• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 54
  • 29
  • 16
  • 9
  • 4
  • 1
  • Tagged with
  • 113
  • 42
  • 18
  • 17
  • 17
  • 17
  • 16
  • 15
  • 15
  • 13
  • 12
  • 12
  • 11
  • 11
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Bewertungskompetenz für den Biologieunterricht - / Vom Modell zur empirischen Überprüfung / Decision making competence in the biology classroom / From a theoretical model to its empirical verification

Eggert, Sabina 27 June 2008 (has links)
No description available.
82

Att komma hem : En studie i hur AstraZenecas expatriater upplever repatriationsprocessen.

Gustavsson-Örn, Julia, Eriksson, Anna January 2010 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning.SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning.</p> / <p>The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies.The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies.</p>
83

Participation of non-state actors in the dispute settlement system of the WTO: benefit or burden? /

Knahr, Christina. January 2007 (has links) (PDF)
Univ., Diss.--Wien, 2006. / Literaturverz. S. 187 - 197.
84

Att komma hem : En studie i hur AstraZenecas expatriater upplever repatriationsprocessen.

Gustavsson-Örn, Julia, Eriksson, Anna January 2010 (has links)
Syftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning.SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning. / The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies.The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies.
85

Controlling in Non-Profit-Organisationen am Beispiel von Stadtmarketing-Organisationen / Controlling in Non-Profit Organisations the example of Urban-Management Organisations

Saure, Bernd 11 July 2006 (has links)
No description available.
86

GeNeMe '11

30 May 2014 (has links) (PDF)
No description available.
87

Polizeidienst in Krisenzeiten: Beschäftigtenbefragung zur Corona-Pandemie in der Polizei Sachsen

Meißelbach, Christoph, Melcher, Reinhold, Schöne, Marcel, Thieme, Tom 20 July 2021 (has links)
Wie hat die Corona-Pandemie den Polizeidienst verändert? Wie haben die Beschäftigten ihren Dienst während des Lockdowns ganz persönlich erlebt? Welche Einstellungen und Sichtweisen prägen ihren Blick auf die Pandemiebekämpfung? Wie hat sich das auf ihre mentale Belastung und ihre dienstliche Handlungssicherheit ausgewirkt? Und was lässt sich aus alldem für das zukünftige Krisenmanagement von Behörden und Organisationen mit Sicherheitsaufgaben lernen? Zu diesen Fragen führte das Sächsische Institut für Polizei- und Sicherheitsforschung (SIPS) im Zeitraum von Mitte Oktober bis Mitte November 2020 eine Umfrage in der Sächsischen Polizei durch – also genau in jener Zeit, als sich die Pandemie in Sachsen erneut zuspitzte. Dieser Forschungsbericht gibt Auskunft über die Befunde der quantitativen und qualitativen Analysen des so entstandenen Datenmaterials – und gewährt erstmals belastbare Einblicke in Lebens- und Erfahrungswelten der Beschäftigten einer Sicherheitsbehörde während der Corona-Pandemie.
88

Essays in Intangible Corporate Assets

Aksin-Sivrikaya, Sezen 28 May 2021 (has links)
In einer zunehmend vernetzten Welt befinden sich Unternehmen in einem komplexen Beziehungsgeflecht aus verschiedenen Akteuren. Dies stellt eine Herausforderung für die Existenz traditioneller Geschäftsmodelle dar, da Firmen sich mit Konkurrenz aus allen Richtungen auseinander setzen müssen. In einem solchen Geschäftsumfeld werden immaterielle Vermögenswerte zunehmend als Grundlage für Wettbewerbsvorteile angesehen. Die Dissertation untersucht den materiellen Nutzen immaterieller Vermögenswerte und konzentriert sich dabei insbesondere auf die Unternehmensreputation und deren Einflussfaktoren. Wir verwenden als Theorie den Ressourcen-basierten Ansatz des Unternehmens und leiten unsere Hypothesen aus der vorhandenen Literatur ab, insbesondere in den Bereichen Reputation, Führung, Stakeholder-, Legitimitäts- und Signaling-Theorie. Unsere Analysen sind auf Umfragen des Manager Magazins und „Gold Bee Corporate Responsibility Assessment System“ basiert. Bei der Durchführung der quantitativen Analyse verwenden wir Strukturgleichungsmodelle. Die Implikationen dieser Dissertation lassen darauf schließen, dass es einen Business Case für ein aktives Reputationsmanagement sowohl auf Unternehmensebene als auch auf individueller Ebene für Führungskräfte, vornehmlich für den CEO, gibt. Weiterhin ist eine hohe Reputation ein nachhaltiger Wettbewerbsvorteil, da sie die Wettbewerbsposition des Unternehmens gegenüber den Wettbewerbern stärkt und potentiell neuen Wettbewerbern den Markteintritt erschwert. In ähnlicher Weise kann eine hohe CEO-Reputation als Instrument der Risikoreduzierung in Krisenzeiten genutzt werden. Außerdem zeigen unsere Ergebnisse, dass die ausschließliche Einhaltung von Regeln und Regulierungen nicht mehr ausreichend ist. Damit die Stakeholder Fortschritte belohnen können, muss das Management CSR-Programme etablieren, die bei ihren Stakeholdern Resonanz finden, und darüberhinaus kontinuierlich über die CSR-Leistungen ihres Unternehmens berichten. / In a digital world, the very existence of traditional business models is challenged as firms face disruptive innovation and intense competition. In such a business environment, intangible assets are increasingly perceived as the basis of competitive advantage. This thesis explores tangible benefits of intangible assets, specifically focusing on corporate reputation and CSR reporting quality. We take a resource-based view (RBV) of the firm and derive our testable hypotheses from the extant literature mostly in reputation, leadership, stakeholder theory, legitimacy theory, and signaling theory. Our data is mainly drawn from surveys conducted by Manager Magazin and Gold Bee Corporate Responsibility Assessment System, which has been developed by the CSR Reporting Research Group at the WTO Guide CSR Development Center. In performing our calculations, we adopt a (generalized) structural equation modeling approach. In our work, we uncover antecedent processes behind reputations. Our results imply that there is a business case for active management of both corporate and individual reputations by illustrating the link between reputations and firm outcomes. We show that corporate reputation can be utilized as a tool to protect and defend competitive positions, which can also work as a deterrent for potential market entrants. We further show that individual reputations may act as a medium to mitigate negative news and improve stakeholder perceptions in times of crises. Our findings also indicate that nonfinancial metrics are gaining prevalence. We illustrate that mere compliance with rules and regulations does not suffice anymore since in order for stakeholders to reward social and environmental progress, companies need to partake in CSR programs that resonate with their stakeholders and properly communicate associated nonfinancial metrics, which in turn will help improve firm outcomes through boosting internal and external intangible assets.
89

