<p>Det råder delade meningar om konsekvenserna av att arbeta i öppna</p><p>kontorslandskap. Kommunikation och en bra laganda anses vara ett</p><p>grundläggande element i framgångsrika organisationer. Då användandet av</p><p>öppna kontorslandskap ökat finns ett behov av forskning inom området.</p><p>Syftet är att utifrån ett arbetspsykologiskt perspektiv undersöka</p><p>medarbetarnas upplevelse av kontorslandskap med fokus på den verbala</p><p>kommunikationen och lagandan mellan medarbetarna, detta genom åtta</p><p>deltagare i Downs & Hazens (1977) Communication Satisfaction</p><p>Questionnaire samt semistrukturerade intervjuer. Respondenterna upplever</p><p>en öppen och positiv verbal kommunikation dock upplevs den även som ett</p><p>störningsmoment. Lagandan upplevs som stark och främjande av den</p><p>individuella och organisatoriska prestationen. Arbetssituationen skulle</p><p>förbättras om privata utrymmen upprättas samt regler och rutiner gällande</p><p>agerande i kontorslandskap införs.</p>

Det råder delade meningar om konsekvenserna av att arbeta i öppna kontorslandskap. Kommunikation och en bra laganda anses vara ett grundläggande element i framgångsrika organisationer. Då användandet av öppna kontorslandskap ökat finns ett behov av forskning inom området. Syftet är att utifrån ett arbetspsykologiskt perspektiv undersöka medarbetarnas upplevelse av kontorslandskap med fokus på den verbala kommunikationen och lagandan mellan medarbetarna, detta genom åtta deltagare i Downs &amp; Hazens (1977) Communication Satisfaction Questionnaire samt semistrukturerade intervjuer. Respondenterna upplever en öppen och positiv verbal kommunikation dock upplevs den även som ett störningsmoment. Lagandan upplevs som stark och främjande av den individuella och organisatoriska prestationen. Arbetssituationen skulle förbättras om privata utrymmen upprättas samt regler och rutiner gällande agerande i kontorslandskap införs.

Den här experimentella studien undersökte huruvida man kan skyddas från bakgrundstal genom att använda sig av ett annorlunda teckensnitt än det man vanligtvis läser. Trettiotvå försöksdeltagare deltog i experimentet. Deltagarnas uppgift var att minnas information från texter om två påhittade folkslag som antingen var skriven med ett vanligt teckensnitt (Times New Roman) eller ett annorlunda teckensnitt (Haettenschweiler) i två ljudbetingelser: tystnad och irrelevant bakgrundstal. Resultatet visade att försöksdeltagarnas prestation på läsminnestestet försämrades av bakgrundstalet när texten de skulle minnas var skriven med Times New Roman, men inte när texten var skriven med Haettenschweiler. Det tyder på att man kan skyddas från att bli distraherad av bakgrundstal när man läser kortare texter skrivna med ett annorlunda teckensnitt, vilket kan vara en enkel lösning att använda i ett kontorslandskap. / This experimental study investigated whether a person can be protected from background speech when using of a different font then they usually reads. Thirty-two participants took part in the experiment. The participants' task was to recall information from texts about two fictitious cultures that were either written in a common font (Times New Roman) or in a different font (Haettenschweiler) in two sound conditions: silence and irrelevant background speech. The results showed that the participants' performance deteriorated on the reading memory test when they would remember a text written in Times New Roman, but not when the text was written in Haettenschweiler. This suggests that a person can be protected from background speech while reading shorter texts written in a different font than they usual read, which can be a simple solution to use in an open-plan office.

Arbetsförmedlingen is the Swedish national authority responsible for the work politics, and its main purpose is to create and build a solid and sustainable job market.Economic crises together with changes in the society and in the organization over the past few years mean that the unemployed individuals that come in contact with Arbetsförmedlingen are no longer a homogenous group. A lot of effort is put into helping those who may find it difficult to enter the work environment, such as youths (19 – 26 years old), people who have been unemployed or on sick leave for a long period of time, people with disabilities or immigrants who are newly arrived in Sweden.A harder social and economic climate can lead to frustration among the unemployed which mean that security measures at the offices has had to become adjusted. Local offices now have a public area where they have meetings with their clients and a locked open plan office space to which the public have no access. Working within an open plan office environment can cause health problems, mostly due to the constant background noise that comes from people having conversations on the phone, or with each other. The public areas have been furnished from a safety aspect, and different alarm functions are in place. Interviews with employees at the local Arbetsförmedlingen in Eskilstuna show that staff safety is a high priority with plenty of guidelines and directions to be followed.There are rules regulating the handling of personal information, and strategies need to be in place regarding the IT-structure that the organization is using.

