Hyrköp av fastigheter är en ny modell av boende som tillämpas alltmer av bostadsbolag i Sverige, vilket innebär att den boende får möjlighet att fortsätta hyra eller köpa sin bostad under en bestämd optionstid för ett avtalat optionspris (Sorling, 2009). Denna uppsats är en fallstudie för ett eventuellt införande av hyrköp som innebär ombildning från hyresrätter till bostadsrätter för en hyresfastighet i Gnesta, som ägs av det kommunala bostadsbolaget Gnestahem. Bakgrunden till fallstudien är att Gnesta kommun vill utreda möjligheten för framtida bostadsägande för hushåll med mindre ekonomiska förutsättningar i kommunen. Tidigare studier har visat att ombildning kan bidra med ett ökat social kapital för de boende i ett bostadsområde (Klingborg & Werner, 2011). Fallstudien baseras på en fastighetsvärdering av hyresfastigheten efter en planerad stambytesrenovering som ska vara färdigställd år 2021. Tre olika scenarier med olika inflations-, avkastnings- och kalkylräntenivåer har fastställts vid tillämpning av kassaflödesmetoden. Köpoptionerna av lägenheterna har jämförts med hyresgästernas möjligheter till sparande av kontantinsats utgörande 15 % och 25 % av optionsvärdet för framtida bolån, samt i relation till disponibel hushållsinkomst och ålder för hushållet. Upplåtelseformen andelsägarmetoden har också analyserats som ett förslag på alternativ till hyrköp och ombildning.Slutsatsen av fallstudiens resultat är att en köpoption med en tio-årig optionstid föredras att tillämpas vid införande av hyrköp för att ge alla hushållen i fastigheten de största möjligheterna till sparande av kontantinsats, vilket visas i bilaga 17–19. Det är osäkert vad de totala boendekostnaderna uppgår till vid en ombildning, då dessa baseras på den ekonomiska situationen för varje hushåll och rådande konjunkturen på bostadsmarknaden. De boende kan också erhålla vinster om lägenheterna säljs vidare, eftersom köpeskillingen vid ombildning baseras på värdet som hyreslägenhet och inte värdet som bostadsrätt.Den mest betydelsefulla rekommendationen för framtida studier är att undersöka efterfrågan hos de boende i fastigheten om ombildning. Om hyrköp med ombildning ska införas av fastigheten är det viktigt att Gnestahem har kännedom om exakt vilka hushåll som har råd och är intresserade att förvärva sina lägenheter. Eftersom det krävs minst 2/3 av de boende som vill ombilda fastigheten kan detta vara avgörande. / Lease-purchase of real estate is a new model of accommodation which is increasingly applied by housing companies in Sweden. The model is based on that the tenant gets the opportunity to either continue to rent or purchase his residence, within a fixed time period for a set option price (Sorling, 2009). This master thesis is a case study about an eventual introduction of lease-purchase which entails conversion from rental apartments to tenant-owned housing for a rental property in Gnesta, which is owned by the public housing company Gnestahem. The background of the case study is that Gnesta municipality wants to investigate the opportunities for future home ownership for households within the municipality with less economic means. Previous studies indicate that conversion of properties can increase social capital between the tenants in a housing area (Klingborg & Werner, 2011). The case study is based on a property valuation of the rental property after an intended pipe renovation with the completion set to year 2021. Three different scenarios with different inflation, yield and discount rates have been measured by using the discounted cash flow method. The options for purchasing the apartments has been compared with the tenants’ opportunities to save money for using as payment in cash for either 15 % or 25 % of the option value. The subscribed future mortgage is measured in relation to age and disposable income for the household. The shareholdership method has also been analysed as an alternative to lease-purchase and conversion.The conclusion of the results is that an option-time of ten years is preferred since it can be applied upon introducing lease-purchase to give all tenants’ best opportunities to save money, as shown in the appendix 17-19. It is uncertain what amount the total housing costs will be after conversion of the property, since these are based on the economic situation of each household and the current conditions on the real estate market. The tenants can obtain profits in case their apartments are sold, since the tenant bought it at the rental value, not the actual market value.The most crucial recommendation for future studies are implementation of an analysis about the demand for the tenants in the property regarding conversion. If lease-purchase should be introduced for the property, it is important that Gnestahem has knowledge of which households that can afford and have interest in purchasing their apartments. The information is crucial since it is required that at least 2/3 of the tenants’ desires to make such property conversion.

<p>1 juli 2007 upphörde tillståndsplikten att gälla i Sverige och allmännyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillåtelse hos Länsstyrelsen för försäljning av företagets fastigheter. I spåren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utsträckning planera sitt fastighetsbestånd, och därmed även företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vår studie är att beskriva allmännyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestånd, förklara huruvida upphävandet av tillståndsplikten har påverkat planering och motiv för försäljning. Dessutom vill vi belysa allmännyttans tankar kring den nya lagstiftningen som är på gång genom att arbeta utifrån frågeställningen nedan:</p><p>Hur planerar allmännyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestånd, hur har borttagandet av tillståndsplikten påverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersätta allbolagen påverka allmännyttan och dess planering?</p><p>För vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmännyttiga bostadsföretag i olika län i Sverige. Vi har samlat teori inom ämnena allmännyttan, tillståndsplikten och om den nya lagen som ligger som förslag hos riksdagen, Prop. 2009/10:185, och ska eventuellt börja gälla 1 januari 2011. Dessutom har vi tittat på teorier angående olika företagsekonomiska modeller och strategier som används för optimal fastighetsplanering. Vid sammanställningen av vår studie ser vi att företagens användning av strategier skiljer sig i stor omfattning. MKB Fastighets AB hyser största omsorg över sitt bestånd genom att planera och analysera, medan några av de andra intervjuade företagen i större utsträckning styrs av influenser på dagens marknad. Företagen är dock överens om att tillståndsplikten inte har påverkat dem nämnvärt och vid intervjutillfällena upplever vi en genomgående positiv förväntan på det nya lagförslaget, och vad som kanske blir början på allmännyttans väg mot affärsmässighet.</p>

