Syftet med den här studien är att belysa vad högstadielärare i matematik uppfattar som framgångsrika undervisningsmetoder för elever i matematiksvårigheter. Genom semi-strukturerade intervjuer har sex lärare från olika högstadieskolor i Sverige gett sin syn på olika orsaker till elevers matematiksvårigheter och vilka undervisningsmetoder som de därmed anser fungerar bäst för dessa elever.En kvalitativ innehållsanalys har gjorts av respondenternas svar, och resultaten har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att frågan om framgångsrika metoder för elever i matematiksvårigheter inte kan reduceras till att handla om specifika undervisningsmetoder. Samtliga intervjuade lärare ser både för- och nackdelar med olika undervisningsmetoder, men menar att många olika faktorer ständigt samspelar. Framgångsrik undervisning beror på ett komplext samspel mellan undervisningsmetoder, relationer elever-lärare, elevernas sociala och kognitiva förutsättningar, elevernas och familjernas inställning samt den undervisning eleverna har fått på tidigare stadier.

Introduktion: En akutmottagning är avsedd för personer med akut sjukdom eller skada. Arbetet på en akutmottagning kan vara stressigt, ständigt omväxlande och oförutsägbart. Sjuksköterskans huvudansvar är omvårdnaden och förväntas göra snabba bedömningar samt ge adekvat vård. Arbetsrelaterad stress uppstår när kraven blir för höga jämfört med sjuksköterskans kompetens och förmåga. Långvarig arbetsrelaterad stress under en lång tid kan leda till problem med hälsan. Syfte: Syftet var att belysa vad som orsakar arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor på en akutmottagning. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2017) flödesschema i nio steg. Databassökningar i CINAHL, PsycINFO och PubMed utfördes där 12 artiklar var relevanta för litteraturstudiens syfte samt inklusion- och exklusionskriterierna. Sju var kvantitativa, fyra var kvalitativa och en mixad metod. Samtliga artiklar granskades med hjälp av granskningsmallar. Två huvudkategorier samt underkategorier identifierades under databearbetningen. Resultat: Orsakerna till arbetsrelaterad stress som belysts i den här litteraturstudien har presenterats i två huvudkategorier: Hög arbetsbelastning och påfrestande situationer samt underkategorier till hög arbetsbelastning: organisatoriska brister och tidsbrist. Slutsats: Sjuksköterskor på en akutmottagning träffar på en rad olika orsaker till arbetsrelaterad stress oavsett vilken akutmottagning. Överbeläggning och stort antal patienter bidrog till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Resursen sjuksköterskor räcker inte till på akutmottagningen och orsakar en tidsbrist. Otillräckligt omhändertagande inom primärvården orsakar överbelastning på akutmottagningen.

Studien syftar till att, utifrån ett behandlarperspektiv, identifiera orsakerna till att äldre individer utvecklar ett alkoholmissbruk. Studien avser vidare att undersöka om den kommunala öppenvården för individer med missbruk är anpassad för att möta äldre individer som missbrukar alkohol. För att besvara syftet har fyra intervjuer med behandlare inom den kommunala öppna missbruksvården utförts. Resultatet visar att många äldre utvecklar sitt alkoholmissbruk i samband med pensioneringen, på grund av död avnärstående eller förlust av socialt umgänge, där den äldre använder alkoholen som ett sätt att hantera och bemästra känslorna som uppkommer vid dessa händelser. Gällande behandling visar resultatet att de behandlingar den kommunala missbruksvården tillhandahåller går att anpassa till äldre personers behov. Behoven innefattar såväl struktur, som rutiner och socialt umgänge. Dock finns det hinder i hjälpsökandet i form av förnekelse, skuld och skam som gör det svårare att söka hjälp, där både samhällets och den egna synen påverkar kontakten med behandlingsverksamheter.

