<p>Internet is the world’s largest source of information, and it is expanding every day. It is possible to find all kind of information as long as you know how and where to look for it, but still it is only the words itself that are searched for. We have with this essay tried to find an approach that makes it possible to give the word a meaning or a context.</p><p>We have, as a starting point used the Socrates method, which is a method that breaks down texts into its smallest elements and forms activities. We have redone these activities to ontologies by forming general and specific descriptions of the activities. The ontologies are meant to create a common language for as well humans as computers, where meaning and context are built in.</p><p>After we have created our ontologies we used Web Ontology Language, OWL, which is the ontology language that is considered being closest to a standard. It has been developed for the semantic web, and that is the ultimate objective of our essay. The semantic web is meant to be an extension of the existing web, and it will include comprehension for computers.</p><p>We have become conscious that the semantic web would be a great improvement for both humans and computers, since it will be a lot easier to find the information you are looking for.</p> / <p>Internet är världens största källa till information och det expanderar för varje dag. Det är möjligt att hitta all slags information om man bara vet vart och hur man ska leta, ändå är det bara orden som eftersöks. Vi har med vår uppsats försökt ta fram ett tillvägagångssätt som gör det möjligt att ge orden en betydelse eller ett sammanhang.</p><p>Som utgångspunkt har vi använt oss av Sokratesmetoden, vilket är en metod som bryter ner texter till dess minsta beståndsdelar, och bildar aktiviteter. Dessa aktiviteter har vi gjort om till ontologier genom att bilda generella och specifika beskrivningar av aktiviteterna. Ontologier är tänkta att skapa ett gemensamt språk för människor och datorer, där betydelse och sammanhang byggs in.</p><p>När vi skapat våra ontologier använde vi oss av Web Ontology Language, OWL, vilket är ett ontologispråk som anses vara närmast en standard. Detta språk har utvecklats för att kunna användas för den semantiska webben, vilken även är slutmålet med vår uppsats. Den semantiska webben är tänkt att utöka den befintliga webben, och ska bygga in förståelse även för datorer.</p><p>Vi har insett att den semantiska webben skulle innebära en stor förbättring för såväl människor som datorer, då det skulle bli enklare att hitta eftersökt information.</p>

Som nämns i titeln till examensarbetet är målet att integrera olika knowledge-based engineering (KBE) -applikationer till ett nytt IT-stöd. Med mål i examensarbetets kontext avses att skapa en begreppsmodell genom att tillämpa ontologi och taxonomi som en teknik i en begreppsmodellering. På detta sätt kan ett gemensamt vokabulär skapas. Syftet med vokabuläret är att presentera en samstämmig förklaring till olika begrepp samt relationerna dem emellan. Därav kan tolkningen av ett begrepps betydelse minimeras och på så sätt undvika "språkförbistring". Vidare kan olika modeller hjälpa till att öka förståelsen av vilka delar som avses integreras. Beskrivningsteknikerna ontologi och taxonomi tillämpas för att utföra en begreppsmodellering inom ett produkttillverkande företag. Resultatet av begreppsmodelleringen åskådliggör vilka centrala begrepp som finns i den domän som undersökts samt tillhörande förklaringar. Dessutom redovisas ett flertal modeller som ger prov på vilka relationer som olika begrepp kan ha.