Den här studien grundar sig på skillnader mellan återgivning av ord, sorterade efter semantiska kategorier, i förhållanden med rent tal och maskerat tal. 32 personer deltog i studien där de först blev visuellt presenterade för en lista med 15 semantiska ord som skulle memoreras och sedan återges i fri ordning i två olika betingelser av bakgrundsljud, tal och maskerat tal. Utifrån tidigare studier utformades studiens hypoteser; vid återgivningen ökar antalet visuellt presenterade ord när bakgrundstalet maskeras av ett brus jämfört med när bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Antalet auditivt presenterade ord som återges minskar när bakgrundstalet maskeras av ett brus jämfört med när bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Resultaten gav stöd åt hypotesen att försökspersonerna återgav fler visuellt presenterade ord när bakgrundstalet maskerades av ett brus. Resultatet gav stöd åt hypotesen att försökspersonen återgav färre auditivt presenterade ord när bakgrundstalet maskerades av ett brus. / This study examined free recall performance in two acoustic conditions, speech and masked speech. Thirty-two students participated in the study. They were visually presented to word lists that were constructed by semantic similarity. After presentation the participants were instructed to recall as many words as possible in free order. The recall session occurred in the two different speech conditions. Based on earlier studies two hypotheses were stated; when the background speech were mixed with masking noise, recall performance of correct words would increase compared to the speech condition. It was also assumed that the masking noise would decrease the number of intrusions from the speech, compare with the number of intrusions made in the unmasked speech condition. The result gave support to the hypothesis that number of correct words increases in masked speech and the number of intrusions decreases in masked speech.

Bakgrund: Tidigare forskning indikerar att höga ljud i öppna kontorslandskap har negativ inverkan på kontorsanställdas prestation och välmående på arbetet. Trots att flertalet studier har gjorts kring olika kontorsmiljöer finns inte mycket forskning om hur ljud i öppna kontorslandskap påverkar behovet av återhämtning efter arbetstid. Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning upplevelsen av höga ljudnivåer och störande ljud på arbetsplatsen har samband med behovet av återhämtning efter arbetstid, bland anställda som arbetar i öppna kontorslandskap. Metod: Metoden bestod av en kvantitativ enkätstudie av tvärsnittsdesign. Behovet av återhämtning mättes utifrån en kortversion av Need for Recovery (NFR) Scale. Ljudnivåer och ljudstörningar mättes utifrån formuläret Ljudstörningar och höga ljudnivåer i arbetsmiljön. Enkäten skickades ut till kontorsanställda på 16 olika arbetsplatser runtom i Sverige, varav sammanlagt 61 respondenter medverkade i studien. Resultat: En hierarkisk multipel regressionsanalys visade ett positivt samband mellan höga ljudnivåer, ljudstörningar och återhämtningsbehov. Ett signifikant samband (p &lt; .05) kunde konstateras mellan ljudstörningar och återhämtning som var oberoende av ljudnivåer. Däremot påvisades inget signifikant samband mellan ljudnivåer och återhämtningsbehov oberoende av ljudstörningar. Slutsats: Resultatet indikerar att störande ljud i öppna kontorslandskap har betydande påverkan på behovet av återhämtning efter arbetstid. Även om inget signifikant samband mellan prediktorvariablerna och utfallsvariabeln kunde påvisas kan ljudnivåer ändå vara betydande för upplevelsen av störande ljud och behovet av återhämtning. För att kunna dra kausala slutsatser är fortsatt forskning genom prospektiva studier nödvändigt. / Background: Research indicates that open plan offices are accompanied by high noise levels which have a negative impact on performance and wellbeing at work. However, little is known about how noise levels and noise annoyance associate with need for recovery (NFR) among employees in open-plan offices. Objective: The purpose of this study was to investigate whether there is an association between experiences of high noise levels, noise annoyance and need for recovery among open-plan office workers. Method: The study was performed with a cross-sectional design. Need for recovery was measured with a short version Need for Recovery (NFR) Scale and noise levels and noise annoyance was measured with Noise Annoyance and High Noise Levels in Work Environments. The questionnaire was sent out to 16 workplaces in Sweden and contained responses from 61 employees. Results and conclusions: Hierarchical multiple regression analysis showed a positive association between experienced high noise levels, noise annoyance and NFR. A significant (p &lt; .05) association was found between noise annoyance and NFR, independent of noise levels. However, no significant association was found between noise levels and NFR when both predictors were included in the same model. Results suggest that noise annoyance, compared to noise levels, has a more important impact on NFR. Even if no significant association were found between both predictors and the outcome variable, noise levels might influence the experience of noise annoyance, and therefore also be important for NFR. However prospective studies are needed for causal inferences.

