<p>Den föreliggande texten är en utifrån ett socialkonstruktionistisk och relativistiskt perspektiv baserad undersökning av relativismens och realismens skilda ontologier. Texten argumenterar för giltigheten i en socialkonstruktionistisk förståelse av det sociala och framvisar ett antal framträdande problem med realismens <em>Weltanschauung</em>. Relaterat till detta behandlas en diskursteoretisk  syn på sociala fenomen tillsammans med etnometodologiskt och foucauteanskt inriktade perspektivs olika uppfattningar om valet av relevant kontext vid samhällsvetenskapliga analyser. Vidare genomförs en diskurspsykologisk läsning av en tidsskriftsartikel, en läsning som framför allt exemplifierar problematiken med realismens konstruktion av verkligheten som objektiv och självframträdande. Slutligen görs i textens avslutande del ett försök att fördjupa den socialkonstruktionistiska kritiken av realismen, framför allt i syfte att antyda en möjlighet att bryta dualismen <em>autonom verklighet–konstruerad verklighet</em> samt utstaka riktningen för en motsättningarnas sociologi.</p>

<p>Denna studie syftar till att framhålla ett perspektiv på reklambilders symboliska och ontologiska egenskaper. Studien grundar sig i tre informanters egna betraktelser av den inre varseblivning och de känslor som uppdagats då de beskådat reklambilder. Uppsatsen behandlar några av de betraktelser som gjordes av informanterna, och belyser likheter dessa emellan. Vidare sätts betraktelserna i ett nytt perspektiv genom att behandla dem utifrån ett ontologiskt närmande, vilket uppdagar reklambildernas funktion som medel för reflektion, samt för upprätthållandet av en gemensam föreställningsvärld.</p> / <p>This study is an attempt to establish a perspective on the symbolic and ontological features of advertising pictures. The study is based on three informants's own observations of the inner perceptions and emotional states which were experienced while contemplating advertising pictures. The essay contains a presentation of some of the most interesting aspects of the observations made by the informants, and illuminates the similarities between those observations. Further, the observations are put into perspective by applying an ontological approach, which reveals the functioning of advertising pictures as objects for reflection, and as means to maintain a cultural imaginary world.</p>

Den föreliggande texten är en utifrån ett socialkonstruktionistisk och relativistiskt perspektiv baserad undersökning av relativismens och realismens skilda ontologier. Texten argumenterar för giltigheten i en socialkonstruktionistisk förståelse av det sociala och framvisar ett antal framträdande problem med realismens Weltanschauung. Relaterat till detta behandlas en diskursteoretisk  syn på sociala fenomen tillsammans med etnometodologiskt och foucauteanskt inriktade perspektivs olika uppfattningar om valet av relevant kontext vid samhällsvetenskapliga analyser. Vidare genomförs en diskurspsykologisk läsning av en tidsskriftsartikel, en läsning som framför allt exemplifierar problematiken med realismens konstruktion av verkligheten som objektiv och självframträdande. Slutligen görs i textens avslutande del ett försök att fördjupa den socialkonstruktionistiska kritiken av realismen, framför allt i syfte att antyda en möjlighet att bryta dualismen autonom verklighet–konstruerad verklighet samt utstaka riktningen för en motsättningarnas sociologi.

Rupert Smith (2006) menar att det har skett ett paradigmskifte inom krigföringen. Från ett industriellt krig till ett krig "amongst the People". De moderna konflikterna vi ser idag i Irak och Afghanistan går i linje med hans resonemang. Motståndaren är inte längre en annan nationalstat, utan en icke-statlig aktör som inte uppträder på ett militärt traditionellt sätt. Numera är andra entiteter än plattformar viktiga, till exempel klanstrukturer eller kultur. Utifrån detta måste vi då ställa oss frågan om världen har förändrats, eller åtminstone om den militära verkligen har gjort det och hur militären har uppfattar denna förändring. Studien tar sin utgångspunkt i en diskursanalys av militär verklighet och ställer sig frågan hur verkligheten konstrueras utifrån detta paradigmskifte. Genom att skapa ett militärfilosofiskt begrepp, undersöks om det finns en ontologisk medvetenhet inom denna diskurs. Studiens resultat visar på att verklighet konstrueras utifrån nationalstatens ontologi och epistemologi. Begrepp, kategorier och metaforer från det industriella kriget används i hög grad för att konstruera verklighet genom att dessa flyttas till nya områden, där nya "slagsfält" skapas. / Rupert Smith (2006) argues that there has been a paradigm shift in warfare, from the industrial war - into a "war amongst the people". Modern conflicts today in Iraq and Afghanistan might be understood as examples of this kind of warfare. The opponent is no longer a different nation-state, but a non-state actor who is not behaving in a traditional military way. Hence, nowadays other entities than platforms are important, for example, clan structures and culture. From this, we must then ask ourselves whether the world has changed, or at least if the military reality has changed and how military has understood (comprehended) this change. The study is based on a discourse analysis of military reality and the question is how reality is constructed based on this paradigm shift. By creating a military-philosophical concept the study will examine whether there is an ontological awareness within the military discourse. The result shows that the reality is constructed from the nation state ontology and epistemology. Concepts, categories and metaphors from the industrial war are heavily used in the construction of reality and those are moved to new areas where new "battlefields" are created.

