using a questionnaire. A total number of thirteen interviews have been performed and the material have been analysed according to a qualitative content analysis. The results showed a discomfort amongst preschool teachers to meet the parents’ reaction and concern in relation to a possible evaluation. The preschool is considered to be a good forum when to assess children´s behaviour and the actual questionnaire is considered to be a useful tool. But the teachers were worried that they would put a label on the children. Some of the teachers believed that assessing children is an outdated way to work. There were different opinions whether lack of time is an obstacle to use the questionnaire. There was generally an intention to ensure the children´s best. Conclusion: Evaluations of the children´s behaviour using the questionnaire in preschool is a complex issue. An implementation of the method requires extensive information to preschool teachers and parents.

Abstrakt Studien fokuserade begreppet prestationsbaserad självkänsla (PBS) och åldrande. PBS betraktades som ett samtida problem som kan komma att öka och aktualiseras i takt med att vi åldras, då vi blir mindre benägna att prestera. Med ett ökat antal äldre och få studier som belyser PBS i relation till åldrandet och dess inverkan, ansågs temat viktigt att utforska vidare.Syftet var att öka förståelsen för prestationsbaserad självkänsla, dess effekter och eventuella koppling till psykisk ohälsa hos äldre.Utifrån en explorativ och deskriptiv ansats i form av en litteraturstudie, användes en induktiv innehållsanalys i studiet av sex vetenskapliga texter.Resultatet visade sammantaget på att PBS främst tycks ha en negativ inverkan, med en ökad sårbarhet för stress och psykisk ohälsa samt en högre konfliktgrad i nära relationer. PBS benämns som beständig och torde kunna påverka i åldrandet. Uppväxtmiljö och socioekonomisk bakgrund kan inverka i utvecklandet av PBS och vidare forskning föreslogs.

Fetma och psykisk ohälsa är två utbredda folkhälsoproblem som förutom att orsaka stor samsjuklighet, även ger stora ekonomiska förluster för samhällena. Den här systematiska litteraturstudien gjordes i syftet att undersöka eventuell förekomst av sambandet mellan fetma och psykisk ohälsa. I denna studie avses psykisk ohälsa som ångest, låg sinnesstämning och depression. Pub Med och Lib Hub användes för datainsamling. Vid urval av artiklarna var en av de huvudsakliga etiska principerna att artiklarna måste blivit granskade. Efter urval analyserades och jämfördes den insamlade data. Det resultat som framkom var inte helt entydigt, det står klart att samband finns men de är av olika karaktär. Ett starkare samband har hittats hos kvinnor, lågutbildade och personer med fetma (BMI på >35), det finns även skillnader inom olika etniciteter. Vidare forskning föreslås vara av mer världsomfattande och långsiktig karaktär, med entydig mätmetod, för att göra resultatet mer generaliserbart och användbart vid interventioner i en rad av kontexter. / Obesity and mental illness are two global public health problems which causes not only comorbidity but also huge economic losses for societies. This systematic review was carried out with the purpose to investigate the occurrence of the association between obesity and mental illness. In this study mental illness includes anxiety, low mood and depression. Databases that were used were Lib Hub and PubMed. Ethical criteria were met and the used articles had been peer reviewed. Collected data were then analyzed and compared. The results showed that there is an association between obesity and mental illness, although there are some differences. A stronger association is found in women, in the lower educated, in people with more severe obesity and for some ethnic groups. Further research proposed to be more global and made with the same measurement techniques, to make sure that the results are generalizable and usable in different contexts.

Psykisk ohälsa kan drabba alla och ligga inom spannet från svåra livskriser till psykiatriska diagnoser. Trots en strävan efter normaliserande levnadsvillkor i samband med avinstitutionaliseringen av mentalsjukhus och psykiatrireformen är attityderna mot personer med psykiska sjukdomar fortfarande negativa, vilket gör denna grupp extra utsatt. Denna studie syftar till att öka kunskapen kring upplevelser av omgivningens attityder och återhämtning utifrån personer som själva lider eller har lidit av psykisk ohälsa. Ett andra syfte är att belysa delar av det attitydförändrande arbete. Genom textanalys och två kvalitativa intervjuer har syftet uppnåtts. Teorier som varit centrala handlar om sociala konstruktioner, stigma, erkännande och empowerment. Resultatet visar på hur vanligt det är att inte bli tagen på allvar när man har en psykisk sjukdom, det har också tagit lång tid innan man blivit lyssnad till. Omgivningens stöd och nära relationer har varit viktiga aspekter i återhämtningen. Man har också utarbetat olika strategier för att t.ex. undvika situationer som kan väcka obehag. Hjärnkoll och RSMH arbetar med attitydförändringar och står som en arena för personer med psykisk ohälsa där de själva får komma till tals vilket har ett inflytande både på omgivningens attityder och verkar positivt i återhämtningsprocessen. / Mental illness can affect anyone and be within the range from difficult life crises to psychiatric diagnoses. Despite a desire for normalizing the living conditions associated with psychiatric reform is attitudes towards people with mental illness is still negative, which makes this group particularly vulnerable. This study aims to increase knowledge about the experiences of the attitudes and recovery from persons who have or have had mental problems. A second purpose is to highlight parts of the attitude-changing work. Through textual analysis and two interviews the aim has been achieved. Theories that have been central concerns are social structures, stigma, recognition and empowerment. The result shows how common it is not to be taken seriously when you have a mental illness, it has also taken a long time before been listened to. Ambient support and close relations have been important in the recovery. People with mental illness have also developed various strategies for examples avoid situations that might arouse discomfort. ‘Hjärnkoll’ as a campaign and ‘RSMH’ as an organization is working with changing attitudes and stands as an arena for people with mental illness in which they are heard, the work has had an influence both on the attitudes and acts positively in the recovery process.