Introduktion: Mäns våld mot kvinnor är ett vanligt samhällsproblem i de flesta länder. Forskning har visat att de flesta kvinnorna till slut lämnar en våldsam relation. Dock stannar en stor del av kvinnorna i våldsamma relationer fastän våldet kan ha pågått en längre tid. Syfte: Syftet var att beskriva vad som påverkar en kvinnas beslut att stanna i en våldsam nära relation. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes genom en systematisk sökning av databaserna PsycInfo och PubMed. Resultat: Fyra stycken teman framkom vid analysen: Kvinnors rädsla och känslor av skuld och skam, där framförallt rädsla kan vara en faktor som håller kvinnorna kvar i relationen. Kvinnors känslor och upplevelse av mannens beteende, i synnerhet tycks kvinnors starka känslor för männen samt deras förmåga att förlåta mannens beteende ha stor betydelse för beslutet. Kvinnors erfarenheter av våld och hot, har kvinnorna upplevt våld i barndomen tenderar de att stanna i en våldsam relation. Våldet i en nära relation kan vara både ett hinder och en förklaring till att lämna relationen. Kvinnors sociala kontext; barns välmående, bristande socialt stöd, bristande ekonomi samt samhällets normer tycks ha betydelse för om kvinnan stannar i en våldsam relation. Implikation: Förslag ges på olika samhällsåtgärder i form av ekonomiskt stöd och boende, som kan underlätta för kvinnor som är i processen att lämna en våldsam relation. Dessutom ges förslag på hur den framtida forskningen kan utvecklas. / Introduction: Male violence against women is a serious and widespread social problem. Research has shown that most women eventually leave a violent relationship. However, a large proportion of women in violent relationships decide to stay, despite the potentially on-going violence. Aim: The aim was to determine what affects a women’s decision to stay in a violent relationship. Method: The method that was used was a literature study. Data collection was performed through a systematic search of the databases PsycInfo and PubMed. Results: Four themes emerged from the analysis: Women's fears and feelings of guilt and shame; fear seems to be an important factor that keeps women remain in the relationship. Women’s feelings and experience of the man’s behavior; women’s strong feelings for the men and their ability to forgive the man’s behavior seems to affect the decision to stay. Women's experiences of violence and threats; women who have experienced violence in childhood tend to stay in a violent relationship. Violence in intimate relationship seemed to be both an obstacle and an explanation for leaving the relationship. Women's social context; children's wellbeing, lack of social support, financial dependence and social norms appears to influence a woman to stay in a violent relationship. Implication: Suggestions are given on different community arrangements in the form of financial aid and housing, which can help women who are in the process of leaving a violent relationship. In addition, suggestions are given on how future research can be improved.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka mobbningens orsaker. Våra frågeställningar rör vilka som är involverade i mobbning och vad som karaktäriserar dessa samt hur man kan förklara att mobbning sker. Vi berör i denna studie både traditionell mobbning och internetmobbning. I vårt resultat sammanfattar vi vad ett antal studier på området har kommit fram till under de olika kategorierna, vad som karaktäriserar en mobbare, vad som kännetecknar en utsatt och vilka orsaker som finns till mobbning. Den övergripande teori som ligger till grund för denna text är det sociokulturella perspektivet, vilket utgör grunden för vår diskussion. I denna kom vi fram till att elever, när de blir tillfrågade, gärna förklarar mobbning utifrån individuella termer och att skola och samhälle därför måste arbeta för att elever ska växa upp och lära i en tolerant social miljö.

