The aim with this research essay is to examine how Muslims and Arabs are depicted in aselection of four American newspapers following the terror attack on the World Trade Center andthe Pentagon. In order to examine my two main question, I have two theories in which myresearch is based on and they are the framing theory and the postcolonial theory. Said’s theorieson orientalism are also big part of this research essay. For my method, I have chosen a qualitativecontent analysis. This form of method gives me the opportunity to study the newspaper in depthand to identify the framework in which the newspaper operates in. It is my aim to showcase howMuslims and Arabs are seen by the American media landscape and how news media can shapeour understanding of the world we live in. Be using word such as terrorism, Middle Easternbased when writing about Muslims and Arabs, the general public will associate Islam withterrorism. How we interpret the news is largely due to how we view the world around us, and byusing hidden codes news media can shape one’s perspective on the world.

Orientalism was a term developed by post-colonial theorist Edward Said to describe the ways in which Europeans, or the West, portrayed the Orient as inferior, uncivilized, and wholly anti-Western. Netflix Inc., the world’s largest subscription-based streaming service, which as of 2018, expanded its streaming venue to over 190 countries globally, is the wellspring of knowledge for many people. Through the multimodal critical discourse analysis of 6 Netflix films and television programmes (Stateless, Gods of Egypt, Messiah, Al Hayba, Sand Castle, and Fauda) the study examines the extent to which the streaming giant is culpable in the reproduction of Orientalist discourses of power, i.e., discourses which facilitate the construction of the stereotyped Other. The results have shown that Netflix strengthens, through the dissemination and distribution of symbols and messages to the general population, the domination and authority over society and its political, economic, cultural, and ideological domains. Using Norman Fairclough’s approach to critical discourse analysis combined with a social semiotic perspective, this study endeavours to design a comprehensive methodological and theoretical framework which can be utilized by future researchers to analyse and critique particular power dynamics within society by exposing the dominant ideological world-view distortions which reinforce oppressive structures and institutional practices.

The aim of this study is to create an understanding of how American media depicts Asian- Americans and the hate and violence against them during the COVID-19 pandemic. The study analyses two American newspapers: The New York Times and USA Today to answer the following questions: How does The New York Times and USA Today depict hate crimes against Asian-Americans? Which individuals get to make their voices heard in the articles about hate against Asian-Americans? Which identities are given to Asian-Americans and how are they communicated? What are the potential consequences of depicting Asian-Americans in the way the media does? The theory and method used in this study is Laclau and Mouffes’s discourse theory, which is suitable for a study where the aim is to understand the nature of something. The study also includes Barthes method of semiotics to analyse pictures included in the material. Furthermore, the study finds support in the agenda-setting theory, the framing theory, theory of stereotyping and stigmatization as well as the theory of The Other. Gramsci’s theory of hegemony is also included in the theoretical framework to understand power structures. This study shows that American media depicts Asian-Americans with a collective identity and a fixed set of characteristics that are stereotypical. Asian-Americans are portrayed as passive individuals with strong cultural beliefs and values, as well as inferior to the majority consisting of white Americans.

Det litteraturkritiska fältet gör det möjligt att göra en djupgående analys av karaktären kapten Hamilton i Caryl Phillips novell över floden (1993) för att undersöka denna karaktärs rasistiska agerande i kontrast mot dennes etiska och moraliska förhållningsätt som kristen. Denna analys vilar på ett applicerande av postkolonial kritik som tillsammans med andra teoretiska perspektiv så som kolonialism, kapitalism, orientalism och kristen etik undersöker karaktärens tankegångar och ageranden. Denna litteraturanalys visar att kolonialism i kombination med det rasistiska stereotypskapandet verkar vara den bakomliggande faktorn kring kapten Hamiltons uppfattning om öst och väst, européer och "det andra". Dessa faktorer har tillsammans skapat en omdefinition av människan som kapten Hamilton utnyttjar för ekonomisk vinning. Analysen visar att kolonialism och rasism öppnar upp för en omdefiniering av människan som gör henne till en produkt, vilket kan utnyttjas av olika parter oavsett religiös åskådning.

