No description available.

The main thesis of this dissertation is that final causes are beings of reason (‘entia rationis’) in the philosophy of Francisco Suárez (1547-1617). The rejection of final causes is often seen as one of the hallmarks of Early Modern philosophy, marking the transition from an earlier Aristotelian tradition. However, in this dissertation it is shown that final causes had a problematic position already within the Aristotelian tradition. Although other examples of this can be found, this dissertation centers around the thinking of the philosopher and theologian Francisco Suárez and his treatment of final causes in his Disputationes Metaphysicae from 1597. Suárez counts final causes as one of the four kinds of causes, in line with the Aristotelian tradition. However, what these are and how they cause is, at closer inspection, not at all clear, as Suárez shapes his notion of final causation against the background of a definition of causation where efficient causation is the principal kind of causation. Due to this basic view on causes, he is faced with a host of problems when it comes to “salvaging” final causes. Though at first sight seemingly real, in a final analysis final causes are shown to belong to the class of “beings of reason,” ‘entia rationis,’ which are not real beings at all. However, it is also argued that this does not in itself preclude counting final causes as causes; something can really be a cause without being real. Chapter one presents Suárez’ general view on causes and causation. Chapter two presents his view on final causation. Chapter three examines the close link between final causation and moral psychology. Chapter four relates the question of final causation to God’s concurrence with the world. Finally, chapter five argues for the thesis that final causes are beings of reason.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005.

Internet is the world’s largest source of information, and it is expanding every day. It is possible to find all kind of information as long as you know how and where to look for it, but still it is only the words itself that are searched for. We have with this essay tried to find an approach that makes it possible to give the word a meaning or a context. We have, as a starting point used the Socrates method, which is a method that breaks down texts into its smallest elements and forms activities. We have redone these activities to ontologies by forming general and specific descriptions of the activities. The ontologies are meant to create a common language for as well humans as computers, where meaning and context are built in. After we have created our ontologies we used Web Ontology Language, OWL, which is the ontology language that is considered being closest to a standard. It has been developed for the semantic web, and that is the ultimate objective of our essay. The semantic web is meant to be an extension of the existing web, and it will include comprehension for computers. We have become conscious that the semantic web would be a great improvement for both humans and computers, since it will be a lot easier to find the information you are looking for. / Internet är världens största källa till information och det expanderar för varje dag. Det är möjligt att hitta all slags information om man bara vet vart och hur man ska leta, ändå är det bara orden som eftersöks. Vi har med vår uppsats försökt ta fram ett tillvägagångssätt som gör det möjligt att ge orden en betydelse eller ett sammanhang. Som utgångspunkt har vi använt oss av Sokratesmetoden, vilket är en metod som bryter ner texter till dess minsta beståndsdelar, och bildar aktiviteter. Dessa aktiviteter har vi gjort om till ontologier genom att bilda generella och specifika beskrivningar av aktiviteterna. Ontologier är tänkta att skapa ett gemensamt språk för människor och datorer, där betydelse och sammanhang byggs in. När vi skapat våra ontologier använde vi oss av Web Ontology Language, OWL, vilket är ett ontologispråk som anses vara närmast en standard. Detta språk har utvecklats för att kunna användas för den semantiska webben, vilken även är slutmålet med vår uppsats. Den semantiska webben är tänkt att utöka den befintliga webben, och ska bygga in förståelse även för datorer. Vi har insett att den semantiska webben skulle innebära en stor förbättring för såväl människor som datorer, då det skulle bli enklare att hitta eftersökt information.

