Då antagonismen mellan öst och väst forstätter att eskalera i vårt postindustriella samhälle är det viktigt att ta reda på de bidragande faktorer som leder till en fortsatt motsättning. Det är min uppfattning att Hollywood är en bidragande faktor till denna antagonism. Det är även min åsikt att Hollywood blir påverkade av USA:s Mellanösternpolitik i utformandet av de filmer där människor från Mellanöstern och islam porträtteras.Syftet med studien är att utifrån teorier såsom orientalism, stereotypering, representation och common-sense antaganden analysera nio utvalda Hollywoodfilmer. Tre från 1960-talet, tre från 1990-talet och tre från 2000-talet för att klarlägga hur människor från Mellanöstern framställs och hur islam representeras.Syftet är även att med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys belysa hur samhället påverkar Hollywoods produktioner och hur dessa i sin tur påverkar samhället. Mot bakgrund av detta är Faircloughs trestegsmodell lämplig för att tydligöra det dialektiska samspel som existerar mellan samhälle och produktionen av film.Utifrån de teorier och metod som har presenterats har jag funnit att de nio utvalda filmerna framställer människor från Mellanöstern och islam på ett negativt sätt. Det har även varit möjligt att med hjälp av Faircloughs trestegsmodell tydligöra ett dialektiskt samspel mellan USA:s Mellanösternpolitik och Hollywood. / In a time when antagonistic feelings continue to escalate in our postindustrial society, it tends to be vital to look for the contributing factors to why opposition seems to continue. It is my understanding that Hollywood is one of several factors to the ongoing animosity. It is also my belief that the ongoing US Middle Eastern policy has an influence on Hollywood, which has a direct impact on the production of movies that represent people of the Middle East and Islam.The purpose if this paper is to analyze nine selected Hollywood movies using theories such as Orentalism, stereotypes, representation and common-sense assumptions. The films will be taken from three separate decades, from the 1960s, 1990s and the 2000s. The function of the investigation is to determine how people of the Middle East and Islam are being represented.Another purpose is also to establish an understanding on how society affects Hollywood productions but also how these productions in turn affect society; this will be done by using Fairclough’s critical discourse analysis. Fairclough’s framework for CDA is ideal in determenating the ongoing dialectical relationship between society and the production of movies.By using the theories and method formerly presented, I have concluded that when analyzing the nine selected movies, people of the Middle East and Islam are being represented in a negative manner. It has also been possible to establish that there exists a dialectical relationship between US Middle Eastern policy and Hollywood by using Fairclough’s framework for CDA.

Genom att intervjua sex personer med iranskt påbrå har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av historieundervisning och de krav som de ställer på skolan. Frågornas svar har gett oss en uppfattning om hur historieundervisningen kan påverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förväntar sig få från historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vävt samman följande teoretiska utgångspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt våld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlägsen. Hemmet och hemspråksundervisningen har haft en viktig uppgift att förmedla den iranska historien. Intervjupersonerna signalerar att vi i undervisningen bör integrera världshistoria och varje etnisk minoritets historia. / Education through Young Irani-immigrants Eyes A qualitative research concerning six Irani immigrants view on history-education, and it's image of Iranian culture, and the adaptation of history to the multicultural school environment.

This study critically examined how issues of multiculturalism and Muslim immigration are discursively constructed within the English language European online press. Through the use of a frame analysis as well as a more focused discourse analysis, an examination was undertaken to uncover how “us” versus “them” perspectives were manifest within a public discourse. A total of 132 articles from The Daily Mail, Le Monde Diplomatique, Dutchnews.nl, Spiegel Online and The International Herald Tribune were selected using a systematic sampling method based on the results of a search query for multiculturalism at each news site. The analysis of the data corpus revealed the news media's depiction of multiculturalism and Muslim immigrants as not wholly negative on the surface but under closer scrutiny revealed discursive and linguistic techniques that consistently marginalized and “othered” them. The themes found in the data corpus also illuminated a trend of the subordinated population as lacking proper representation and always being spoken for by the news media.