Ett ökande behov av metadata har identifierats och i många verksamheter finns ett behov att skapa och lagra metadata som beskriver någon typ av data. Detta har drivit på studier av datakataloger som betraktas som lösningen på metadatabehovet. Detta arbete har behandlat att specificera ett dokumenthanteringssystem byggd på en datakatalog för en verksamhet i en utförd fallstudie. Den behandlade dokumentdatakatalogen inkluderar en ontologi för att skapa ändamålsenlig sökning i en legacymiljö. I den framtagna specifikationen på arkitekturavgränsningar för en dokumentdatakatalog är det kännetecken såsom integrerad, skalbar, robust, anpassbar och öppen som införlivar en sund arkitektur. I specifikationen ingår även ett antal krav som utöver kännetecknen bör följas för en god arkitektur. Komponenterna checkin/checkout och versionshantering presenteras som nödvändiga i en datakatalog för dokumenthantering. Övriga komponenter i en datakatalog anses ej vara nödvändiga i en begränsad dokumentdatakatalog men däremot användbara, dessa komponenter är följande: konfigurationskontroll, notifikation och kontexthantering. Ontologi är ämnet om kunskapsrepresentation och för att erhålla ändamålsenlig sökning för verksamheten i datakatalogen behövs en ontologi som passar verksamhetens behov. Flera existerande ontologier utvärderades, dock fanns ingen ontologi som var tillräckligt specialiserad för området. Därför utvecklades en skräddarsydd ontologi vilken integreras med datakatalogens informationsmodell som anger strukturen på datakatalogens metadata. Som sista steg i genomförandet skapades en fysisk realisationsspecifikation på en dokumentdatakatalog för verksamheten i fallstudien. Resultaten från de tidigare stegen i genomförandet användes som grund för arkitekturen. Dessutom utnyttjades egenskaper från legacymiljön vilken begränsar mängden av tillgängliga lösningar. Trots att den resulterande dokumentkatalogen är skräddarsydd för verksamheten är stora delar av arbetet tillämpbart på andra verksamheter. De olika delresultaten är även bidrag, den flexibla och utbyggbara ontologin är tillämpbar på andra relaterade verksamheter. Arkitekturspecifikationen och realisationsspecifikationen är generella nog för att fungera på datakataloger oavsett informationsinnehåll. Dessa kan därför användas vid byggande av dokumentkataloger för andra verksamheter

I denna studie görs en historie-kritisk ordanalys av Kol 1:15-20, med motivet att studera vilka avKristus ontologiska egenskaper som behövde betonas för församlingen i Kolossai. IKolosserbrevet utvidgas beskrivningen av Kristus från de äkta paulinska breven till att ävenbeskriva Kristus som kosmisk. I Kol 1:15-20, en text som ofta karaktäriseras som en hymn,presenteras brevets huvudsakliga budskap för läsaren på ett poetiskt sätt. Metoden för attanalysera texten i syfte att undersöka hymnens ontologiska beskrivning av Kristus är en historiekritiskordanalys. Sammanlagt sex ord/konstruktioner från originaltexten analyseras εἰκων,πλήρωμα, πρωτότοκος samt ἐν αὐτῷ, δι’ αὐτοῦ, εἰς αὐτόν, både ur ett översättningsperspektiv samtur ett historiskt och kulturellt perspektiv. Analysen visar på att orden εἰκὼν och πρωτότοκοςinnefattar en kristologi i vilken Kristus relation till Gud diskuteras explicit. Ordanalysen avπλήρωμα samt ἐν αὐτῷ, δι’ αὐτοῦ, εἰς αὐτόν visar på en kristologi som innefattar Kristus relationtill människan, men där relationen mellan Gud och människan blir implicit. Ordanalysen belyseren argumentation där Kristus relation till Gud betonas före relationen mellan Kristus ochmänniskan. Kristus gudomliga ställning behöver alltså först stärkas innan Kristus betydelse förmänniskan omtalas.AbstractIn / In this study a historical-critical word analysis of Col 1:15-20 is performed, with the objective toexamine which of Christ’s ontological properties that were needed to be emphasized for thecongregation at Colossai. In the letter to the Colossians the description of Christ is extended fromthe non-disputed Pauline letters to also describe Christ as cosmic. In Col 1:15-20, a text oftencharacterized as a hymn, the main message of the letter is presented to the reader in a poetic way.A word analysis is used to investigate the ontological description of Christ given in the text. In all,six words or constructions of words from the original text are analyzed εἰκων, πλήρωμα,πρωτότοκος and ἐν αὐτῷ, δι’ αὐτοῦ, εἰς αὐτόν, from both translational perspective as well ashistorical and cultural perspective. The analyses indicate that the words εἰκὼν and πρωτότοκοςencompass a Christology in which the relationship between God and Christ is discussedexplicitly. The word analyses of πλήρωμα and ἐν αὐτῷ, δι’ αὐτοῦ, εἰς αὐτόν point at a Christologythat encompass Christ’s relationship to man, where the relationship between God and man isimplicit. The word analysis illustrates a discussion where Christ’s relationship to God is stressedbefore the relationship between Christ and man. The divine position of Christ was hence neededto be strengthened before Christ’s importance to man was dealt with.

