Bostads AB Mimer har beslutat att sälja ut delar av sitt bostadsbestånd. Hyresgästerna hos Bostads AB Mimer kan, om de vill, starta en bostadsrättsförening och på så sätt köpa fastigheten. Målgruppen i denna studie är hyresgästerna. Vilka aspekter är viktiga att ta i beaktande inför valet av boendeform? Frågan kommer att utvärderas utifrån variablerna; ekonomi, livscykel, fastighet och område. Syftet med studien är att utvärdera om det är skäligt att ombilda sin lägenhet i respektive fastighet på två områden. Utvärderingen genomförs för att underlätta valet för den enskilda hyresgästen hos Bostads AB Mimer på Vallby och Västermalm, i samband med ombildningen av hyresrätter inom allmännyttan.Sekundärdata och primärdata har använts för att utvärdera fyra variabler; ekonomi, livscykel, fastighet och område. Variablerna är viktiga för hyresgästens beslutsfattande gällande ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Två fastigheter på två bostadsområden har valts ut som intressanta undersökningsobjekt då dessa skiljer sig åt i flera hänseenden.Vinstmöjligheten är större för de boende på Västermalm vid en ombildning från hyresrätt tillbostadsrätt, då fastigheten ligger i ett område med högre betalningsvilja. På Västermalm finnsdet flera värdehöjande attribut, såsom läge, hiss och öppen spis, som påverkar prissättningen.På Vallby kommer det sannolikt inte gå att göra en vinst på kort sikt, vid försäljning av enombildad lägenhet.Beroende på livssituation varierar behovet av boendeform. En rekommendation är att se långsiktigt på sitt boende samt de behov som den boende kan förväntas få. Med stor sannolikhet uppkommer inga större oförutsedda utgifter den närmaste tiden i fastigheten på Vallby. På Västermalm bör stora kommande utgifter såsom stambyte tas i beaktande. Det är hög betalningsvilja på Västermalm då området har ett bra rykte och är beläget centralt. Vallby har en låg betalningsvilja då det är ett område med sämre rykte.

<p> </p><p>When a couple divorce or when couples move apart a division of property can be done. A married couple's property constitutes of joint property and private property. In a division of property between spouses is only the value of the joint property included, not the value of the private property. In a division of property between couples that live together but not a married their joint property that are bought to be used by them together will be included. It is the value of the joint property that will be shared in the division of property. Other property that the couple has will either be kept by the person who bought it or if they hold the property in joint ownership, the value will be divided between them, but outside the rules of partition of property in the Swedish law.</p><p>A rented apartment that has been converted into a co-operative apartment during the marriage and the time that the married couple lived in the apartment should be divided between them in a division of property. They have during the marriage done a purchase of the apartment and the co-operative apartment should be seen as joint property.</p><p>A rented apartment that has been converted in to a co-operative apartment during the time that the couple, that not is married, lived in the apartment will affect the division of property in different ways. If the rented apartment was obtained to be used by the couple together the co-operative apartment shall be included in the division of property. If the rented apartment was not obtained to be used by the couple together, it could be that one of them lived in the apartment before the relationship, the co-operative apartment should not be included in the division of property. A rented apartment that are under transformation when the relationship ends have an economic value during the process. It should however be some security that the apartment will be a co-operative apartment before the value can be included in the division of property. What determines whether a converted co-operative apartment should be included in the division of property is if the rented apartment was obtained for the couple to use together or not.</p><p>When a couple purchases the converted co-operative apartment together a joint ownership to the property can occur. If the joint ownership can be proved, the value of the apartment will be shared according to the Swedish law.</p>

When a couple divorce or when couples move apart a division of property can be done. A married couple's property constitutes of joint property and private property. In a division of property between spouses is only the value of the joint property included, not the value of the private property. In a division of property between couples that live together but not a married their joint property that are bought to be used by them together will be included. It is the value of the joint property that will be shared in the division of property. Other property that the couple has will either be kept by the person who bought it or if they hold the property in joint ownership, the value will be divided between them, but outside the rules of partition of property in the Swedish law. A rented apartment that has been converted into a co-operative apartment during the marriage and the time that the married couple lived in the apartment should be divided between them in a division of property. They have during the marriage done a purchase of the apartment and the co-operative apartment should be seen as joint property. A rented apartment that has been converted in to a co-operative apartment during the time that the couple, that not is married, lived in the apartment will affect the division of property in different ways. If the rented apartment was obtained to be used by the couple together the co-operative apartment shall be included in the division of property. If the rented apartment was not obtained to be used by the couple together, it could be that one of them lived in the apartment before the relationship, the co-operative apartment should not be included in the division of property. A rented apartment that are under transformation when the relationship ends have an economic value during the process. It should however be some security that the apartment will be a co-operative apartment before the value can be included in the division of property. What determines whether a converted co-operative apartment should be included in the division of property is if the rented apartment was obtained for the couple to use together or not. When a couple purchases the converted co-operative apartment together a joint ownership to the property can occur. If the joint ownership can be proved, the value of the apartment will be shared according to the Swedish law.