This study examined the media portrayals of Roma in the United States by taking a closer look at ―Gypsy crime‖ articles in a purposive sample of newspaper articles. These newspaper articles give details of ―confidence‖ crimes and name the alleged perpetrators as Roma or members of the ethnic minority group commonly known as Gypsies. A textual analysis was conducted of 23 articles appearing in the South Florida Sun-Sentinel from August 16, 2011 to February 8, 2013 covering fraud charges against several members of the Marks family. This primary evaluation narrowed the initial sample to nine articles that contained references to Roma, Romani, or Gypsy. Further analysis of these nine articles revealed four major categories of findings regarding the representation of the ethnic minority. The categories included: 1) the pairing of the preferred term, Roma with the pejorative term, Gypsy; 2) reinforcement of stereotypes; 3) portrayal of the ethnic group as foreign others; and 4) Roma portrayed as a threat to the dominant culture and its members. The theoretical bases for the study included Social Stigma Theory (Goffman, 1963) and Orientalism (Said, 1978) both of which offer a critical lens through which to examine the portrayals of this ethnic minority.

The freedom of speech, caricatures and satire, bans on veils and burning of the Koran have been reported and portrayed in different ways in several news media. The aim of this study was to analyze how the burnings of the Koran in Sweden are portrayed in Swedish media (Dagens Nyheter) compared to English-language Arabic media (Al Arabiya). With the framing theory and postcolonial theory as a theoretical basis, we asked the following research questions: What themes can be found in the reporting of the Koran burning in Dagens Nyheter and Al Arabyia? How is Sweden represented in the various news media? The analysis method we have used is qualitative thematic analysis. In the analysis, four themes emerged: Sweden's image, freedom of speech and blasphemy, Koran burners and demonstrations. Based on a postcolonial-, orientalist-, and occidentalist approach the results show that there was often an “us and them” feeling from both sides. It may also depend on which media logic is used in the various media newsrooms and which audience the media outlets are targeting.

Följande studie har som avsikt att belysa och analysera hur rasifierade maktdynamiker konstrueras genom representation av svarta och vita inom svensk populärkultur. Genom en narrativ analys undersöker uppsatsen den första säsongen av tv-serien "Detektiven från Beledweyne," producerad av SVT 2023. Rasifiering av grupper manifesteras genom differentiering mellan svarta, bruna och vita karaktärer, vilket resulterar i värderingsskillnader och en hierarki av makt. Denna konstruktion är rotad i stereotyper och ger en ensidig bild av de som rasifieras som svarta och bruna. Genom att analysera utvalda scener undersöker studien narrativet i "Detektiven från Beledweyne" med avseende på hur karaktärerna som är rasifierade som svart respektive vit framställs, och hur de jämförs enligt teorier om rasifiering, representation, stereotyper och populärkultur. Detta inkluderar även genus, intersektionalitet och makt. I min narrativa analys av tv-serien "Detektiven från Beledweyne" har jag identifierat flera centrala teman som ger insikter i hur representationen av rasifierade och könsmässiga skillnader påverkar interaktionen mellan karaktärerna och berättelsens övergripande dynamik. En tydlig aspekt som framträder är den intersektionella perspektivet på rasifierade maktskillnader. Huvudkaraktärerna, Tilda och Ibrahim, representerar olika maktstrukturer baserat på deras etnicitet och kön. Tilda, som är en vit och etablerad åklagare, har auktoritet och inflytande i samhället. Å andra sidan befinner sig Ibrahim, en svart asylsökande från Somalia, i en maktlös position som ett resultat av sin flyktingstatus och etnicitet. En viktig aspekt är stereotyper och hur de påverkar karaktärernas agerande och reaktioner. Ibrahim konfronteras med en stereotyp om hjälplöshet och passivitet på grund av sin bakgrund som somalisk flykting. Å andra sidan bryter Tilda mot traditionella kvinnliga stereotyper genom sin självständighet och yrkesfokus. Denna interaktion mellan stereotyper och karaktärsutveckling visar på de komplexa sociala förväntningar som påverkar deras agerande. Sociala roller spelar också en väsentlig roll i karaktärernas dynamik. Begreppet "The magical negro" och orientalism är också närvarande i analysen. Ibrahim framställs ibland som en karaktär som har övernaturliga insikter eller "magiska" lösningar på problem. Slutligen visar min analys på hur dessa teman samspelar och skapar en mångfacetterad dynamik mellan Tilda och Ibrahim. Genom att fördjupa förståelsen för hur representationen av rasifierade och könsmässiga skillnader påverkar deras agerande och interaktion, ger analysen insikter i hur tv-serien speglar och utmanar samhällets förväntningar och stereotyper. Det finns en komplexitet i deras relation som går bortom enkla kategoriseringar och lyfter fram behovet av en medveten och ansvarsfull representation i tv-branschen.