Semantiska webben är ett begrepp som handlar om att göra data tillgängligt på ett sätt som gör att datorer kan söka, tolka och sätta data i ett sammanhang. Då mycket av datalagring idag sker i relationsdatabaser behövs nya sätt att omvandla och lagra data för att det ska vara tillgängligt för den semantiska webben.Forskning som genomförts har visat att transformering av data från relationsdatabaser till RDF som är det format som gör data sökbart på semantiska webben är möjlig men det finns idag ingen standardisering för hur detta ska ske.För att data som transformeras ska få rätt betydelse i RDF så krävs ontologier som beskriver olika begrepps relationer. Nationella vägdatabasen (NVDB) är en relationsdatabas som hantera geospatiala data som används i olika geografiska informationssystem (GIS). För samarbetspartnern Triona var det intressant att beskriva hur denna typ av data kan omvandlas för att passa den semantiska webben.Syftet var att analysera hur man överför geospatiala data från en relationsdatabas till den semantiska webben. Målet med studien var att skapa en modell för hur man överför geospatiala data till i en relationsdatabas till en RDF-lagring och hur man skapar en ontologi som passar för NVDB’s data och datastruktur.En fallstudie genomfördes med dokumentstudier utifrån en inledande litteraturstudie.En ontologi skapades för det specifika fallet och utifrån detta skapades en modell för hur man överför geospatiala data från NVDB till RDF via programvaran TripleGeo. Analysen har skett genom att transformerad data har analyserats med hjälp av befintlig teori om RDF och dess struktur och sedan jämföra och se så att data får rätt betydelse. Resultatet har också validerats genom att använda W3C’s tjänst för att validera RDF.Resultatet visar hur man transformerar data från en relationsdatabas med geospatiala data till RDF samt hur en ontologi för detta skapats. Resultatet visar också en modell som beskriver hur detta utförs och kan ses som ett försök till att generalisera och standardisera en metod för att överföra geospatiala data till RDF. / Semantiska webben är ett begrepp som handlar om att göra data tillgängligt på ett sätt som gör att datorer kan söka, tolka och sätta data i ett sammanhang. Då mycket av datalagring idag sker i relationsdatabaser behövs nya sätt att omvandla och lagra data för att det ska vara tillgängligt för den semantiska webben.Forskning som genomförts har visat att transformering av data från relationsdatabaser till RDF som är det format som gör data sökbart på semantiska webben är möjlig men det finns idag ingen standardisering för hur detta ska ske.För att data som transformeras ska få rätt betydelse i RDF så krävs ontologier som beskriver olika begrepps relationer. Nationella vägdatabasen (NVDB) är en relationsdatabas som hantera geospatiala data som används i olika geografiska informationssystem (GIS). För samarbetspartnern Triona var det intressant att beskriva hur denna typ av data kan omvandlas för att passa den semantiska webben.Syftet var att analysera hur man överför geospatiala data från en relationsdatabas till den semantiska webben. Målet med studien var att skapa en modell för hur man överför geospatiala data till i en relationsdatabas till en RDF-lagring och hur man skapar en ontologi som passar för NVDB’s data och datastruktur.En fallstudie genomfördes med dokumentstudier utifrån en inledande litteraturstudie.En ontologi skapades för det specifika fallet och utifrån detta skapades en modell för hur man överför geospatiala data från NVDB till RDF via programvaran TripleGeo. Analysen har skett genom att transformerad data har analyserats med hjälp av befintlig teori om RDF och dess struktur och sedan jämföra och se så att data får rätt betydelse. Resultatet har också validerats genom att använda W3C’s tjänst för att validera RDF.Resultatet visar hur man transformerar data från en relationsdatabas med geospatiala data till RDF samt hur en ontologi för detta skapats. Resultatet visar också en modell som beskriver hur detta utförs och kan ses som ett försök till att generalisera och standardisera en metod för att överföra geospatiala data till RDF.

Kandidatarbetets syfte är att undersöka mötet mellan människa och medium genom att undersöka hur människor relaterar till och tolkar mötet med ett medium. Undersökningen tar sin utgångspunkt i flera tänkbara kunskapsfält, bland annat posthumanism, transhumanism, tolkningsvetenskap. Dessa kunskapsfält prövas sedan i en gestaltning för att avgöra om kunskapen är relevant i förhållande till vårt ärende. / Ett möte mellan det fysiska och digitala utrymmet. Belyser både den ontologiska och konstvetenskapliga tolkningen och relationen mellan människa och medium. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

No description available.

