Die Motivation für die vorliegende Arbeit entstammt zwei Promotionsprojekten, die sich mit höchst unterschiedlichen Fragestellungen befassen, auf Grund des gleichen betrieblichen Umfeldes aber auf eine ähnliche Problemstellung gestoßen sind: Praktisch funktioniert die Anwendung bestimmter Methoden im betrieblichen Umfeld nicht, obwohl dies aus betriebsmorphologischer Sicht möglich sein sollte. Daher zeigt sich ein Defizit hinsichtlich der Abgrenzung zu anderen Bereichen bzw. Betrieben. Etablierte Betriebstypen reichen für die hinreichend genaue Beschreibung des untersuchten Produktionssystems somit nicht aus. Das Ziel dieser Arbeit ist daher die Diskussion und Entwicklung eines morphologischen Schemas, das eine Differenzierung von Merkmalen erlaubt, die im Hinblick veränderter unternehmerischer Rahmenbedingungen an Bedeutung gewinnen. Insbesondere wird die Möglichkeit geschaffen anhand des Schemas bzw. dessen Auswertung aufzuzeigen, wie sich die Rahmenbedingungen in betrieblichen Strukturen und Prozessen widerspiegeln. Zudem wird eine differenzierte Betrachtung einzelner Betriebsbereiche ermöglicht, ohne dabei das Gesamtbild des Betriebes aus dem Blickfeld zu rücken. Darüber hinaus werden die gebräuchlichen Betriebstypen auf Basis des definierten Merkmalsschemas um die "variantenreiche Kleinserienfertigung" erweitert. In diesem Betriebstyp werden insbesondere Anforderungen und Strukturen abgebildet, die sich heute häufig in deutschen Maschinenbauunternehmen finden.

Das Ziel des Diskussionspapiers ist es zu erklären, warum die erwartete Internationalisierung der ostdeutschen Automobilzulieferer in den vergangenen Jahren nicht in dem Maße stattgefunden hat, wie das vielfach erwartet wurde. Die Forschungsfrage lautet: Welche Erklärungen können für die zurückhaltende Internationalisierung originär ostdeutscher Automobilzulieferer angeführt werden? Um die Frage strukturiert zu bearbeiten, werden drei besondere Motive für die Internationalisierung von ostdeutschen Automobilzulieferern beschrieben. Dabei wird nicht auf allgemein bekannte Beweggründe eingegangen, sondern auf die vorherrschenden Motive in der ostdeutschen Automobilzulieferlandschaft abgehoben. Diese Motive sind die Follow-the-customer-Strategie, die Marktabsicherung und damit die Verhinderung des Aufbaus von Wettbewerbern durch den Kunden sowie die Steigerung im Lieferantenranking für eine bessere Wahrnehmung beim Kunden. Nachfolgend wird eine statistische Auswertung der Internationalisierung von ostdeutschen Automobilzulieferern durchgeführt. Nach der kurzen Vorstellung der Struktur der Befragten werden das Zukunftsfeld Internationalisierung sowie die Aktivitäten in BRIC-Staaten und ASEAN-Staaten gründlich ausgewertet. Anschließend werden vier Erklärungen für die zurückhaltende Internationalisierung originär ostdeutscher Automobilzulieferer gegeben. Sieben Feststellungen werden detailliert herausgearbeitet und mit Beispielen aus der Praxis belegt. Dabei stehen die ostdeutschen Automobilzulieferer im Zentrum der Betrachtung und werden hinsichtlich Mindestgröße, finanzieller Herausforderung, Übernahmedynamik, Projektanfragen mit Auslandsfertigung und kapazitativen Beschränkungen beschrieben. Aufbauend auf den gewonnen Erkenntnissen werden in den Schlussfolgerungen Feststellungen komprimiert vorgestellt und Empfehlungen zum Umgang mit den Ergebnissen für den ACOD und die Länderinitiativen sowie für relevante politische Entscheidungsträger herausgearbeitet. Abgerundet wird der Bericht mit einem Ausblick zu weiterführender Forschung in diesem Bereich und kritischen Anmerkungen.