Das Management des EDV-Einkaufs: soziale Einbettung und Gestaltung wirtschaftlicher Transaktionen: eine empirische Untersuchung am Beispiel der Beschaffunginformationstechnischer Leistungen und Produkte durch Klein- undMittelbetriebe: Abschlussbericht an die Deutsche Forschungsgemeinschaft

Kropp, Per, Seyde, Christian, Voss, Thomas January 2001 (has links)
Die vorliegende Studie verfolgt das Ziel, Informationen über den Einkauf von EDV-Produkten bei kleinen und mittleren Unternehmen zu gewinnen. Schwerpunktmäßig interessiert uns, wie Unternehmen dem Risiko opportunistischen Verhaltens von Lieferanten in einem so dynamischen Marktbereich wie dem EDV-Markt begegnen. Das Verhalten von Unternehmen in diesem Marktsegment sollte besonders gut geeignet sein, um Hypothesen über die Lösungsmöglichkeiten von Opportunismusproblemen zu prüfen, wie sie auf Grundlage von transaktionskostentheoretischen, spieltheoretischen sowie netzwerktheoretischen Überlegungen formuliert werden können. Neben der Testung einzelner theoretischer Annahmen erlaubt die Arbeit auch, die Nützlichkeit eines integrativen Vorgehens zu prüfen, bei dem ökonomische und soziologische Ansätze verknüpft werden.:Kurzbeschreibung der Studie; Einleitung; Forschungsfragen und Hypothesen; Datenerhebung; Operationalisierung und deskriptive Auswertungen; Hypothesentests und weitere deskriptive Ergebnisse; Zusammenfassung und Schlussfolgerungen; Literatur; Anhang
90

Zur Funktionalität und Dysfunktionalität von Misstrauen in virtuellen Organisationen

Schweer, Martin, Vaske, Christian, Vaske, Ann-Kathrin January 2009 (has links)
Für das Management virtueller Teams sind traditionelle, etablierte Werkzeuge der Mitarbeiterführung und -motivation nicht ausreichend. Vorliegende empirische Befunde zum Erfolg virtueller Teams weisen etwa auf den Stellenwert eindeutiger Ziel- und Rollendefinitionen aber gerade auch auf das wechselseitige Vertrauen zwischen den Kooperationspartnern hin. Steht nun die Vertrauensforschung für virtuelle Kontexte generell erst am Beginn, gilt dies umso mehr für den spezifischen Aspekt erlebten Misstrauens, der primär als Gegenpol zum Vertrauen konzeptualisiert wird. In diesem Beitrag wird jedoch Misstrauen als eigenständiges psychologisches Konstrukt begriffen, dem sowohl dysfunktionale als auch funktionale Korrelate zuzuordnen sind. Unter dieser theoretischen Prämisse werden erste Ergebnisse einer diesbezüglichen qualitativen Studie zum Stellenwert von Misstrauen für die Motivation und Bindung von Mitarbeiter/innen dargestellt. Implikationen für die weitere Forschung und die berufliche Praxis in virtuellen Organisationen werden abschließend aufgezeigt.

Page generated in 0.0872 seconds