The central theme in 1 Cor 2:6-16 is wisdom and spirit, sophia and pneuma. The word wisdom occurs 16 times in 1 Cor 1-3, and this is the first time the concept is central in a passage in the New Testament. Paul is talking about the mysterious wisdom from God. He addresses the theme because Corinthians are obsessed with wisdom. There have been many theories about if Paul or the Corinthians have been influenced by Greek philosophical ideas, and to what extent. The theme of wisdom was central both in the Hellenistic philosophical tradition as well as in the Jewish sapiential tradition, and it is closely linked to pneuma. The sapiential book Wisdom of Solomon portrays Wisdom as a personification bordering to a hypostasis of God, as the guidance to a righteous life and even savior and the one who gives eternal life. The description of Wisdom seems synonymous with the Spirit of God, and the giver of both life, knowledge, and spiritual wisdom. Paul also claims that the Spirit of God is the one who reveals the wisdom from God. Considering these perspectives this thesis sought, through a thorough analysis of 1 Cor 2:6-16 and a broader analysis of Wisdom of Solomon, and a comparison between how they portrayed the concept of wisdom and spirit, to investigate if Paul was inspired by Wisdom of Solomon and if he drew an innovative picture of wisdom. It’s difficult to answer if Paul was directly inspired by this book in 1 Corinthians, or if the Corinthians were and he only responded to their misunderstanding of both the gospel and the concept of wisdom. Paul seems to have drawn an innovative picture of wisdom, but it was deeply rooted in the Jewish apocalyptical thought, which in turn was rooted in the Jewish sapiential tradition.

Existence is essentially in a world and with others, as Heidegger stated, and this essay wants to emphasize that our first, closest and most prosaic experience of in- and with-being is our home and family. The aim is to explore, describe and understand the experience of the existential time space, that is constituted by the family ties companion-parent-child. The question at issue is: How can the existential experience of being in- and with family be phenomenologically described and ontologically understood? The question will be explored in relation to intimacy and through experiences as they are expressed in art, literature as well as painting, mainly by Duras, Lispector, Glück and Cronqvist, and in dialogue with philosophers such as Heidegger, Arendt, Levinas and Bataille. The phenomenon of family ties is the starting point of the exposition, which unfolds into three essential aspects, that will be further explored. Firstly, the experiences of home, what it is to share an intimate place, which constitutes the common life space of the family, displayed in the dialectics between world and nature. Secondly, the inner experience of community and contact as we find it by the lovers, where the exteriority of intimacy turns out to be essential. Thirdly, the relation to the child, which expose the wider context of generation and tradition. The examination then gathers the studied pictures of the phenomen family as expressed in art, and considers the phenomenological connections between family ties and the family album. Finally, the essay discusses in what ways the space in between has been showed to be essential to the existential time space of family, where in addition seemingly contradictory but intertwined temporalities has been exposed. As a conclusion the family existence can be understood as a complex of dialectical tensions and transcending and transformative movements.

Yume Nikki (Kikiyama, 2004) och LSD: Dream Emulator (Asmik AceEntertainment, 1998) är två spel som båda har en kultföljning. Trots detta så saknar spelen en tydlig genre. Syftet med det här arbetet är att undersöka till vilken mån det går att identifiera spelmekaniska likheter mellan spel som liknar Yume Nikki och LSD: Dream Emulator som grund till att undersöka en möjlig genredefinition. Metoden för att identifiera dessa spelmekaniska likheter är grundad i ramverket framlagt av Zagal et al. (2005). Ett urval av spel liknande Yume Nikki och LSD: Dream Emulator analyseras utifrån ramverket och två konceptmatriser konstrueras för att jämföra skillnaderna mellan spelen. På grundav metoden kan inte någon direkt slutsats dras från resultatvärdena. Däremot kan konstateras att Yume Nikki, .flow (LOL RUST, 2009), och Yume 2kki (Yume2kki Team, 2007) var mer lika varandra än vad de var lika de andra spelen. Ett potentiellt framtida arbete hade varit att göra om analysen med hjälp av multidimensionell skalning.