I föreliggande arbete redovisas en studie gjord för att försöka se hur olika forskare ser på ett intoleransproblem, ett socialt fenomen som mobbning. Hur definieras begreppet och skall problemet lösas på individ- grupp- eller samhällsnivå? Hur kan den praktiskt verksamme pedagogen använda sig av de arbetssätt som idag finns?Angreppsättet i studien bygger uteslutande på dokument. Det är alltså text som utgör mitt empiriska material. Forskningslitteraturen representeras av väl erkända författare. Deras syn på problemet skiljer sig åt på några väsentliga punkter; skall orsaken till problemet analyseras eller skall pedagogen inrikta sig på akuta lösningar här och nu? Hur skall föräldrainformationen hanteras vid upptäckta mobbningsfall?Mina frågor till materialet ger enligt min tolkning svaren att alla nivåer bör synliggöras för att finna den bästa lösningen. De olika arbetssätten och synsätten kompletterar varandra och bör därför användas var för sig och tillsammans.De olika åsikterna om vilken sorts föräldrainformation som skall ges bör enligt min erfarenhet noggrannt diskuteras för att inte förvärra ett redan svårt problem.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkade uppkomsten av hot och våld inom psykiatrin. Till resultatet har författarna använt sig av tjugoen vetenskapliga artiklar som hämtats ur Högskolan dalarnas databaser ELIN, Academic Search Elite samt Cinahl. Sökord i olika kombinationer har använts för att få fram relevant litteratur till studien. De sökord som användes var violence, nursing, mental health nurses, aggressive patients, aggressive behaviour, psychiatric units, patients, factors, prevention, aggression, nurses, psychiatric, management, psychiatry och causes. Även manuell sökning i tidskrifter har gjorts. Artiklarna skulle vara publicerade tidigast år 2000 om inte tidigare studier ansågs innehålla relevant fakta för studien. Granskning av artiklarna genomfördes med hjälp av granskningsmallar. Resultatet visade att bemötandet av patienter inom psykiatrisk vård var av stor betydelse för om hotfulla och våldsamma incidenter skulle inträffa. Att som vårdpersonal försöka förstå anledningen till den uppkomna situationen kunde leda till att dessa situationer kunde undvikas. Patienterna upplevde ofta att personalen inte lyssnade och detta var en vanlig orsak till att våldsamma incidenter uppstod. Vårdpersonalen ansåg istället att patientens sjukdom var orsaken till uppkomsten av hot och våld. På avdelningar där patienter med paranoida och psykotiska tendenser var intagna ökade risken för våldsamma situationer. Patienterna upplevde ofta tiden på den psykiatriska avdelningen som långtråkig och det påverkade stämningen. Både vårdpersonal och patienter ansåg att mer aktiviteter skulle minska aggressionen på avdelningen.

Denna studie tar avstamp i det mycket komplexa fenomenet terrorism. Ett stort problem med terrorism är svårigheten att förutspå när och var människor kommer använda detta verktyg. Terrorismens orsaker omgärdas av en tät dimma som denna studie ämnar hjälpa till att skingra i form av en teorikonsumerande fallstudie. Tre olika teorier om strukturella orsaker till terrorism appliceras på fallet Nordirland för att illustrera hur olika teoretiska ansatser kan användas för att förklara ett och samma fall. Dessutom görs ett försök att värdera dessa tre teorier gentemot varandra. Den tid som ledde fram till att vissa individer på Nordirland börjar använda terrorism som verktyg analyseras sedan ingående enligt de olika faktorer som sätts upp av respektive teori. Dess faktorer utgörs av bland annat urbanisering, typ av politiskt system och social ojämlikhet. Slutsatsen från denna analys blir att teorierna kan hjälpa oss att förstå fallet i olika grad men att djupare studier behövs för att en adekvat värdering ska vara möjlig.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det är som påverkar svenska som andraspråkselevers motivation att lära sig svenska som andraspråk på gymnasiet. Forskningsfrågorna är: 1. Hur motiverade är eleverna i undersökningsgruppen att lära sig svenska? 2. Finns det någon som helst giltighet i de förklaringar till motivationen som forskningen redan har fört fram? 3. Finns det nya förklaringar till motivationen som forskningen inte har berört tidigare? Uppsatsen visar att flera befintliga förklaringar verkar ha giltighet, exempelvis hälsan och attityder till svenskarna. Den visar också på tre förklaringar som kan vara nya: A. Om utbildningen i hemlandet har varit förbjuden och förenad med stora kostnader, så verkar det öka elevens motivation att lära sig svenska. B. Invandrarpojkars eventuella preferenser för svenska flickvänner – som betalar för sig själva – skulle kunna ge dem ett gratis språkbad och verka motiverande. På samma sätt kan invandrarflickors eventuella preferenser för invandrarpojkar – som betalar åt dem – motverka språkinlärningen. C. Om en förlorad barndom med barnarbete och ansvar för familjens försörjning tidigt i livet ökar eller minskar motivationen kan dock inte fastställas i uppsatsen som endast är teorigrundande.