The real estate conversion process is when the rental property is converted into a tenant-ownership where all tenants together create a housing cooperative which acquires the property. It is initially profitable for the tenant to proceed with the process but not always for the housing cooperative. The purpose of the study is to examine the information and calculations which lay the foundation of the financial rapport in the conversion process.   This study emanates from the question: How well do calculations in the financial plans actually match the outcome several years later? We have investigated how well the calculations are correct and how they reflect the actual result from the housing cooperative. The study is based on a selection of financial plans and annual reports from housing cooperatives which have undergone a real estate conversion between 2013 - 2015. The study shows that the conversion advisors have the tendency to beautify the numbers in the calculations. To lower this risk the process consists of several steps where approval from independent sources, which lowers the asymmetric information in the market and between parties. Further, the study showed that real estate conversions, where calculations have knowingly or not knowingly been altered and approved by Boverket, shows a knowledge gap in the market. We conclude that the calculations in the financial plans rarely match the real outcome.

<p>Syftet med denna studie har varit att skildra hur de boende i fastigheten Drakenberg 12 upplevde ombildningen från allmännyttig hyresrätt till bostadsrätt. Därtill har jag studerat de boendes syn på sin bostad, utifrån begreppsparet bruksvärdet kontra bytesvärdet samt huruvida de privatekonomiska motiven ligger till grund för deras ställningstagande. För att uppnå studiens syfte har jag valt en kvalitativ ansats. Jag har intervjuat 12 boende, varav sex bostadsrättsinnehavare och sex hyresgäster.</p><p>Resultatet visar att oavsett om respondenterna är bostadsrättsinnehavare eller hyresgäster har de upplevt ombildningen negativt. Ombildningen har inneburit en splittring, att det har uppstått en ”vi och dom”-relation mellan de boende, såväl i hela bostadsområdet som inom den ombildade fastigheten. Före ombildningen präglades hela Drakenbergsområdet av en genuin gemenskap, som splittrades när en av fyra fastigheter ombildats till bostadsrätt och resterande är kvar i allmännyttans regi. Inom den ombildade fastigheten finns å ena sidan en gemenskap, då bostadsrättens grundidé baseras på ett aktivt medlemskap, å andra sidan en splittring. Bostadsrättsinnehavarna menar att gemenskapen baseras på deras egen vilja till initiativ; som hyresgäst i en bostadsrätt innebär det däremot en ofrivillig utestängning från gemenskapen och inflytandet över sitt boende.</p><p>Den åtskillnad som går att skönja vad gäller de boendes syn på bostaden med utgångspunkt från bruksvärdet kontra bytesvärdet pekar på att bostadsrättsinnehavarna ser sin lägenhet som ett investeringsobjekt, såsom ett värdepapper. I och med ombildningen har dess kvantitativa värde ökat, det vill säga lägenhetens relativa bytesvärde. För hyresgästernas del har bytesvärdet minskat genom ombildningen, eftersom deras bytesmarknad har beskurits. Vidare kan man konstatera att det är de privatekonomiska motiven som ligger till grund för bostadsrättsinnehavarnas ställningstagande och att hyresgästerna väljer att inte förvärva sin lägenhet på grund av ekonomiska och ideologiska skäl. Därtill går det att skönja att ombildningar understödjer gentrifikationsprocessen och att mindre bemedlade tenderar att bli gentifierade på flera nivåer, på såväl strukturell- som individnivå.</p>