AbstraktSyftet med studien är att ta reda på hur lärare uppfattar dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, hur lärare resonerar kring orsakerna och vilka åtgärder som vidtas av lärarna. Undersökningen belyser hur lärare ser på begreppen dyslexi respektive läs- och skrivsvårigheter och tidigare forskning inom detta område. Vygotskijs sociokulturella teori är utgångspunkten i studien. Studien grundar sig i en kvalitativ metod och med kvalitativ analys av data som erhållits genom intervjuer med deltagarna i studien. Studien visar att lärare upplever dyslexi och läs- och skrivsvårigheter som brister i elevens förmåga att läsa och skriva. Det framkommer att lärarna anger tre olika faktorer som orsaker till svårigheterna: biologiska, sociala och pedagogiska. Lärarnas vidtagande av stödjande åtgärder är varierande men generellt sätt har det visat sig att lärare strävar efter att anpassa undervisning efter alla elevers behov och förutsättningar. Tid som villkor för vidtagande av åtgärder är en annan viktig faktor som framkom i studien / Program: Lärarutbildningen

<p>Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad som ligger till grund för de åtgärder man som pedagog väljer för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien har även syftat till att ta reda på om man som pedagog resonerar annorlunda vid val av åtgärder beroende på om en elev har diagnosen dyslexi eller ej. Forskningen har bedrivits med kvalitativa metoder där data har samlats in via intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Det vi kommit fram till är att det finns ett antal relativt tydliga tecken som man bör vara observant på för att kunna identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och att pedagoger i allmänhet tycks ha en positiv inställning till genomförandet av kartläggningar och diagnostiseringar. Det har dock framkommit att en diagnos inte har någon betydelse vid val av åtgärder som pedagoger använde. Som pedagog tar man hänsyn till de specifika symtom som finns hos en individ, oavsett om det finns en diagnos eller inte.</p>

<p>Denna uppsats behandlade upplevd stress bland gymnasieungdomar. Syftet var att belysa de upplevelser några elever från år två i gymnasieskolan hade om orsakerna till stress hos dem själva, samt belysa hur de ansåg att den egna stressen skulle kunna reduceras. Studien genomfördes genom tio semistrukturerade intervjuer med gymnasieelever på studieförberedande program. Eleverna som deltog i intervjun valdes medvetet ut, eftersom de tidigare uttryckt att de känt sig stressade. Resultaten visade att respondenterna upplevde stress i skolan, hemmet och samhället. Den upplevda stressen var större i skolan och samhället än i hemmet. Det som stressade i skolan var tidsbrist, prov, höga krav på sig själv och höga krav från lärare. I hemmet kom stressen från höga krav från föräldrar. Stressen i samhället orsakades av skönhetsideal, osäkerhet inför framtida yrkesval, miljöhot och extrajobb. Vi undersökte dessutom hur respondenterna ansåg att deras stress skulle kunna minskas. Enligt dem skulle en schemalagd avslappning och en fördelning av arbetsbördan kunna hjälpa. Vid analysen utgick vi ifrån locus of control och tittade således närmare på var respondenterna tycktes lägga kontrollen över sin situation. Analysen tydde på att de flesta av respondenterna saknade en intern locus of control, vilket innebar att de la kontrollen utanför dem själva. De tycktes således sakna kapacitet att själva kunna förändra sin situation. I Lpf 94 betonas att elever ska ha inflytande över undervisningen och detta är något som skulle kunna ge elever en intern locus of control.</p>

<p>I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frånvaro på ett gymnasium i Västerås utifrån elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det får för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de två huvudteman om olovlig frånvaro/skolk, <em>Skolk på grund av skolans brister</em> samt <em>skolk på grund av kriminell livsstil.</em> Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skäl till olovlig frånvaro. Den metod vi använts oss av är Grundad teori (GT) där vi valt Glasers sätt att arbeta på. Grundad teori lämpar sig bra för oss då vi vill studera olovlig frånvaro så förutsättningslöst som möjligt och på ett mer objektivt plan till skillnad mot den tidigare forskningen. Totalt har vi genomfört 8 st intervjuer varav 6 st gruppintervjuer och 2 st. enskilda intervjuer. Urvalet gjordes på en gymnasieskola i Västerås där elever från såväl årskurs 1,2 som 3 deltog. I resultatet redogör vi för de fem kategorier under vilka vi anser belysa den olovliga frånvaron. Dessa kategorier är, <em>eget ansvar i relation till motivation</em> (kärnkategori), <em>lärarnas påverkan på ansvarstagandet</em>, <em>lektionens påverkan på ansvarstagandet</em>, <em>speciella tillfällens påverkan på ansvarstagandet</em> samt <em>klasskompisars påverkan på ansvarstagandet</em>. Under rubriken diskussion väljer vi att fördjupa oss i resultatet utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), Emile Durkheim teori om normer samt Anthony Giddens teori om tillit.</p>