<p>This essay is a study that takes interest in technical and technological change essential to philosophy of science. What is shown is the importance of an active attitude towards this change, by the articulation of the question: Does technical development lead to new ontological questions for science? - and by the answer that such questions do appear.</p><p>It is clear that passive assumptions in this matter might prohibit science in the proceeding search for truth.</p><p>By examples of ways in which technical development helps and challenges science, it is concluded that scrutiny of the relationship between technical development and ontological suppositions and hypotheses within science is well motivated.</p> / <p>Denna uppsats är en studie vilken intresserar sig för teknisk och teknologisk förändring essentiell för vetenskapsfilosofi. Det som påvisas är betydelsen av ett aktivt förhållningssätt till denna förändring, genom formuleringen av frågan: Leder teknisk utveckling till nya ontologiska frågor för vetenskapen? - och genom svaret att sådana frågor uppstår.</p><p>Det framgår att passiva antaganden angående detta kan förhindra vetenskapen i det fortskridande sanningssökandet.</p><p>Genom exempel på sätt som teknisk utveckling hjälper och utmanar vetenskapen, framträder slutsatsen att granskning av förhållandet mellan teknisk utveckling och de ontologiska antagandena och hypoteserna inom vetenskapen är väl motiverad.</p>

<p>To encode, query and present the semantic content of digital video precisely and flexibly is very useful for many kinds of knowledge work: system analysis and evaluation, documentation and education, to name a few. However, that kind of video management is not a trivial matter. The traditional stratified annotation model has quite poor facilities for specifying the meaning – the structure and relationships – of the strata. Because of this, it may also be troublesome to present the annotations to the users in a clear and flexible manner.</p><p>This thesis presents <i>OntoLog</i>, a system for managing the semantic content of video. It extends the stratified annotation model by defining the <i>strata as objects and classes in ontologies</i>, thereby making their semantic meaning more explicit and relating them to each other in a semantic network. The same ontologies are also used to define properties and objects for describing both the strata, individual video intervals and entire videos. This constitutes a very customisable, expressive and precise description model, without sacrificing simplicity and conceptual integrity.</p><p>Arranging the annotation strata in a near-hierarchical network with specified semantics (classes, subclasses and instances) also enables reasoning about the annotations during query and browsing. In particular, it enables <i>visual aggregation of traditional timeline-based strata graphics</i>. Using this to create compact content visualisations, the OntoLog system is able to present tens of videos on screen at the same time, thus providing<i> inter-video browsing</i>. By judiciously disaggregating selected parts of the strata hierarchy, users can focus on relevant strata at their preferred level of detail – <i>overview-and-zoom</i> functionality for semantic annotations, in other words.</p><p>The OntoLog system has been implemented in the form of six Java applications and web services – together covering annotation editing, browsing, analysis, search, query and presentation with various approaches – built on top of an RDF database founded on SQL. The system has been tested under realistic conditions in several real-world projects, with good results. A novel information gathering interface for OntoLog data, Savanta, has been created. This is based on an iterative interaction paradigm featuring inter-video browsing, filtering, navigation and context-sensitive temporal analysis of the annotations. In a comparative usability evaluation, <i>Savanta</i> is shown to outperform more traditional user interfaces for video search/browsing with regard to expressive power, straightforwardness and user satisfaction.</p>

This essay is a study that takes interest in technical and technological change essential to philosophy of science. What is shown is the importance of an active attitude towards this change, by the articulation of the question: Does technical development lead to new ontological questions for science? - and by the answer that such questions do appear. It is clear that passive assumptions in this matter might prohibit science in the proceeding search for truth. By examples of ways in which technical development helps and challenges science, it is concluded that scrutiny of the relationship between technical development and ontological suppositions and hypotheses within science is well motivated. / Denna uppsats är en studie vilken intresserar sig för teknisk och teknologisk förändring essentiell för vetenskapsfilosofi. Det som påvisas är betydelsen av ett aktivt förhållningssätt till denna förändring, genom formuleringen av frågan: Leder teknisk utveckling till nya ontologiska frågor för vetenskapen? - och genom svaret att sådana frågor uppstår. Det framgår att passiva antaganden angående detta kan förhindra vetenskapen i det fortskridande sanningssökandet. Genom exempel på sätt som teknisk utveckling hjälper och utmanar vetenskapen, framträder slutsatsen att granskning av förhållandet mellan teknisk utveckling och de ontologiska antagandena och hypoteserna inom vetenskapen är väl motiverad.