Thesis Negotiation of "the West" in everyday Life of a Lebanese Family is focusing on the ways of designing the image of "the West" at a chosen Lebanese family, especially those members who do not have any direct "West" experience and their images of it are based on the information obtained from those who live there or from media. Research was conducted in Qalamoun city in northern Lebanon by the method of participant observation and unstructured interview. One of the central moments of the research was reflexivity. The research is based on theories of transnationalism and the concept of social networks. One of the primary identification and classfication of man is in Qalamoun his religion. A person, who believes in nothing is a threat in the sense that he is unpredictible (he has no clear governing rules). Keywords: Lebanon, orientalism, reflexivity, "western" culture

The purpose of this essay is to analyse how Samí religion is portrayed in three digital teaching materials. The three teaching materials are intended for secondary school according to the latest curriculum from the year of 2011. This comparative study aims to investigate whether the Samí religion is stereotyped, and as well to present similarities and differences between the presentations of Sami religion. Therefore, a qualitative content analysis has been used to achieve the purpose of the study.   The information regarding Samí religion in the digital teaching materials has been divided into four categories. The categories have been created along the common information that the materials present, including history of religion, rituals, beliefs and comparing. Thereafter, the categories have been analysed one by one, through six converted theoretical perspectives of orientalistic stereotypifications. The study shows that the stereotypification of Samí religion is mostly shown as ‘passive’ and ‘generalized’. That means, for example, that the publishers of the teaching materials present facts about the minority group, as an unresisting group to the Christian mission. Most of the religious central parts of Samí religion are also generalized and don’t show variety within the religion or within the group of Samí people. The study also shows that the teaching materials have a similar way of generalizing the content, especially regarding the Christian evangelize and the religious division of responsibilities among the sexes. The difference though is how the content is presented and the further detailed facts are very unequal.

Vi har under våra VFU- perioder sett hur religionsläroböcker brister i skildringen av etnicitet och genus och därför bestämde vi oss att undersöka två läroböcker i vårt examensarbete. Vårt syfte har varit att undersöka om hur religionsläroböcker skildrar etnicitet och genus och vi har utgått från följande frågor:  Hur skildras etnicitet och genus inom religionsämnets läroböcker?  Vilka texter och bilder används i religionsämnets läroböcker gällande etnicitet och genus? Vi har använt oss av två teoretiska utgångspunkter. Den ena teorin är intersektionalitet och den andra är Edwards Saids teori om orientalism. Dessa två teorier har vi använt som verktyg för att granska och analysera texter och bilder i läroböcker inom religionskunskapsämnet. Vi har använt oss av en komparativ undersökning av två läroböcker i religionskunskap med inriktning på grundskolan. Metoden vi har utgått ifrån är en kvalitativ metod som kännetecknas av att samla in data och vårt mål var att skapa förståelse av ett fenomen. Vår slutsats är att det förekommer stereotypiska föreställningar gällande etnicitet och kön i de granskade läroböckerna. Religionsläroböckerna ger det manliga perspektivet en framträdande roll i jämförelse med de kvinnliga perspektiven. Vi har även sett att västerländska perspektiv dominerar i religionsläroböckerna och religionen kristendom har större utrymme i förhållande till de andra världsreligionerna.

Läromedel i religionskunskap på gymnasiet kan vara problematiska att använda. Religionerna hinduism och buddhism framställs ofta som österländska religioner som avviker från den västerländska religiösa normen. Likaså brister många läromedel i genus- och jämställdhetsperspektiv. Detta examensarbete har som syfte att analysera hur hinduism och buddhism framställs i tre läromedel i religionskunskap på gymnasiet i både text- och bildmaterial. Undersökningen utgår från postkolonial teoribildning och ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Jag analyserar om det finns orientalistiska tendenser i framställningarna om hinduism och buddhism och om kvinnor och män får lika stort utrymme samt hur respektive kön framställs. Resultatet visar att hinduism och buddhism framställs utifrån ett eurocentrisk och kristocentrisk perspektiv. Båda religionerna är utsatta för exotifiering och romantisering. Det finns även ett tydligt vi- och dem-perspektiv i framställningarna av religionerna. Resultatet visar också att läromedlen i kapitlen om hinduism och buddhism inte ger män och kvinnor lika stort utrymme och att mannen ofta framställs som normen som kvinnan mäts gentemot. Berättelsen om kvinnan blir en tilläggskategori då hon inte ingår i den generella beskrivningen av religionen. Män porträtteras också i högre utsträckning i bildmaterial och skildrar ett helighetsideal medan kvinnor i större utsträckning utför vardagssysslor. Slutsatsen är att samtliga tre läromedel i någon grad innehåller orientalistiska tendenser och att de brister i genus- och jämställdhetsperspektiv.