Sveriges kommuner är enligt lag ansvariga för att skapa goda boendemöjligheter till kommuninvånarna. I dagsläget råder det stor efterfrågan på bostäder, främst i Sveriges storstadsregioner. I kommuner med höga markpriser och växande invånarantal råder stor efterfrågan på hyresrätter. Det är därför av intresse för kommunerna att säkerställa byggnation av hyresrätter samt att ändamålet kvarstår, detta för att förhindra ombildning i spekulations- och vinstsyfte. Syftet med studien är att undersöka hur kommunerna kan säkerställa att det byggs och förblir hyresrätter vid försäljning av kommunal mark, med fokus på hur regleringen sker i praktiken. För att ge studien ett bredare perspektiv har även köpare kontaktats i syfte att ta reda på hur de ställer sig till kommunernas krav. I studien har en kvalitativ avtalsgranskning genomförts med kompletterande intervjuer för att undersöka hur kommunerna säkerställer byggnation av hyresrätter i praktiken. En förfrågan om avtal, som reglerar försäljning eller upplåtelse av kommunal mark, skickades ut till Sveriges 20 största kommuner till befolkningen räknat. Av dessa bidrog 16 kommuner med avtal. Val av intervjupersoner gjordes utifrån de inkomna avtalen för att representera samtliga metoder som används för att säkerställa byggnation och bevarande av hyresrätter. Resultatet visar att kommunerna tillämpar tomträtt, tilläggsköpeskilling, vite och förfogandeförbud för att styra upplåtelseform. Vissa av kommunerna väljer att inte styra upplåtelseform i avtal, utan förlitar sig på ett förtroende mellan kommun och byggherre. I dagsläget finns inget verktyg i PBL för att styra upplåtelseform och det finns inte heller någon given lösning att i avtal säkerställa hyresbyggnation och dess bevarande. Avtalsgranskningen visar att det finns skillnader i praktiken gällande hur kommunerna tillämpar de olika metoderna. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns ett stort intresse från kommunernas sida att utforma en hållbar och fungerande metod. Att bygga och bevara hyresrätter är en svårhanterlig fråga i dagsläget. Det visar sig genom att det råder viss bristande kunskap i en del kommuner gällande avtalens laglighet. Mot bakgrund av detta vore ett tydligare tillvägagångssätt att föredra både för kommun och byggherre. / Sweden's municipalities are legally responsible for creating good housing opportunities for the inhabitants. In the current situation there is a great demand for housing, mainly in Sweden's big-city regions. Municipalities with rather expensive prices on land and growing population create high pressure on the rental apartments. Therefore, it is of interest to local authorities to ensure the construction of rental apartments and that the apartments remain as rental apartments and are not converted to other forms of tenure, in order to prevent conversion of contemplate and profit. The purpose of the study is to examine how local authorities can ensure building strategies and keep tenancy rights to the sale of municipal land, with a focus on how regulation is done in practice. To give the study a broader perspective also the building companies were contacted in order to find out their attitude to the municipalities requirements. The study is conducted through a qualitative contract review procedure with additional interviews to examine how municipality authorities will ensure the construction of rental apartments in practice. A request for an agreement was sent to Sweden's 20 largest municipalities, counted in population size. 16 of the 20 municipalities contributed with agreements. Selection of interviewees was based on the in-originated agreements to represent all methods to ensure the construction and preservation of rental apartments. The result shows that the municipalities apply leasehold, additional consideration, payment and prohibition against conversion to direct tenure. Some municipalities choose not to control tenure in the contract, instead they rely on trust between the municipality and the developer. In the current situation there is no tool in the PBL for controlling tenure and there is neither no obvious solution to contractually guarantee the rental building and its preservation. Con-examination shows that in practice there are differences regarding how local authorities applied different methods. In conclusion, there is a great interest of local authorities to design a sustainable and operational approach. To build and maintain rental apartments is a difficult question in the cur-rent situation. It is manifested by the municipality, that there is some lack of knowledge regarding the legality of contracts. In this perspective it would clearly be preferable for both municipal and builder if the procedure was more explicit.

