Bakgrund: Covid-19 pandemin slog emot världen i början av 2020 och har påverkat marknaden kraftigt. Hela länder har genomfört restriktioner och nedstängningar till viss del, vilket har lett till stora problem för SMEs som är en av de mest utsatta grupperna. Att hantera risker som uppstår under kriser är av stor vikt för företag, inte minst SMEs, som EUs marknad till 99 procent består av. Diskussioner gällande dynamiska förmågor och möjligheten att nyttja dessa för att anpassa sig till en förändrad marknad är därav väldigt aktuell. Syfte: Syftet med studien ämnar till att skapa förståelse och bygga en uppfattning om hur riskhantering och dynamiska förmågor inom företag kan kombineras för att hantera kriser. Därtill ämnar studien analysera huruvida en kris eller en stor händelse leder till en organisations lärande och förändring. Genomförande: Studien genomfördes genom en kvalitativ flerfallsstudie, där vi undersökte fem fallföretag genom semistrukturerade intervjuer. Alla intervjupersoner hade en högt uppsatt position inom företagen och hade därmed en god överblick i styrningen och strategin. Urvalet av både fallföretag samt dess intervjupersoner skedde målstyrt med ett heterogent urval. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns en tydlig avsaknad av riskhantering hos SMEs och att detta till största del beror på resursbrist samt tidsbrist. Alla svarande företag lyfter att de har klarat sig bra till följd av de snabba beslutsprocesserna, flexibiliteten och närheten inom organisationen, vilka kan klassas som dynamiska förmågor. Lika viktigt är lärdomarna och erfarenheten företagen har samlat på sig under krisens framfart, men framförallt medvetenheten den har skapat hos företagen. / Background: The Covid-19 pandemic struck the world in the beginning of 2020 and have had a major effect on the market. Countries have implemented extensive restrictions and to some extent lock downs, which has led to issues for SMEs that are one of the most vulnerable types of businesses. Managing the risks that arise during a crisis is of huge importance for companies, not the least SMEs, that make up 99 percent of EUs market. Discussions regarding dynamic capabilities and the opportunity to use these to adapt to the marketchange, is therefore a current subject. Purpose: The purpose of the study aims to create understanding and gain knowledge in regard to how risk management and dynamic capabilities within companies can be combined to deal with crises. It further aims to analyse whether a crisis or major event will lead to organizational learning and change. Completion: The study was conducted as a qualitative multi-case study, where we investigated five case businesses through semistructured interviews. All respondents held a high position within the company and had a good overview and knowledge of the strategy and management of the business. The selection was goal-oriented, and both the case companies and their respondents were a heterogeneous selection. Conclusion: The result of the study shows that there is a clear absence of risk management in SMEs which largely depend on resource scarcity and lack of time. All answering companies highlight that they have managed well due to the quick decision-making process, the flexibility and the proximity within the organisation, which can be categorized as dynamic capabilities. Equally important is the knowledge and experience the companies have gathered during the crisis, but above all the increasing awareness it has created within the companies.

Projektarbetsformen blir allt vanligare samtidigt som fler och fler organisationer arbetar i projektform. Inom dessa multiprojektmiljöer bör man kontinuerligt säkerställa att kunskap och erfarenheter förs vidare mellan olika projekt för att bli framgångsrik inom sin marknad. Trots att fördelarna med kunskapsöverföring länge erkänts i projektbaserade organisationer så varierar effektiviteten kring fenomenet. Detta tros bland annat bero på svårigheterna med att gå från teori till praktik samt att de modeller och teorier som finns saknar struktur för själva genomförandet. Efter ett försök att kartlägga litteraturen inom detta mångfacetterade fält hittade vi en kunskapslucka angående hur kunskapsöverföring kan te sig inom tv-branschen. Därfär har en kvalitativ fallstudie gjorts på ett tv-produktionsbolag. Studien syftar till att bidra till ökad förståelse kring hur kunskap överförs mellan projekt samt hur man säkerställer kunskapsöverföring. Studien utgår ifrån att kunskap definieras enligt Nonaka och Takeuchis (1995) teori om implicit och explicit kunskap. Studien bygger på kvalitativ forskning i form av sex intervjuer med projektledare och VD, två fokusgrupper med tio projektanställda samt en dokumentanalys på överlämningar skrivna av projektdeltagare. Resultatet visar att det finns många olika typer av kunskapsöverföring inom organisationen. Den kunskap som överförs mellan projekt i organisationen är mestadels kunskap med explicit karaktär i form av dokument. I dagsläget är det huvudsakligen projektledarna som ansvarar för att kunskapsöverföring sker mellan projekt, i huvudsak genom att uppmana projektdeltagare att göra skriftliga överlämningar. Hos projektdeltagarna finns det god vilja att bidra till kunskapsöverföringen men organisationen saknar en huvudsaklig strategi. Slutsatserna konstaterar att ledningen bör implementera ett systematiskt arbetssätt angående organisationens kunskapsöverföring för ett effektivt arbete mot ett organisatoriskt lärande. Slutsatserna belyser även att synen på kunskap är mångtydig och att det handlar om mer än bara explicit och implicit kunskap. För att diskussionen om kunskapsöverföringen inom organisationen ska kunna utvecklas måste organisationen identifiera kunskapstyperna ytterligare samt förstå dessa för att konkretisera dem. / Project work is becoming more common as more and more organizations are working in project form. Within these multi-project environments, one should continuously ensure that knowledge and experience are passed on between different projects in order to be successful in their markets. Although the