Islam är en religion som under en längre tid varit föremål för negativ stereotypisering ivästerländsk diskurs, som i denna uppsats används som en generalisering av länder som präglats av liknande kulturella och religiösa värderingar och därför går att jämföra med en svensk kontext. Genom religionsundervisningen ska dock olika perspektiv och tolkningar av religioner undersökas av elever vilket innebär att denna stereotypt negativa bild av islam behöver nyanseras. Denna kunskapsöversikt undersöker vad befintlig forskning säger om hur islam och muslimer framställs i svenska läroböcker för religionskunskap på gymnasiet. Därefter ställer texten frågan om hur lärare eventuellt kan nyansera den bild som förmedlas genom dessa kanaler för att uppnå de övergripande målen med religionsundervisningen, vilket besvaras genom att undersöka det befintliga forskningsläget på området. För att besvara dessa frågor beskrivs även ämnetsbakgrund i form av forskning kring ämnena islamofobi och representationen av islam itraditionell svensk media. Metoden som har använts för att genomföra undersökningen utgår från sökning av material i databaser som ERIC, Swepub, Google Scholar och Libsearch, där sedan en urvalsprocess har skett utifrån det övergripande syftet och uppsatsens tre frågeställningar. Kunskapsöversikten finner att framställningen av islam och muslimer i svenska läroböcker för gymnasiet är negativ och stereotyp vilket stämmer överens med tidigare forskning. Islam framställs som en konservativ homogen enhet där sunniislam ofta beskrivs som normen och där viss forskning även visar att en sunniislamistisk tolkning av islam ges företräde och auktoritet i vissa läroböcker. Detta innebär att båda de två stora influenserna på elevernas förståelse av islam är präglade av dessa orientalistiska och islamofobiska värderingar. Lärarens uppdrag i att nyansera denna bild blir därmed viktig, både ur ett värdegrundsperspektiv, samhällsperspektiv samt för att möta kursplanernas mål. Ett första steg för att nyansera denna bild är att läraren måste vara medveten om det ramverk genom vilket islam framställs. Ytterligare möjligt sätt att motverka denna homogena bild av islam identifieras genom en hermeneutisk tolkning av religion.

The emergence of new media tools and social media platforms over the last ten years has created new means of intercultural engagement. On Instagram, there is a growing trend of travel pages and travel bloggers whose aim is to introduce and share with other users the highlights of the destinations they travel to. This also applies to locals in these destinations who wish to portray their country positively and promote it as a tourist destination, particularly in certain countries of the Middle East where there is the added challenge of an ‘unsafe’ image to combat. This research focuses on Lebanon to find out to what extent Instagram can be considered a tool to combat the ‘unsafe’ image of the country, and if users who come across depictions of Lebanon on Instagram perceive the country as a potential tourist destination. Using a mixed methods approach, this thesis combines surveys and semi-structured interviews with Canadian participants to reach its findings. Its theoretical framework makes use of Edward Said’s conception of the ‘other’ (1978), Stuart Hall’s system of representations (1980), Jan Neverdeen Pieterse’s hybridization paradigm (1996), and Eli Pariser’s (2011) echo chamber to analyze its findings. Broadly, findings show that while Instagram can effectively be considered a tool to counter the ‘unsafe’ image of Lebanon, and while the country may be branded as a potential tourist destination to users who come across such depictions of it, algorithm restrictions limit the potential for such depictions to fulfill their potential since they don’t always reach users who perceive Lebanon to be an ‘unsafe’ place.