Denna studie fokuserar på hur medier framställer omorganisationen av den svenska polismyndigheten under september månad 2016. Mer specifikt är det nyhetsartiklar från Sveriges två största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, som har analyserats. Syftet med studien är att undersöka hur dagspressens medierapportering av den svenska polisens omorganisation gestaltas samt att få utökad kunskap för hur medierna väljer att framställa den svenska polismyndigheten.   Studiens tillvägagångssätt grundar sig i analysbegrepp hämtade från kritisk diskursanalys (CDA). Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är gestaltningsteorin, teorin om nyhetsvärdering samt medielogik. Med hjälp av metoden har nio teman identifierats utifrån artiklarna. Analysen har genomförts tillsammans med analysverktygen aktörer, metaforer, implikationer, ordval samt de nio temana.   Utifrån analysen kan flera slutsatser dras, bland annat att samtliga analyserade artiklar innehåller kritik av omorganisationen och att det är generellt ett tydligt negativt vinklat förhållningssätt till ombildningen av dagstidningarna. De främsta aktörerna är politiker och rikspolischefen som i artiklarna anklagar eller går till attack mot varandra. I många av uttalanden försöker de förklara de försämrade resultaten eller förnekar att de har påverkats av omorganiseringen. Artiklarna innehåller tidiga inslag av utlovande om framtida ageranden. Inga av de analyserade artiklarna klassades som positiva, utan alla 12 stycken var negativt betonade till omorganiseringen. / This study is focusing on how the media feature the reorganization of the Swedish police authority during September 2016. More specifically, we have analyzed articles obtained from the two biggest daily newspapers in Sweden, namely Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The purpose of this study is to examine how the media coverage portray the rearrangements within the Swedish police authority and broaden our knowledge about how the media choose to represent the Swedish police authority.   The approach of this study is based on analysis concepts from the critical discourse analysis (CDA). The theoretical frameworks of this study are the framing theory, the theory of news evaluation, and also media logic theory. With help from the method (CDA) nine themes were developed and used while analyzing the material. The analyze was completed with different tools such as operators, metaphors, implications, choice of words and the nine themes.   Based on the results from the analyze several conclusions can be made, for instance all of the articles include the theme criticism of the reorganization and there is in general a clear negative tone when reporting about the reorganization. The most visible operators were politicians and the national police chief that in several of the articles attack or accuse each other. In a lot of their statements they try to explain the reason for the worsening results or deny that the results has been affected by the reorganization. The articles contain several promises about future actions. None of the analyzed articles were classified as positive, but all 12 of them had a negative tone when writing about the reorganization.