benefits of knowledge transfer have long been recognized in projectbased organizations, the effectiveness of the phenomenon varies. This is believed to be due, among other things, to the difficulties in moving from theory to practice as well as to the existing models and theories lacking a structure for implementation. Following an attempt to map the literature in this multifaceted field we found a gap in knowledge regarding how knowledge transfer can look within the television industry. Therefore, a qualitative case study has been done at a television production company. This study aims to contribute to an increased understanding of how knowledge is transferred between projects and how to ensure knowledge transfer. The study assumes that knowledge is defined in accordance with Nonaka and Takeuchi’s (1995) theory of implicit and explicit knowledge. This study is based on qualitative research in the form of seven interviews with project managers and CEO, two focus groups with ten project employees and a document analysis submission written by project participants. The result shows that there are many different types of knowledge transfer within the organization. The knowledge that is transferred between projects in the organization is mainly knowledge with explicit character in the form of documents. Currently the project managers are responsible for the transfer of knowledge between projects, which is done by inviting project participants to make written submissions. The project participants are glad to contribute to the transfer of knowledge, but the organization lacks a main strategy. The conclusions state that management should implement a systemic approach to the organization’s knowledge transfer for effective work towards organizational learning. The conclusions also highlight that the view on knowledge is ambiguous and that it is about more than just explicit and implicit knowledge. In order for the discussion of knowledge transfer within the organization to develop, the organization must further identify the types of knowledge and understand them in order to make them concrete.

I Europa satsas årligen hundratals miljoner Euro och miljarder kronor i Sverige på olika program med tillhörande projekt. Dessa projekt och program är verktyg för att skapa hållbarhet i utvecklingsarbete genom att lämna spår, lärande, i verksamheter genom förbättrade strukturer och processer. För att skapa denna systematiska åter-koppling som lärandet i ett projekt är starkt beroende av så är följeforskning ett red-skap. Syftet med detta examensarbete är att analysera följeforskningen i projektet Grön BoStad Stockholm vad avser Tillväxtverkets riktlinjer om följeforskning. Vidare har studien som syfte att synliggöra de förutsättningar för lärande som skapas med hjälp av följeforskning, utifrån valda lärandeteorier. För att undersöka det valda området har deltagare i projektet Grön Bostad intervjuats och relevanta dokument insamlats. Vidare har även två utomstående personer till projektet intervjuats, med avsikt att skapa en bredare bild av vad andra utanför projektet anser om följe-forskningen och bistå studien med en utomstående analys. Resultatet visar att de flesta av Tillväxtverkets riktlinjer går att identifiera i det arbete följeforskningen bedriver i projektet Grön BoStad Stockholm. Däremot uppfylls inte ett av de huvudsakliga ändamålen med följeforskning när projektets resultat inte följs upp. Vidare visar resultaten att följeforskningen i projektet följer den utvecklings-stödjande utvärderingsansatsen samt att den främsta förutsättningen för lärande bygger på den sakkunskap och reflektion som följeforskningen bidrar med till projektledningen. Majoriteten av projektdeltagarna anser inte att följeforskningen bidragit med några förutsättningar för lärande, vilket kan bero att på att de ligger dolda för de flesta deltagare. Av dessa orsaker bör därför ett större fokus riktas på de övriga målgrupperna: delprojektledarna och styrgruppen. / In Europe, hundreds of millions of Euro´s and billions of SEK are spent annually in Sweden on various programs and related projects. These projects and programs are tools for creating sustainability in development work by leaving a trace, knowledge, on activities through improved structures and processes. In order to create this systematic feedback, learning in a project is highly dependent on a tool. This tool is on- going evaluation. The purpose of this thesis is to analyse the on - going evaluation of the project Grön BoStad Stockholm, regarding the guidelines presented by the Swedish Agency for Economic and Regional Growth (Tillväxtverket). Furthermore, the study aims to emphasise the requirements for learning created through on - going evaluation, with the help of selected theories. To investigate the chosen area, participants in the project Grön BoStad Stockholm have been interviewed and relevant documents have been gathered. In addition, two external persons have been interviewed for the project, with the intention of creating a broader picture of how others outside the project perceive on-going evaluation and to provide the study with an external view. The result shows that most of the guidelines presented by the Swedish Agency for Economic and Regional Growth (Tillväxtverket) can be identified in the on-going evaluation carried out in the project. However, one of the main purposes of on-going evaluation is neglected when the results of the project are not followed up by the evaluation. Furthermore, the results show that the on - going evaluation of the project is carried out with a certain development - supportive approach, where the main prerequisite for learning is based on the expertise and reflection that the on-going evaluation contributes to the project management. The study showed that the majority of the project participants do not consider that the on - going evaluation has contributed to any learning prerequisite, which may be due to the fact that these conditions are hidden from most participants. Therefore, a greater focus should be on the other target groups: subprojects and steering group.