To encode, query and present the semantic content of digital video precisely and flexibly is very useful for many kinds of knowledge work: system analysis and evaluation, documentation and education, to name a few. However, that kind of video management is not a trivial matter. The traditional stratified annotation model has quite poor facilities for specifying the meaning – the structure and relationships – of the strata. Because of this, it may also be troublesome to present the annotations to the users in a clear and flexible manner. This thesis presents OntoLog, a system for managing the semantic content of video. It extends the stratified annotation model by defining the strata as objects and classes in ontologies, thereby making their semantic meaning more explicit and relating them to each other in a semantic network. The same ontologies are also used to define properties and objects for describing both the strata, individual video intervals and entire videos. This constitutes a very customisable, expressive and precise description model, without sacrificing simplicity and conceptual integrity. Arranging the annotation strata in a near-hierarchical network with specified semantics (classes, subclasses and instances) also enables reasoning about the annotations during query and browsing. In particular, it enables visual aggregation of traditional timeline-based strata graphics. Using this to create compact content visualisations, the OntoLog system is able to present tens of videos on screen at the same time, thus providing inter-video browsing. By judiciously disaggregating selected parts of the strata hierarchy, users can focus on relevant strata at their preferred level of detail – overview-and-zoom functionality for semantic annotations, in other words. The OntoLog system has been implemented in the form of six Java applications and web services – together covering annotation editing, browsing, analysis, search, query and presentation with various approaches – built on top of an RDF database founded on SQL. The system has been tested under realistic conditions in several real-world projects, with good results. A novel information gathering interface for OntoLog data, Savanta, has been created. This is based on an iterative interaction paradigm featuring inter-video browsing, filtering, navigation and context-sensitive temporal analysis of the annotations. In a comparative usability evaluation, Savanta is shown to outperform more traditional user interfaces for video search/browsing with regard to expressive power, straightforwardness and user satisfaction.

The philosopher Heraclitus has been renowned for a great amount of time. Despite that fact the remaining fragments of his work have just recently been assembled to the composed form they have today. Among these fragments there are a couple of terms that stands out amongst others; one of them is the term logos. The main focus of this thesis is devoted to the mystery and usage of the term logos, which comes into a great display in fragment number 50. The ambition of the thesis is to evaluate and compare three interpreters’ readings of Heraclitus while having a close focus on his usage of the word logos in fragment 50. One of these interpreters, Martin Heidegger, may have the most radical reading of Heraclitus’ logos among the three. Because of his philosophical standpoint he interprets Heraclitus in a way which has never been done before. The other two do not have Heidegger’s phenomenological perspective, by which Heidegger broadens our understanding of Heraclitus fragments, which isn’t as the thesis will show unproblematic. The other two interpreters G.S. Kirk and Charles H. Kahn both do a thorough reading and translation of all the fragments, whereas Heidegger is more selective in his reading of the fragments. Heidegger doesn’t have the same intention in his interpretation as Kirk or Kahn; therefore may he be said to be more selective in his reading of Heraclitus. While Kirk and Kahn depict a more naturalistic ethic tendency in Heraclitus, Heidegger illustrates an ontological tendency which speaks about being and its’ constitution and expression as such. At the end of the thesis there is an analytic part which compares and investigates the possible difficulties in comparing the three readings. The thesis acknowledges the possibility of impossibility in ever understanding the extent of Heraclitus thoughts around logos; the three interpreters hopefully show the scope of understanding Heraclitus’ thoughts around this term.

Denna uppsats är en narratologisk analys av berättarstrukturen inom filmen Stranger than fiction. Uppsatsen inleder med en terminologi samt en teoridel kring vad som är berättarstruktur. Utifrån detta analyserar jag filmen för att grundläggande redogöra kring hur den är berättad genom att först beskriva filmens totala fabula för att sedan analysera vad som egentligen förmedlas och på så sätt även komma fram till en slutsats kring filmens totala berättarstruktur. Resultatet visar på att Stranger than fiction är berättad genom flertalet olika nivåer som visar på två olika berättare inom två olika diegeser som förmedlas genom samma berättare. Detta resultat leder till en tematisk diskussion ett postmodernt ontologiskt syfte som genom filmens komplicerade narratologiska struktur försöker förmedla budskapet ”lev det liv du vill ha” samt ”livet blir viktigt först när döden gör sig synlig.