<p>Datum: 2008-06-02</p><p>Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 poäng</p><p>Författare: Tano Colmet, Lisa Svensson</p><p>Handledare: Per Janze</p><p>Titel: Bostadsrättsföreningar – Konsten att uppnå ekonomisk</p><p>stabilitet</p><p>Problem: Bostadsrättsmarknaden växer sig allt större och starkare och det är viktigt för bostadsrättsföreningar att, med kompetens och medvetenhet om framtiden, noga planera sin ekonomi. Detta för att bibehålla och stärka sitt förtroende gentemot marknaden och inte gå i konkurs.</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva ombildningsprocessen från hyresrätt till bostadsrätt samt undersöka vad en bostadsrättsförening ska ta i beaktande för att uppnå ekonomisk stabilitet.</p><p>Metod: I denna uppsats har en kvalitativ metod tillämpats. Metoden valdes eftersom målpopulationen för denna uppsats är förhållandevis liten. Författarna har valt att intervjua en styrelseledamot på två olika bostadsrättsföreningar samt en person på SBC som har erfarenhet gällande ombildningar och ekonomiska planer.</p><p>Slutsats: Minst 2/3 av hyresgästerna i en fastighet måste slå sig samman i en bildad bostadsrättsförening. För att sedan gemensamt genomgå en ombildningsprocess och slutligen bli fastighetsägare. Viktiga faktorer som en bostadsrättsförening bör lägga stor vikt på vid upprättandet av den ekonomiska planen samt den ekonomiska förvaltningen är underhålls-, reparations- och räntekostnaderna. Föreningen fungerar som en organisation och bör präglas av drivkrafterna kompetens, innovation samt effektivitet för att uppnå ekonomisk stabilitet. Tiden för planering av ekonomin och kunskaperna från en bostadsrättsorganisation är också viktiga.</p> / <p>Date: 2008-06-02</p><p>Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 points</p><p>Authors: Tano Colmet, Lisa Svensson</p><p>Tutor: Per Janze</p><p>Title: Tenant–owner´s association – The art to achieve economic</p><p>stability</p><p>Problem: The tenant–owner homes market have achieved an extensive growth and it is very important for the tenant–owner´s association to carefully plan for the future economy. In order to maintain and strengthen its confidence towards the market and not go bankrupt.</p><p>Purpose: The purpose is to describe the reorganization process from a rented apartment to a tenant-ownership and to examine what a tenant–owner´s association should take into consideration in order to achieve economic stability.</p><p>Method: In this thesis a qualitative method has been applied. The method was chosen since the target group for this thesis is relatively small. The authors have chosen to interview board members in two different tenant-owner associations and a representative from SBC who has experienced current reorganizations and economic plans.</p><p>Conclusion: At least 2/3 of the tenants in the real estate must go together in a tenant-owner´s association, in order to undergo a reorganizations process and finally become real–estate owner. Important factors that an association should take into considerations are the costs of maintenance, repairs and interests. The association functions as an organization and needs to be characterized by the driving forces competence, innovation and effectiveness in order to achieve economic stability. The time for the planning of the economy and the knowledge from a tenant owner homes organization is also important.</p>

<p>Syfte: Bakgrunden till vår undersökning är att ombildningstakten har ökat och vårt syfte med examensarbetet är att få en förståelse för utvecklingen bakom ombildningar som sker från allmännyttiga bostadsföretag i Sverige. Vi vill undersöka vilka motiv som ligger bakom ombildningarna, värdering vid ombildning och allmännyttans framtid.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som primärdata och litteraturstudier som sekundärdata. Vårt insamlade material sammanställdes och analyserades sedan.</p><p>Resultat & slutsats: Ombildningar i allmännyttan kommer oftast genom att kommunen ger direktiv om det. Motiven är ideologiska, ekonomiska och bostadspolitiska. Ombildning är ett bra medel för att förbättra områden och frigöra kapital om det finns en bra plan och strategi. På många ställen i Sverige kan ombildning förbättra bostadsmarknaden men i Stockholm ser vi en tendens till obalans på marknaden.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Uppföljning av allmännyttan, införande av marknadshyror, mer tillsyn i ombildningsprocessen, kommuners perspektiv, värderingsmetoder, jämförelser med privata företag och mot andra länder är områden som vi ser möjligheter till vidare undersökning.