Med den teknologiska utvecklingen samt näringslivets behov av kompetensutveckling har den professionella utbildningsbranschen sett en radikal ökning av digitala utbildningar. Traditionell klassrumsutbildning sätts nu på sin spets där aktörer som tidigare varit framgångsrika inom detta nu ställs inför behovet av att digitalisera dess utbildningserbjudanden. När digitala teknologier används för att förändra värdeskapande aktiviteter kan det förorsaka omvälvande förändringar för dessa aktörer. I arbetet med att anpassa organisationen utefter förändringen uppkommer flera organisatoriska utmaningar som behöver hanteras. Däremot lyser studier som behandlar chefs- samt medarbetarperspektiv med sin frånvaro vilket är av vikt för att förstå organisationens anpassning. Utifrån åtta intervjuer med chefer och medarbetare på ett fallföretag ämnar studien förstå hanteringen av de upplevda organisatoriska utmaningarna. Ergo, utmaningar som kommer med att anpassa organisationen utefter en digital transformation som förorsakats av digitaliseringen av ett huvudsakligt tjänsteerbjudande. Detta analyseras i huvudsak utifrån organisatoriskt lärande för att förklara fallföretagets anpassning. Resultatet visar på flera gemensamt upplevda utmaningar till anpassning som exempelvis: struktur, kompetens, samt kunskapsdelning. Vidare hur hanteringen av utmaningarna kan antydas främja en anpassning utefter digitaliseringen av ett tjänsteerbjudande. Däremot urskiljs att viss hantering kvarstår då det finns utmaningar som inte hanterats eller hanterats på ett sätt som inte främjar anpassning. / With technological development and the B2Bs need for skills development, the professional education industry has seen a radical increase in digital education. Traditional classroom education is now at the forefront, where actors who have previously been successful in this area now face the need to digitize their educational offerings. When technology changes value-creating activities, it causes revolutionary changes for these actors. When adapting the organization to the change several organizational challenges that need to be addressed, arise. Studies that deal with managerial and employee perspectives shine with their absence, which is important for understanding the organization's adaptation. Based on eight interviews with managers and employees, this study intends to understand the handling of perceived organizational challenges. Ergo, challenges that arise with adapting the organization to a digital transformation caused by the digitalization of a service-offering. This is analyzed mainly through organizational learning to explain the company's adaptation. Results show commonly perceived challenges to adaptation, such as: structure, competence, and knowledge-sharing. Furthermore, how the handling can suggest an adaptation according to the digitalization of a service-offer. Moreover, that handling remains as there are challenges that have not been handled or has been handled in a way that does not promote adaptation.