1 juli 2007 upphörde tillståndsplikten att gälla i Sverige och allmännyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillåtelse hos Länsstyrelsen för försäljning av företagets fastigheter. I spåren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utsträckning planera sitt fastighetsbestånd, och därmed även företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vår studie är att beskriva allmännyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestånd, förklara huruvida upphävandet av tillståndsplikten har påverkat planering och motiv för försäljning. Dessutom vill vi belysa allmännyttans tankar kring den nya lagstiftningen som är på gång genom att arbeta utifrån frågeställningen nedan: Hur planerar allmännyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestånd, hur har borttagandet av tillståndsplikten påverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersätta allbolagen påverka allmännyttan och dess planering? För vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmännyttiga bostadsföretag i olika län i Sverige. Vi har samlat teori inom ämnena allmännyttan, tillståndsplikten och om den nya lagen som ligger som förslag hos riksdagen, Prop. 2009/10:185, och ska eventuellt börja gälla 1 januari 2011. Dessutom har vi tittat på teorier angående olika företagsekonomiska modeller och strategier som används för optimal fastighetsplanering. Vid sammanställningen av vår studie ser vi att företagens användning av strategier skiljer sig i stor omfattning. MKB Fastighets AB hyser största omsorg över sitt bestånd genom att planera och analysera, medan några av de andra intervjuade företagen i större utsträckning styrs av influenser på dagens marknad. Företagen är dock överens om att tillståndsplikten inte har påverkat dem nämnvärt och vid intervjutillfällena upplever vi en genomgående positiv förväntan på det nya lagförslaget, och vad som kanske blir början på allmännyttans väg mot affärsmässighet.

Avyttringen och ombildningen av kommunala och privata bostadshyresfastigheter till bostadsrättsföreningar har blivit ett allt vanligare fenomen under de senaste decennierna. Främst sker avyttringen i Stockholms kommun. Syftet med denna uppsats är att mäta om prissättningen vid utförsäljning av bostadshyresfastigheter inom Stockholms kommun skiljer sig beroende på om säljaren varit privat eller ett allmännyttigt kommunalt bolag. För att undersöka detta har olika regressionsmodeller applicerats på data över fastighetsprisregistret under två mandatperioder. Resultatet visar en tydlig prisskillnad mellan kommunala avyttringar och privata inom samma områdesindelning. Skillnaden i prissättning innebär att kommunala fastighetsbolag har realiserat ut och omfördelat skattebetalarnas pengar, till ett värde som kan uppgå till så mycket som 3,23 miljarder kronor räknat i 2010 års penningvärde. Sannolikt är en sådan förmögenhetsomfördelning inte samhällsekonomisk effektiv. Vidare torde den motverka syftet med hyreslagsstiftningen. / In the Swedish market for multi-family housing, investment properties are often sold to the tenants who thus convert the property into co-operative housing. This is particularly true in attractive housing location where the existing rent control is in practice binding for all residential rental units. It is somewhat less self-evident that multi-family properties owned by the municipality (not-for-profit, council housing) would also be subject to such conversions. This is, however, quite common, particularly in Stockholm. The aim of this paper is to estimate whether council housing is generally sold to the tenants with a discount, as compared to the market prices of transactions where private property companies sell their properties. We use regression techniques applied to data from the official record of real property transactions. We find a significant price difference between the two categories of transactions. Council housing is sold out at a discount price and we estimate that a total value of some 3.23 billion SEK may have been redistributed from the taxpayers to the housing purchasers in these transactions. This program is probably not efficient from a public economic perspective. Furthermore, it counteracts the purpose of the current rent control legislation.

Det har länge hävdats att bostadsbristen i Stockholm i stora delar beror på att Sveriges sedan 1968 rådande hyreslagstiftning har inneburit ett pristak på marknaden, vilket motverkat en tillfredsställande nybyggnation av hyreslägenheter. Syftet med denna uppsats är undersöka om så är fallet. Hyreslagens grundläggande intentioner och antaganden har utifrån grundläggande teori noggrant synats. Dessutom har den utveckling som skett på marknaden jämförts med de symptom som ett efterfrågeöverskott och ett pristak skulle innebära. Lagstiftningen har visat sig bestå av vad som i förlängningen kan argumenteras ha inneburit en icke-adekvat prisbildningsmekanism. Rimligtvis kan detta ha inneburit ett pristak vilket i sin tur det uppenbara efterfrågeöverskottet i teorin kan härledas till. De symptomatiska tillstånd som visat sig gällande i Stockholm kan därmed på många punkter förklaras av att lagen i praktiken har inneburit ett pristak.