Denna studie syftar till att framhålla ett perspektiv på reklambilders symboliska och ontologiska egenskaper. Studien grundar sig i tre informanters egna betraktelser av den inre varseblivning och de känslor som uppdagats då de beskådat reklambilder. Uppsatsen behandlar några av de betraktelser som gjordes av informanterna, och belyser likheter dessa emellan. Vidare sätts betraktelserna i ett nytt perspektiv genom att behandla dem utifrån ett ontologiskt närmande, vilket uppdagar reklambildernas funktion som medel för reflektion, samt för upprätthållandet av en gemensam föreställningsvärld. / This study is an attempt to establish a perspective on the symbolic and ontological features of advertising pictures. The study is based on three informants's own observations of the inner perceptions and emotional states which were experienced while contemplating advertising pictures. The essay contains a presentation of some of the most interesting aspects of the observations made by the informants, and illuminates the similarities between those observations. Further, the observations are put into perspective by applying an ontological approach, which reveals the functioning of advertising pictures as objects for reflection, and as means to maintain a cultural imaginary world.

There has been an ongoing and noticed conflict in Sweden, between 2006-2019, regarding the opposite interests in an area called ”Ojnareskogen” (The forest of Ojnare), located in the north of Gotland, a Swedish island in the Baltic Sea. The site has high nature values and borders a protected conservation area, but there is also an interest in the site to be mined for limestone. Through an anthropological perspective, I have analysed the conflict using a trans-disciplinary theory within anthropology, called political ecology, particularly the perspective called political ontology. The conflict is discussed through the several actors that are involved, in addition to governmental institutions and the mining company, ENGO’s and grassroots movements have engaged. I will also pay attention to the conflict against the background of the increasing environmental awareness in today's society expressed in the term Anthropocene. In this context and regarding the ontological turn emphasis on non-human agents, I bring forward a previously invisible actor - the forest itself. / Mellan åren 2006–2019 pågick en uppmärksammad miljökonflikt på Gotland som gällde tillstånd för brytning av kalksten i området Ojnareskogen, ett område med höga naturvärden och angränsande naturskyddsområden. Förutom gruvbolaget och statliga aktörer engagerade sig icke-statliga miljöorganisationer och gräsrotsrörelser. I uppsatsen analyseras aktörerna och deras ställningstaganden med utgångspunkt i det antropologiska forskningsfältet politisk ekologi, särskilt det perspektiv som kommit att kallas politisk ontologi. Jag kommer även att sätta konflikten i relation till den ökade medvetenheten i samhället om naturens sårbarhet som aktualiserats genom antropocen. I den kontexten och med den ontologiska vändningens betoning av att även icke mänsklig agens bör höras, vill jag föra fram en tidigare osynlig aktör – skogen själv.

This thesis focuses on how Göran Sonnevis poetry, particularly KOSTER 2002 in Oceanen (2005), and how the poem portrays how the main character encounters divine concepts of entirety using mathematic terminology. The divine concept of eternity is referred to as nunc-stans and hic-stans, terms coined by the philosopher Thomas Hobbes and explicitly referenced to in the poetry of Oceanen. The study locates where in KOSTER 2002 the encounters appears and accounts for how the mathematic terminology is affiliated with divinity and the concepts of nunc-and hic-stans. This study shows how the poem expresses an ontological view of the existence, which is a fundamental aspect of the poetry in Oceanen. The study concludes that the view of the existence is that “everything there is” is connected and integrated with one another. When the main character experiences fragments of nunc-and hic-stans this refers to the integration of existence, in which the particular (the main characters subjective experiences) is connected to the universal (concepts of eternity and mathematical theories) and vice versa.