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi vill ge kommuner förslag om att jobba på ett bättre sätt med klara planer och mål innan beslut om stora försäljningar fattas för att få en varierad bostadsmarknad. Vi anser att allmännyttiga bostadsföretag kan stå för byggnation av både hyresrätter och bostadsrätter för att på sikt få en lönsamhet i nyproduktion och en blandad upplåtelseform.</p> / <p>Aim: The background for our investigation is the increasing growth rate for transformations and our aim with the essay is to reach an understanding for the development behind the transformations that takes place from municipal housing corporations. We want to investigate what motives that lies behind transformation decisions, valuation in transformation and the municipal housing corporation’s future.</p><p>Method: We have used a qualitative research method with interviews as our primary data and literature studies as our secondary data. Our gathered information were compiled and later analyzed.</p><p>Result & Conclusions: Transformations in municipal housing corporations often come through directives from the municipality. The motives are ideological, financial or from housing policy. Transformation is a good way to improve housing areas and free capital if there is a good strategy and plan. Transformation can improve the housing market in many areas in Sweden but we can see a tendency of unbalance in Stockholm.</p><p>Suggestions for future research: A follow up on Municipal housing corporation’s future, an introduction of market rent, more supervision in the transformation process, municipally perspective, valuation methods, comparison with private companies and against other countries are possible areas for further investigation.</p><p>Contribution of the thesis: We want to give municipality suggestions to work in a better way with clear plans and strategy for miscellaneous housing markets before they come to a decision on big sales. We think that municipal housing corporations can build both right of tenancy and tenant-ownership for a long term new profitable production and a mixed form of ownership.</p>

Syftet med denna studie har varit att skildra hur de boende i fastigheten Drakenberg 12 upplevde ombildningen från allmännyttig hyresrätt till bostadsrätt. Därtill har jag studerat de boendes syn på sin bostad, utifrån begreppsparet bruksvärdet kontra bytesvärdet samt huruvida de privatekonomiska motiven ligger till grund för deras ställningstagande. För att uppnå studiens syfte har jag valt en kvalitativ ansats. Jag har intervjuat 12 boende, varav sex bostadsrättsinnehavare och sex hyresgäster. Resultatet visar att oavsett om respondenterna är bostadsrättsinnehavare eller hyresgäster har de upplevt ombildningen negativt. Ombildningen har inneburit en splittring, att det har uppstått en ”vi och dom”-relation mellan de boende, såväl i hela bostadsområdet som inom den ombildade fastigheten. Före ombildningen präglades hela Drakenbergsområdet av en genuin gemenskap, som splittrades när en av fyra fastigheter ombildats till bostadsrätt och resterande är kvar i allmännyttans regi. Inom den ombildade fastigheten finns å ena sidan en gemenskap, då bostadsrättens grundidé baseras på ett aktivt medlemskap, å andra sidan en splittring. Bostadsrättsinnehavarna menar att gemenskapen baseras på deras egen vilja till initiativ; som hyresgäst i en bostadsrätt innebär det däremot en ofrivillig utestängning från gemenskapen och inflytandet över sitt boende. Den åtskillnad som går att skönja vad gäller de boendes syn på bostaden med utgångspunkt från bruksvärdet kontra bytesvärdet pekar på att bostadsrättsinnehavarna ser sin lägenhet som ett investeringsobjekt, såsom ett värdepapper. I och med ombildningen har dess kvantitativa värde ökat, det vill säga lägenhetens relativa bytesvärde. För hyresgästernas del har bytesvärdet minskat genom ombildningen, eftersom deras bytesmarknad har beskurits. Vidare kan man konstatera att det är de privatekonomiska motiven som ligger till grund för bostadsrättsinnehavarnas ställningstagande och att hyresgästerna väljer att inte förvärva sin lägenhet på grund av ekonomiska och ideologiska skäl. Därtill går det att skönja att ombildningar understödjer gentrifikationsprocessen och att mindre bemedlade tenderar att bli gentifierade på flera nivåer, på såväl strukturell- som individnivå.