This study discusses employees’ perception of a rather new and progressive office type, namely the Activity-based Flexible Office, the A-FO. Within this office type, the employee does not have a personal desk, but instead changes workspace depending on the task at hand. The aim of the study was to examine how employees perceive this type of office and their experiences of working within it. In previous research, a model has been created within this field as an attempt towards a theoretical framework, the A-FO-M. Whereas studying this model, we saw some notions not being thoroughly explored, although mentioned in other preceding research. Thus, the need of exploring these aspects further felt vital and therefore, we combined the A-FO-M with other preceding research and created a synthesis with a set off our themes. A qualitative method was chosen and furthermore, a phenomenological approach. This approach suggests examining a certain phenomena, the A-FO in this case, based on the experiences and perceptions of an individual, the employee. Interviews were implemented on a specific company to succeed in reaching our aim. The six interviews completed gave us the empirical results we needed to attain an analysis and thereafter, conclusions. Overall, our findings correspond with the presumptions of the A-FO-M. However, due to Klarna having a certain structure, somewhat differing from the traditional A-FO, the results were contradicting in some cases. The majority of the respondents felt they were able to perform their task without major problems. Some respondents felt that the office made them more open, while others did not feel any impact on their persona in relation to the A-FOs features. Our findings support that the A-FO is a very sociable office type, whereas you constantly meet and interact with people, both known and unknown to you. The respondents appreciate that there is little distance between them and their managers. Additionally, it is found that managers within A-FOs need to have high trust in their employees. Conclusively, some results may be somewhat dependent on the individual and their preferences.

Aim: The aim of the study was to describe the experience of working environment in open plan office within IT- sector. Background: Previously was the most common office model cell office, open plan office is now the most common. A good working environment in theise two office types needs different attributes. A theory to explain relationship between health and unhealth is Karasek and Theorells demand- control- supportmodel. Method: A qualitative interview study was performed to gain a deeper understanding of the experience of working in open plan office within IT- sector. Ten informants from two different organizations were chosen. The result has been analyzed with qualitative content analysis. Results: The analyses resulted in three themes and six sub-themes. The result showed that there were both positive and negative aspects of working environment in open plan office. Positive aspect was mentioned as good communication and good social interaction while high sound level and disturbing working situation was mentioned as negative aspects. Conclusion: The result shows that there is many aspects to take in consideration white work in open plan office. To have a good working environment there is need to have a deeper understanding from the organization how the open plan office affect the individual. / Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av arbetsmiljö i öppna kontor inom IT-sektorn. Bakgrund: Tidigare var den vanligast förekommande kontorsmodellen att sitta i enskilt cellkontor numera har öppna kontor blivit den vanligast förekommande arbetsplatsmodellen. Förutsättningen för god arbetsmiljö ser helt olika ut i dessa två kontorsmodeller. I öppna kontor är Karasek och Theorells Krav- kontroll- stödmodell en användbar teori för att tydliggöra förhållandet mellan hälsa och ohälsa på arbetsplatsen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes för att få en djupare förståelse för upplevelsen av att arbeta i öppna kontor inom IT-sektorn. Tio informanter från två olika verksamheter intervjuades och materialet analyserades sedan med kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Det framkom både fördelar och nackdelar i arbetsmiljön på öppna kontor. Bland annat god kommunikation och det sociala samspelet lyftes som fördelar medan ljudnivån och brist på ostörd arbetsmiljö ansågs negativt. Konklusion: Studiens resultat visar att det finns många olika aspekter att ta hänsyn till vid arbete i öppna kontor. För att få en god arbetsmiljö krävs förståelse från verksamhetschefer och medarbetare hur det öppna kontoret påverkar individen ur både fysiskt och psykiskt perspektiv