I denna uppsats försöker jag visa hur gymnasieskolans läroplans maktutövning på eleven har förändrats från en i huvudsak deontisk och regelstyrd maktutövning till en betydligt djupare och mer sofistikerad målstyrd maktutövning. Detta leder till att läroplanen i högre utsträckning än tidigare försöker påverka ett visst utfall, vilket följaktligen förändrar regleringen av elevens sociala makt, d.v.s. elevens handlingsfrihet och möjlighet att påverka ett specifikt utfall. En annan konsekvens är att denna form av maktutövning i högre grad orsakar och konstruerar nya dolda maktförhållanden, då det dels blir svårare att i varje enskilt fall avgöra vem som utövar makt på vem och varför, och dels blir svårare att skilja ut handlingar från attityder. I min uppsats utgår jag från frågeställningarna ”Hur konstitueras elevers makt i gymnasieskolans läroplan?”, ”Hur har beskrivningen av elevers rättigheter, skyldigheter och eftersträvansvärda egenskaper förändrats i och med övergången till en målstyrd skola?” och ”Kan vi utifrån svaren på de två föregående frågorna dra några slutsatser om ifall den enskilde elevens möjlighet att påverka ett visst utfall har förändrats?” Utifrån en dokumentanalys, som dels består av en innehållsanalys och dels av en diskursanalys, drar jag slutsatsen att läroplanens maktutövning på eleven både har breddats och fördjupats samt att elevens sociala makt har blivit mer otydlig. / In this essay I try to show that the curriculum for the Swedish upper secondary schools exercise of power on pupils has changed from a deontic regulative form of exercise to a much deeper and more sophisticated form of power exercise to effect a specific outcome which thus change the restriction of the pupils ability to effect their own specific outcome, but also that this form of exercise of power generates a construction of new hidden power-relations. The questions I will be asking is “How does the curriculum constitute the social power of pupils?” and “How has the constitution of the pupils rights, obligations and ideal goals changed thru the changing of curricula?”. Finally, “Can we state from the answers of these questions that the individual pupil´s ability to change a specific outcome has changed?” From my discourse analyses I draw two main conclusions: Firstly that the curriculums exercise of power on the student has become both broader and deeper. Secondly that the exercise of power also has become more inexplicit.

Detta arbete cirkulerar det vida begreppet kunskap. Genom att fokusera begreppet till en bestämd ontologisk och epistemologisk sfär, och med hjälp av Aristoteles kunskapsanalys konkretisera det, tillämpas ett analytiskt greppbart kunskapsbegrepp på gymnasieskolans svenskämnesplan. Syftet med en sådan praktisk operation är dels att undersöka svenskämnets specifika kunskapsutrymme, dels att kunna vidga kunskapsdiskussionen till läroplans- och samhällsnivå. Utförda kunskapsanalys av ämnesplanen visar en dubbelhet i kunskapsanvändningen. Å ena sidan inkluderas såväl teoretisk som olika former av praktisk kunskap i ämnets syfte. En tendens att beskriva fronetiskt anstruken kunskap i samband med syftet iakttas. Å andra sidan görs i huvudsak två iakttagelser av reduktionistiska kunskapsuttryck. För det första låter sig en kvantifiering av kunskapsuttrycken i ämnesplanen ställas upp linjärt instrumentellt: epistemisk kunskap behövs för technisk kunskap som i sin tur har fronetisk kunskap som mål. En sådan kunskapsgång tar inte hänsyn till den hermeneutiskt förstådda tolkningsprocessen i vilken utgångspunkten för kunskapande är stadd i ständig förändring. För det andra är ämnesplanens punktlista i stora drag undantagen fronetiska kunskapsuttryck, något som visar på en i grunden särskiljande syn på vad kunskap är, och hur den kan behandlas. Faran med den här typen av reducerade retoriska eller pedagogiska uppställningar av vad kunskap är, beskrivs i analysen vara en kategoriserings implicit normerande effekter.Med detta sagt konkluderas att kunskapsbegreppet sedan 1990-talet i en utbildnings-teoretisk kontext behandlats ingående, och i många avseenden nyanserat, utan att för den sakens skull lyckas bibehålla sin komplexitet i någon allmän mening. Istället verkar skoldebatt och samhällssyn spegla en ytlig kunskapsförståelse där analytiska kategoriseringar, likt de fyra F:en - fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet - hålls som faktiska kunskapsentiteter. Som motdrag föreslås en fokusering på ett fronetiskt-hermeneutiskt förstått bildningsbegrepp. Ett sådant kunde beskriva ett förhållningssätt till, eller en beredskap inför kunskap snarare än att kategorisera kunskapen per se.

Skuldbegreppet används inom olika områden. I Bibeln och andra mytologiska berättelser finns temat skuld beskrivet. Inom psykologin vrider och vänder man på skam- och skuldbegreppet inom flera olika inriktningar som psykoanalysen och existenspsykologin.  Syftet med denna uppsats i en komparativ litteraturstudie är att undersöka och belysa emotionen skuld ur olika perspektiv, och söka förståelse kring hur bearbetning av skuld påverkas av respektive perspektiv. Genom att jämföra tre samtida författare, Marianne Lerner, psykoterapeut som får representera psykologin. Harlan J. Wechsler, representerar judisk teologiskt perspektiv, och Rollo May, psykolog, som får stå för den existentiella inriktningen. Emotionen skuld är en komponent i varje enskild människans liv, som var och en hanterar både på ett medvetet och ett omedvetet plan. Skulden samverkar med andra emotioner och har en positiv och en negativ sida. Alla tre inriktningar har ett spänningsfält mellan temat god-ond som behöver internaliseras och samverka inom psyket i varje enskild människas liv. Förmågan att ta ansvar sker genom acceptans (existentialismen/May) integration av skuld (psykologin/Lerner) och att göra bättring (judisk teologi/Wechsler).