Bakgrund: Code of Conduct är ett verktyg som används i syfte att förbättra arbete med Corporate Social Responsibility. Det kan beskrivas som en regelsamling för hur företag ska agera i olika situationer och kan ses som ett instrument för att skapa en socialt ansvarsfull kultur. Code of Conduct berör områden som socialt ansvar och miljö. Forskning ifrågasätter huruvida företag använder sin Code of Conduct i PR-syfte eller om företag använder den för att göra gott i samhället. Det finns svårigheter att säkerhetsställa att leverantörer lever upp till företags CoC och vad konsekvenserna blir för de leverantörer som inte efterlever denna. Syfte: Syftet är att undersöka varför företag arbetar med en CoC.  Detta för att öka kunskapen kring vad företagen gör för att fylla gapet mellan uttalad CoC och leverantörers grad av efterlevnad, samt undersöka vilka konsekvenser som uppstår vid avsaknad av efterlevnad. Metod: Studien är av kvalitativ art och har utförts genom en flerfallstudie. Fyra företag har studerats med hjälp av en semistrukturerad intervju på respektive företag. Urvalet av företag är ett bekvämlighetsurval. Studien har ett postpositvistiskt synsätt och använder sig av abduktion som angreppssätt. Slutsats: Anledningar till användandet av CoC varierar mellan olika företag. Gemensamt är att företag använder sig av en CoC för att förbättra människans välbefinnande. Det kvarstår fortfarande om detta främst är i PR-syfte eller ej. För att säkerhetsställa leverantörers leverlevnad av CoC används främst revisioner i olika utformande. Bryter leverantörer mot de krav som ställs i en CoC leder detta till två huvudkonsekvenser, handlingsplaner och avslutade samarbeten.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få en fördjupad förståelse av och kunskap om hur elevers hinder i matematiklärandet kan identifieras, förstås och åtgärdas inom ramen för speciallärares arbete. I studien används fokuserade gruppintervjuer och 14 speciallärare, specialpedagoger och lärare som arbetar med matematik inom det specialpedagogiska området har intervjuats. Fyra fokuserade gruppintervjuer har genomförts. Resultatet kan förstås utifrån ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Deltagarna beskriver att arbetet med identifiering av elevers hinder i matematik är komplext. Arbetet startar ofta på gruppnivå för att sedan fokusera på den enskilde eleven. Vårt resultat visar att deltagarna i studien verkar ha relationella förklaringar till elevers matematiksvårigheter. Med relationella förklaringar menas att förklaringar till hinder söks utanför individen i relationen mellan individen och omgivande miljö. Studien visar att undervisningens upplägg och lärarens kompentens kan påverka att hinder uppstår för elever i matematiklärandet. De åtgärder som beskrivs i studien är inriktade på att möta elevens svårigheter på individnivå.

Hemmasittare är ett relativt nytt begrepp som innefattar barn som isolerar sig i hemmet och inte går till skolan. Denna studie har fokuserat på barn i grundskoleålder som omfattas av skolplikten. Syftet med studien är att studera vilka orsaker som kan tänkas ligga bakom att ett barn blir hemmasittande, hur professionella arbetar med hemmasittare i Uppsala kommun samt hur aktörer samverkar med varandra i arbetet med hemmasittare. Datainsamlingen till studien skedde via semistrukturerade intervjuer med nio stycken professionella som inom sitt yrke har kommit eller kommer i kontakt med hemmasittare. Intervjuerna transkriberades, kodades och tematiserades och därefter analyserades resultatet. Systemteori och empo-werment är de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien. Studiens resultat visade att det finns flera tänkbara orsaker som kan ligga bakom hemmasittande, men de flesta av informanterna sammankopplade hemmasittande med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa. Det som tycks saknas i arbetet med hemmasittare är en klinisk insats anpassad för hemmasittaren och som fokuserar på att specifikt hjälpa denne. Resursbrist och ekonomiska åtstramningar lyftes fram som svårigheter i arbetet. En del av informanterna upplevde att samverkan mellan de professionella fungerade bra i arbetet med hemmasittare medan andra menade att det är där det brister i arbetet. Det viktiga för ett framgångsrikt arbete tycks vara att arbeta förebyggande, upptäcka frånvaro i tid samt att det finns en väl fungerande samverkan mellan skola, familj och andra aktörer.

TIMSS och Skolverket har rapporterat resultat som visar att elever verkar vara svaga inom räknesättet subtraktion. I en kartläggning genomfördes olika matematikdiagnoser i olika årskurser i Sverige där detta resultat också framgår. Bland annat visade det sig att 4/5 av deltagande elever i årskurs 2 inte klarade uppgifter som 19-4. Forskning hävdar att elever bland annat har svårt för huvudräkning och skriftliga räknemetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vad forskningen säger om upplevda svårigheter hos lågstadieelever och dess möjliga orsaker. Specifikt att besvara frågeställningarna: Vad säger forskningen om vilka svårigheter lågstadieelever har inom räknesättet subtraktion? Vad säger forskningen om möjliga bakomliggande orsaker till nämnda svårigheter? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier som behandlar området. Vårt resultat visar att forskningen har kommit fram till att elever bland annat har svårt för bakåträkning, genomföra lån i uppställning på korrekt sätt och att de subtraherar det minsta tal från det största oavsett placering. Forskningen beskriver att de möjliga orsakerna kan bero på missförståelse och felinlärning. Studien grundar sig mestadels på utländska forskningspublikationer och därmed kan resultatet skilja sig från svenska skolor. I vidare forskning var tanken att undersöka elevers strategier vid subtraktionsuträkningar samt deras reflektioner kring dem. Didaktiska implikationer från studien är indikationer på att lärare bör skapa en medvetenhet om elevers svårigheter, generellt i matematik för att kunna förebygga svårigheter och missförstånd så att dessa inte följer elever till senare år.