No description available.

To engage in wage labor is a significant aspect of many individuals' lives. A workplace can be a space where colleagues communicate and interact with each other. In light of the COVID-19 pandemic, numerous individuals were forced into remote work, which became a substantial part of employees' new routines. As restrictions on remote work are lifted, a transition phase begins for some employees. Today, many wage earners have returned to a physical workplace. This transition is something that may have affected the social work environment. Therefore, the purpose of this thesis is to create a deeper understanding of employees' experiences of interaction in the physical workplace after a period of remote work. To address the purpose, seven employees in the white-collar sector who have all experienced the transition from remote work back to a physical workplace were interviewed. The results were analyzed using Randall Collins (2004) framework on interaction rituals and emotional energy, as well as previous research on the positive and negative effects of interaction in a workplace. The results show that employees now appreciate interaction in the physical workplace more than before the pandemic. It highlights that the everyday interactions occurring with employees' return to a physical workplace contribute to creating well-being. Spontaneous interactions, such as a good morning when entering the office or small talk in the corridor, can be satisfying and foster a sense of comfort among employees. The results indicate that employees describe shared breaks as contributing to maintaining a sense of community and providing a feeling of belonging. However, interaction can also be perceived as distracting, as employees have become accustomed to working in a calm and uninterrupted environment while working from home. The results also show that new patterns of interaction using digital tools continue to be useful upon returning to the office, but these digital platforms fail to replicate the informal interactions and social bonds that typically occur in a physical workplace. / Att lönearbeta är en stor del av många individers liv. En arbetsplats kan vara en plats där kollegor kommunicerar och interagerar med varandra. I samband med covid-19 tvingades en mängd individer till distansarbete, och det blev en stor del av anställdas nya vardag. Rådet kring att arbeta på distans tas bort och en återgångsfas påbörjas för en del anställda. Idag har många anställda kommit tillbaka till en fysisk arbetsplats igen. Denna omställning är något som kan ha påverkat den sociala arbetsmiljön. Syftet med uppsatsen är därför att skapa djupare förståelse för anställdas upplevelser av interaktion på den fysiska arbetsplatsen efter en period av distansarbete. För att besvara syftet har sju anställda inom tjänstemannasektorn som alla varit med om en omställning från distansarbete tillbaka till en fysisk arbetsplats intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp Randall Collins (2004) ramverk om interaktionsritualer och emotionell energi samt tidigare forskning kring vilka positiva och negativa effekter interaktion kan ha på en arbetsplats. Resultatet visar att de anställda uppskattar interaktion på den fysiska arbetsplatsen mer nu än innan pandemin. Det tydliggör att den vardagliga interaktion som sker i samband med anställdas återkomst till en fysisk arbetsplats bidrar till att skapa välbefinnande. Den interaktion som sker spontant såsom ett godmorgon när man kommer in i kontorslandskapet eller småprat i korridoren, kan vara tillfredställande och skapa trivsel hos de anställda. Resultatet visar att de anställda beskriver att de gemensamma rasterna bidrar till att upprätthålla en gemenskap och ger en känsla av tillhörighet. Men parallellt kan interaktion upplevas distraherande, på grund av att de anställda blivit van av att arbeta i en lugn och ostörd miljö när de arbetade hemifrån. Resultatet visar även att nya mönster av interaktion med hjälp av digitala hjälpmedel fortsätter vara användbara vid återkomsten till ett kontorslandskap, men att dessa digitala plattformar inte lyckas att replikera den informella interaktionen och de sociala band som vanligtvis sker på en fysisk arbetsplats.