Using certain practices for managing projects is a critical factor in successfully executing projects. For a firm where there are few set practices by the organization for managing projects, project managers have to create their own practices with varying degrees of success. Experienced project managers often have had plenty of time to develop fully functioning practices whereas new project managers struggle to find any practice to use. This thesis examines how learning from previous projects at Saab Dynamics can improve the project management practices project risk management and intra-project communication. Further, this thesis proposes how Saab Dynamics can improve continuous risk management and intra-project communication.  A qualitative approach is utilized for this thesis where the data is collected from five separate interviews with project managers from various development projects at Saab Dynamics. The result from the interviews partly contains successful practices used by project managers, such as how to integrate sub-projects or how to manage risks continuously, but also highlights issues for the projects. These findings are analyzed by applying relevant research from the fields of learning in project-based organizations, project risk management and intra-project communication which resulted in a discussion and conclusion providing various recommendations for Saab Dynamics to improve each project management practice.  Key findings include that functions are needed to facilitate learning and how post-project reviews need to be structured to transfer tacit knowledge into explicit knowledge, where focus needs to be on documenting using stories. Further, this thesis utilizes a model for risk maturity with five steps where only the top two allow for continuous risk management. To progress to these steps the importance of building a risk culture is recognized where the issue is in communicating the set process of risk management to project managers. Here, having a risk manager is identified as important. Intra-project communication focuses on the areas of information distribution, sub-project integration and communication planning. It was found that the information distribution needs to be balanced between forced and voluntary communication. Moreover, five mechanisms for integration are covered where some are more important for complex projects and some during high uncertainty. Lastly, a model for a communication plan is presented.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur den kris som Covid-19 pandemin skapat harpåverkat hotell och resebyråers digitala taktiska respektive planerade strategiska marknadsföring,samt den krishantering som tillämpats av företagen under denna pandemin och de lärdomar dedragit av denna kris.Teori: Den teoretiska referensramen för denna studie innefattar marknadsförings-, krishanteringsoch organisationsteori. Inom marknadsföring har SCRM samt RACE marketing planningframework modellerna tillämpats och inom krishantering har krisprocessen och kriskurvanmodellerna. Vad gäller organisationsteori har fokus varit på organisatoriskt lärande och teoriernasingle-, double- och triple-loop learning samt learning in crisis.Metod: Studien omfattar en kvalitativ undersökning av två hotell och två resebyråer grundad på ensemistrukturerad intervjumetod.Slutsatser: Covid-19 pandemin har tvingat respondenterna att vara flexibla och att göra kortsiktigaanpassningar av sina marknadsföringsmetoder. Den taktiska marknadsföringen har skett genom enökad användning av digitala kanaler som lyhört anpassats till kundernas behov av hälsa ochsäkerhet. Det var ännu för tidigt för att bedöma eventuella förändringar i den strategiskamarknadsföringen men några respondenter förväntade sig ett större fokus på värde begrepp somhälsa och trygghet. Samtliga respondenter har i praktiken ägnat sig åt krishantering och de flestarespondenterna hade någon form av förberedda krisplaner, som dock inte varit anpassade till en såomfattande och djup kris som den förevarande. Samtliga respondenter verkar ha fått en större insikti vikten av att ha en effektiv och tät intern och extern kriskommunikation. Den yttre situationen harskapat ett stort tryck på respondenterna och har givit dem lärdomar som de möjligen inte hade fåttunder normala omständigheter, inklusive att på ett flexibelt och lättrörligt sätt anpassa sig till nyaoch föränderliga situationer. Även om Covid-19 pandemin framkallat mycket stress och ångest såhar den även haft positiva effekter som kan ge upphov till mer varaktiga förändringar. / Purpose: The purpose of this study is to shed some light on how some hotels and travel agenciesin the Swedish tourism and hospitality industry have adapted to and managed the effects of theCovid-19 pandemic, particularly in terms of strategic and tactical digital marketing as well as crisismanagement, and the lessons learned from this crisis.Theory: The theoretical foundations for this paper include digital marketing theories, crisismanagement and organizational theory. In marketing theory, the SCRM and the RACE marketingplanning framework models have been applied and in terms of crisis management, the crisismanagement process as well as the crisis curve models have been applied. In terms oforganizational theory, focus has been on organizational learning and the theories single-, doubleand triple-loop learning as well as learning in crisis.Method: This study is a qualitative study of two hotels and two travel agencies based on semistructured interviews.Conclusions: This study demonstrates that the Covid-19 pandemic has forced the respondents tobe flexible and to make short-term adjustments to their marketing tactics. The tactical marketinghas included an increased use of digital channels and an adaptation of their marketing to theircustomers' needs for health and safety. It was too early to assess any changes in strategicmarketing, but some respondents planned to place a greater focus on value concepts such ashealth and safety. In practice, all respondents were engaged in crisis management and most of therespondents had some form of prepared crisis plans, which, however, were not adapted to such anextensive and protracted crisis as the Covid-19 pandemic. All respondents seemed to have gainedgreater insight into the importance of having effective and frequent internal and external crisiscommunication. The external situation has put a great deal of pressure on the respondents and hasgiven them lessons that they might not have acquired under normal circumstances, including acapacity to adapt flexibly and easily to new and changing situations. Although the Covid-19pandemic has caused a lot of stress and anxiety, it has also had positive effects that could triggerchanges in their longer term strategic marketing.