This study focuses on the portrayal of Zen buddhism according to the counterculture icon Alan Watts; to see how he distinguishes the relationship between east and west, what differences Zen has in its character compared to other schools of buddhism, and how Zen could be of use for the western world. To acquire relevant and important information the chosen method is therefore a qualitative content analysis to decode the content of two books. Mentioned books are: The way of Zen and Talking Zen Reflection on Mind, Myth, and the Magic of life. The relationship between east and west has been, and still is, a complex phenomenon. Therefore, to ensure a clear picture the study has chosen to proceed with orientalism as its theoretical standpoint. More specifically; Richard King's use of the term orientalism and the mystic east. With orientalism as a ‘tool’ the inquiry could more easily proceed to show the importance of why religion should be seen in light of the cultural context. This due to the common occurrence of how westerners put the label religion on eastern peoples way of living without regards to their culture.  The results show that even though Alan Watts had immense knowledge of Zen and the orient, he still saw it through the lens of orientalism. Watts paints a picture of eastern cultures such as Zen, as peaceful and living in harmony with nature, whilst the west is plagued by problems. One solution according to Watts, is to embrace the way of Zen, and experience true freedom.

Detta examensarbete är en läromedelsanalys vars fokus kommer ligga på att analysera sexreligionskunskapsläromedel som håller sig inom tidsramen 2011 fram till idag 2022. Syftet äratt se hur författaren/författarna presenterar islam i läroböckerna samt vilka maktstrukturersom vi finner med hjälp av våra fyra teoretiska glasögon. De fyra teorierna är orientalism,postkolonialism, genus och intersektionalitet. Vi gör detta för att se om de utvaldareligionskunskapsläromedlen håller liknande språkbruk samt förhåller sig till Lgy11, om deär skrivna utifrån en objektiv modalitet och om den tidigare forskningen har liknandeproblematik. Vi valde att ha två frågeställningar, hur väljer författaren/författarna attpresentera islam och vilka maktstrukturer kommer till uttryck i de sexreligionskunskapsläromedel vi analysera? För att besvara dessa frågor har vi använt oss aven kvalitativ diskursanalys metod. Det resultat som vi fick var att de utvalda läromedlen varatt de läroböcker var skrivna utifrån “så här är islam” och vi fann även ett “vi och dem”perspektiv, samt stereotypiska bilder på den beslöjade muslimska kvinnan. Vår slutsats ledertill att den problematik vi fann i tidigare forskning är liknande problematik vi fann i deutvalda läroböckerna. Därefter uppmanar vi om att det behövs ny forskning inom detta ämne.

In the nineteenth century, Orientalism functioned as a Western tool for dominating and restructuring the perception of the Orient. In France, where Orientalism found favor amongst artists, Orientalist works were produced in the literary and visual arts to inform and control the narrative about the East. Influenced by the Napoleonic imperial conquests and an increased French presence in the East, Orientalism became an integral movement in the French visual arts. The relationship between France and the Orient was one of power and domination, which was mirrored in that between the French and the Blacks. As a part of the Western perception of the Other, the black individual had a unique role in nineteenth-century France. To be black in nineteenth-century French society was to be a second-class citizen. The existence of slavery, the increase in French ethnography, and racism in French society objectified the black individual, turning them into another symbol of French power and conquest. The exploration of this project will focus on the symbolic representation of the black body in nineteenth-century Orientalist visual art. As two separate areas of exploration in Art History, Orientalism and Race Theory have seen growth in scholarship thanks to contemporary interests in race and post-colonial theory. However, the overlap between the two subject areas is limited in research. Through the analysis of black figures in nineteenth-century Orientalism, we can discover more about the role of the Black individual with respect to European society and the Eastern cultures in which they existed. This research project explores depictions of Blacks in nineteenth-century Orientalist art to clarify their societal roles and explore the imbalance of social perception and representation in nineteenth-century French society. This project will reveal the truths hidden within the depictions of the black form.

This essay will discuss Jean Rhys’s novel Wide Sargasso Sea from a postcolonial and historical perspective, to show how Rhys’s recreation of Bertha Rochester’s past (Charlotte Brontë’s madwoman in Jane Eyre) can make her end appear triumphant. The analysis will be based on a combination of aspects from the novel’s contemporary English and Caribbean societies and Edward Said’s thoughts about Orientalism, mainly the binary opposition between Europe and the Orient and the creation of Orientalist knowledge. Said’s theories and historical actualities will be used to identify how colonial and patriarchal values in the novel influence the development of the heroine Antoinette through her upbringing and later how they are used to reduce her into a madwoman. The analysis will conclude that Antoinette’s rebellion against patriarchal and colonial oppression in the last part of the novel provides an opportunity to interpret her predetermined end in Jane Eyre as triumphant.