<p>Män som utövar våld i hemmet är att betrakta som ett omfattande samhällsproblem som drabbar inte bara kvinnor och barn utan även våldsutövaren själv. Studien är en kvalitativ studie som bygger på fyra respondenters svar från halvstrukturerade intervjuer. Syftet var att söka en bredare och djupare förståelse angående fyra mäns våld i nära relationer. Hur tänker mannen kring våldet, sig själv, sin kvinna och det faktum att deras barn bevittnat våldet? En genomgripande litteratursökning skedde för att få en överblick över vilka olika förklaringsmodeller som finns angående mäns våld mot kvinnor. Utifrån den inhämtade kunskapen tolkades respondenternas egna beskrivningar. De förklaringsmodeller i denna studie, som de fyra respondenternas resonemang kan kopplas till för att närmare förklara våldet i deras nära relationer, är individinriktade perspektiv. Resultatet av intervjuerna visade att det våld som respondenterna utövat hade främst samband med missbruksproblematik och känslor som maktlöshet, vanmakt och kontroll.</p>

<p>Denna uppsats behandlar ett problem som angår alla som arbetar inom skolans värld, det vill säga mobbning. I litteraturgenomgången studeras hur tio forskare ser på ämnet mobbning. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad är mobbning? Vilka barn blir mobbade? Vilka barn mobbar, Vilka är orsakerna till mobbning? Hur förebygger och åtgärdar man mobbning?</p><p>I resultatredovisningen redovisas en enkätundersökning som genomförts i år 4, 6 och 7. Eleverna har fått svara på ifall de känner någon som är eller har blivit mobbad, varför de tror att han/hon är eller blev mobbad, varför man mobbas, vad de anser att deras skola gör för att motarbeta mobbning och vem de skulle vända sig till om de upptäckte mobbning på skolan. Elevernas svar har jämförts med forskarnas teorier.</p><p>I resultatredovisningen redovisas även två skolors handlingsplaner mot mobbning. Dessa har jämförts med varandra och med elevernas enkätsvar. Vi har även undersökt om dessa handlingsplaner har någon teoriförankring. </p><p>Vi har insett hur viktigt det förebyggande arbetet är för minimeringen av mobbning och vilken avgörande roll läraren har i arbetet mot mobbning i skolan. Vi har också kommit fram till att skolornas handlingsplaner inte är tillräckligt utförliga och kan vara svåra att förstå. Vi har även funnit att flera av forskarnas teorier överensstämmer relativt väl med elevernas uppfattningar om mobbning.</p>

<p>Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Larmrapporter med dessa slagord kom för första gången för mer än 30 år sedan och liknande påståenden dyker alltjämt upp inom nyhetsrapportering då utbildning diskuteras. Behovet av kunskaper inom det naturvetenskapliga området har stadigt ökat under samma tidsperiod. Dels behövs välutbildade experter inom naturvetenskapens olika delar och dels är det viktigt att ge alla elever en god naturvetenskaplig utbildning. Min fråga i detta examensarbete har varit hur forskningen inom naturvetenskaplig didaktik tagit sig an detta problem. Jag har strukturerat detta forskningsområde i en modell och diskuterat resultaten utifrån orsak, verkan och åtgärder. De senaste årens publicerade forskningsartiklar behandlar till största delen fortfarande kartläggning av elevers intresse och attityder. En mindre del av forskningen inom området har ägnat sig åt orsakerna. Risken med detta är att orsaker diskuteras på fel sätt, så att de bakomliggande orsakerna till upplevda problem inte blir synliga. Då finns också en risk att åtgärder designas, som inte hanterar orsakerna. Dessa förhållanden diskuterar jag och sätter i relation till vad som skulle kunna uppfattas som orsaker till de effekter som studeras. Modellen jag utvecklat pekar på att det är hur individer möter innehållet i olika praktiker, som spelar stor roll för att förstå dessa utbildningsrelaterade problem.</p>