Utifrån en undersökning av femton andraspråksinlärare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivå (processningskapacitet) i språkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförståelse, förstått som metalingvistisk kompetens. Syftet är att undersöka om inläraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger på samma nivå som förståelsen,eller om förståelsen kan ligga på ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen består av tre delar: bedömning av grammatisk nivå i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förståelse ofta är på samma hierarkiska nivå, men resultatet är inteentydigt. Det finns även indikationer på att förståelse kan föregå produktion och enstaka exempelpå att produktion kan föregå förståelse. Intervjuerna visar också att inlärarna i hög gradgör explicita hänvisningar till regler när de förklarar grammatiska strukturer, men även att detfinns regler som inlärarna själva konstruerar.

Att ha kontroll över informationen och se till att denna är korrekt är numera en förutsättning för att kunna bedriva en effektiv verksamhet. Utöver detta kräver en effektiv organisation även att man har kontroll och överblick över de processer vilka finns i organisationen. Dessa processer måste kunna beskrivas och åskådliggöras för att på så sätt kunna se vart informationen skapas och om detta är ett bra tillvägagångssätt. För att kunna göra detta har jag således studerat litteratur kring information och informationssystem för att på så sätt kunna redogöra för hur data bör hanteras för att kunna omvandlas till korrekt och bra information vilken kan användas såsom beslutsunderlag. Utöver detta har litteratur kring processbeskrivningar studerats för att på ett så korrekt sätt som möjligt kunna åskådliggöra de processer vilka finns i organisationen. Med detta som grund kunde sedan organisationen studeras för att finna problem i hanteringen och skapandet utav data och information. Aller Tryck AB uttryckte tidigt ett önskemål om att erhålla en processbeskrivning över sin produktion och de informationsflöden vilka kan synliggöras här. De efterfrågade även en kontroll utav den data vilken ligger till grund för mycket av arbetet i produktionen och dennes planering. En processbeskrivning gjordes således samt att en fallstudie genomfördes för att kunna påvisa de faktorer vilka påverkar den data vilken misstänktes för att vara inkorrekt. Resultatet påvisade stora brister i mätmetoderna och hanteringen av denna information. De applikationer vilka finns i organisationen är inte integrerade och den manuella hanteringen spär således på felkällorna till den redan felaktiga datan.

Denna uppsats undersöker olika musikaliskt hörbara kännetecken som är specifika i Max Martins produktioner. Musikaliska kännetecken refererar till hörbara kännetecken i den här uppsatsen och kommer att beröra formen på verket, tonart, rytm, frasindelningar, sångens dynamik, melodin och känslan som artisten framför i sången. Först analyseras tre produktioner producerade och skrivna av Max Martin och sedan jämförs de med tre stycken produktioner som är producerade och skrivna av andra producenter och låtskrivare. Analysen sker genom en så kallad ljudhändelsebeskrivning för att få fram material som går att jämföras och det sker med hjälp av den komparativa metoden. I resultatet går det tydligt att se musikaliskt hörbara kännetecken som är specifika i Max Martins produktioner. Det går även att se vilka musikaliskt hörbara kännetecken som är gemensamma för alla inspelningar som har analyserats i uppsatsen.

I denna uppsats undersöker jag frågor som ställs i redigeringsarbetet av en realityserie. Denna undersökning ägde rum på redaktionen av Husdrömmar som produceras av Sveriges Television (SVT) i Malmö. Uppsatsen tar upp tidigare forskning kring begreppet reality och dess historia. Detta följs av ett stycke där olika teorier angående trovärdighet läggs fram. Baserat på den egna produktionen, som består i att redigera ihop olika sekvenser av ett redan inspelat avsnitt, presenteras iakttagelser jag gjort i rollen som redigerare. Flera av frågorna som jag ställts inför handlar om det etiska perspektivet i framställningen av medverkande vilket diskuteras även med medarbetarna på redaktionen. / <p>Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.</p>

This thesis is a part of Automationsutmaningen which is a programsupported by Tillväxtverket, the program focus on helping small tomedium large manufacturing businesses in need of automatization andflexible solutions to their processing line. Via Robotdalen inVästerås a pilot study in robot automatization was conducted atEdvin Larssons Mekaniska AB (ELMAB), a manufacturer of hydrauliccylinders and industrial grapples. ELMAB want to reduce the manualhandling of materials and reduce their need for personnel, they alsowant to develop and meet future requirements. The purpose of this project is to find what process in the manufacturing chain that is most suitable to a solution in automatization and thereafter come up with suggestions and develop concepts that fulfill set requirements. The pilot study will act asbasis to an investment and show if a solution is profitable. Thepilot study focus on the manufacturing of hydraulic cylinders andthe processes lathe, grinding, washing and coating. The main parts of the report are status analysis and improvement suggestions. The status analysis was conducted through visits and thorough studies of the manufacturing process. Literature studies in production management and industrial robotics have been very important to increasing knowledge and understanding on what to look for in the status analysis and how to draw conclusions for theimprovement suggestions. The status analysis concluded that washing, coating and lathing all could use improvements but that only coating and lathing would benefit from a solution in automatization. Further analysisconcluded that lathing was most beneficial to a solution.Based on a requirements analysis, three concepts on robot cells weredeveloped. All concepts focused on keeping the robot cell flexible.The solution is focused on the difficulty on letting an operatorwork inside the robot cell at the same time as the robot handles adifferent lathe within the cell or if there is a another solutionthat solves the problem. The solution has to work within a safetyaspect. The solution is a portable robot with a built in safetysolution. The solution leads to saved personnel costs and increasesefficiency to the lathes within the cell. The investment has apayback time in less than three years.

No description available.

Bakgrund: Prestationsmått är en viktig faktor för tillverkande företags produktion. På senare tid har konkurrensen ökat samtidigt som automatiseringen har utvecklats. Det har skapat ett större tryck på företag att ha kontroll över sina produktionsprocesser och optimera produktionsplaneringen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av empirin och referensramen skapa en förståelse för prestationsmåttens betydelse för produktionsflödet och produktionsplaneringen i tillverkande företag. Det kommer även framgå vilken roll prestationsmåtten har för den operativa nivån. Metod: Uppsatsen har genomförts med en induktiv ansats där en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer legat till grund för empirin. Referensramen har utgått från det empiriska materialet och kopplats samman i en analys. Slutsats: Vi har kommit fram till att prestationsmått måste anpassas till det enskilda tillverkande företags produktion för att optimera produktionsflödet och förbättra produktionsplaneringen. Prestationsmått anpassade till den operativa nivån är viktigt för att öka ett företags produktivitet och matcha kunders krav.

Wermlands Mejeri AB startade under hösten 2015 som en ny leverantör av mjölk och grädde för de värmländska konsumenterna. Under det dryga året som mejeriet haft sin verksamhet igång har det skett flera investeringar och produktionskapaciteten har ökat. För att uppnå den nya kapaciteten ställs det krav på produktionsutrustningen. Den måste fungera utan avbrott för att få en jämn och kontinuerlig produktion samtidigt som kvaliteten i livsmedelsbranschen är högsta prioritet av hygieniska skäl. När mjölk tillverkas genomgår den ett antal processteg för att kunna säljas. Detta projekt är avgränsat till förpackningssteget och förpackningsavdelningen. Syftet med projektet är att kartlägga de åtta slöserierna som beskrivs i produktionssystemet Lean. Målet är att efter kartläggningen kunna ge konkreta förslag till förbättringar för att minska en eller två slöserier. Genom observationer, intervjuer och insamling av data har slöserierna analyserats och förbättringsåtgärder har föreslagits med hjälp av verktyget 5S. 5S är ett verktyg inom Lean som beskriver hur saker kan förbättras och hur det kan ske. Två av de åtta slöserierna valdes ut för att analyseras mer och ge förbättringsförslag. De två blev rörelser och defekter. Genom att använda sig av de två första S:en, sortera och strukturera så kan rörelser minskas för personalen i förpackningsavdelningen. Defekterna uppstår i de olika maskinerna och kan minskas genom att arbeta mer förebyggande. Genom att införa ett underhållssystem och kartlägga vart och varför defekterna uppstår så skapas en bild av hur defekterna uppstår. Att arbeta systematiskt med de delar som orsakar problem i maskinerna och föra statistik över dem kan antalet defekter minska. Ett avvikelserapporteringssystem bör införas för att se hur ofta och var defekterna uppstår. Projektet kan ses som ett första steg för att införa Lean i Wermlands mejeris verksamhet och kan användas för vidare studier inom området.