Syftet med arbetet är att förstå hur flaskhalsar påverkar produktiviteten genom att applicera de teoretiska kunskaperna i praktiken och sätta teorin i ett sammanhang. För att skapa en effektiv produktion bör flaskhalsar elimineras eller hanteras på bästa möjliga sätt. Detta är viktigt att arbeta med då kunden inte är villig att betala för de aktiviteter som inte är värdeskapande. Genom en fallstudie på ett fallföretag har en problemformulering arbetats fram. Det är baserat på denna problemformulering som forskningsstrategin har utformats. Fallföretaget har en kundorderstyrd produktion. De har i dagsläget en form av tryckande produktion genom hela anläggningen. Projektet ska granska sambandet mellan slutmonteringen, som ses som en flaskhals, och fyra av de olika produktionslinorna vars moduler ska gå igenom slutmonteringen. På så sätt kan bidragande faktorer till att det uppstår väntetid urskiljas. Att skapa ett dragande system från slutmonteringen är en alternativ lösning på detta problem.

I denna uppsats undersöks hur en bildproducent kan arbeta inom professionellaflerkameraproduktioner inom sport och jämför det med hur bildproducenter kan arbeta inomproduktioner utförda under kurs på Högskolan Dalarna. Syftet med studien var att få reda på ombranschen och utbildningens produktioner liknar varandra samt om utbildningen har gett braförutsättningar för studenter att utföra branschliknande sportproduktioner. Studien baserades påen observation av en professionell sportproduktion som sedan jämfördes med fyraskolproduktioner. Det jag kom fram till var att det utbildningen har gett bra grundläggandekunskap för hur en bildproducent jobbar. Dock så kan studenter själva behöva ta egna initiativsamt ha intresse för området för att kunna producera sportproduktioner som liknar branschen.

The flow of a production system is successively limited by its bottlenecks. To get the maximum possible effect from improvements to the system all bottlenecks must first be identified and ranked based on their importance. Thereafter can different solutions for improvement be considered based on estimated effect and implemented. Theories relating to processes, lead time, production rate and simulations have been used in this study to get a better understanding of flow optimization and the production system. Quantitative values have been found for all machines in the system. With the use of simulation software these values have been used to identify bottlenecks and which areas that need improvement. The company at which the study took place wanted to know how the implementation of a new machine would affect the efficiency of the production. The flow of the production system was compared to a simulation with the suggested changes. The study showed that the throughput of the system increased by 11,7% after changing this machine, if the machine always has material to process. The study also showed earlier machines in the production line could not supply this machine with enough material and suggestions on how to improve this was made.

I denna uppsats undersöks hur en bildproducent kan arbeta inom professionellaflerkameraproduktioner inom sport och jämför det med hur bildproducenter kan arbeta inomproduktioner utförda under kurs på Högskolan Dalarna. Syftet med studien var att få reda på ombranschen och utbildningens produktioner liknar varandra samt om utbildningen har gett braförutsättningar för studenter att utföra branschliknande sportproduktioner. Studien baserades påen observation av en professionell sportproduktion som sedan jämfördes med fyraskolproduktioner. Det jag kom fram till var att det utbildningen har gett bra grundläggandekunskap för hur en bildproducent jobbar. Dock så kan studenter själva behöva ta egna initiativsamt ha intresse för området för att kunna producera sportproduktioner som liknar branschen.

Variation i efterfrågan är svårt att hantera och kräver mycket kunskap och noggrann planering för att utmana. För tillverkande industriföretag är det viktigt att kunna hantera variationen för att skapa ett stabilt produktionssystem. Dock är det svårt eftersom det handlar mer om kundens beteende än företagets, men det finns lösningar som hanterar det delvis på företagsnivå. Rapportens syfte är att få ökad förståelse kring hur variation i efterfrågan påverkar kapacitet och servicegrad på ett tillverkande industriföretag. Rapportens mål är att skapa en metod för att underlätta kapacitetsplaneringen, som klarar av att hantera varierande efterfrågan. En fallstudien har genomförts på ett företag, för att kunna svara på frågeställningarna, syftet och målet med rapporten. Litteratur har samlats in för att öka kunskapen inom områden som lean produktion och variation samt för att öka trovärdigheten för rapporten. Detta för att skapa en stabil grund till lösningsförslagen i slutet av rapporten. Resultatet för studien är en Heijunka-lösning, vilket innebär att företaget ska utjämna produktionsprocessen. Tillsammans med Heijunka-lösningen presenteras lagerhållning som en buffert för att hantera variation.

No description available.

In this report, my work on 3D-printing will be presented. This project is what constitutes my examination project in the education of industrial design engineering.   3D-printers are tools that have undergone great development in recent years. Through this development, the machines have become increasingly accessible to private individuals thanks to reduced prices, easyer use and higher quality. Through an increased use of the tool on a more private level, new opportunities are created for how we manufacture products, as well as how our attitude to its components are viewed.   The purpose of the work was to investigate how 3D-printing can be used to create more efficient and sustainable products with a focus on users, manufacturers and the environment. The goal was to develop an approach to utilize the function of a 3D-printer in a way that contributes to higher sustainability and efficiency, where the end result should contribute to this without forcing the user to make any decisive sacrifices.   The work has been carried out with a three-part process, divided into the phases Inspiration, Ideation and implementation, which together constitute an iterative design process. Initially in the inspiration phase, inspiration was created for the work with the help of a literature study, theory collection and a context analysis. Then began the ideation phase, whose purpose was to start creating ideas and conceptualize the inspiration that has previously been collected in the inspiration phase. To implement these ideas and concepts, the implementation phase was carried out to achieve a more completed and implemented concept.   The work resulted in the concept TonePrint. TonePrint is a speaker and a pair of headphones that work together in a form of ecosystem to make the interaction smoother for the user when changing audio source. The product TonePrint is a product that the user 3D-prints by oneself. This contributes to a more efficient and sustainable product as well as production. The product is designed in a way that enables the user to configure the product based on their own needs, which contributes to increased personalization. It allows the user to reuse components from previous devices that would otherwise be discarded, or select components based on their own liking and taste. / I den här rapporten kommer mitt arbete rörande 3D-printeing presenteras. Det här projektet är det som utgör mitt examensarbete i utbildningen högskoleingenjör inom teknisk design.   3D-printers är verktyg som har genomgått stor utveckling de senaste åren. Genom den här utvecklingen har maskinerna blivit allt mer tillgängliga för privatpersoner tack vare lägre priser, smidigare användning och högre kvalitet. Genom en ökad användning av verktyget på mer privata plan skapas nya möjligheter för hur vi tillverkar produkter, samt hur vi ser på produkter och dess uppbyggande komponenter.   Syftet med arbetet var att undersöka hur 3D-printing kan användas för att skapa mer effektiva och hållbara produkter med fokus på användare, tillverkare och miljön. Målet var att ta fram ett tillvägagångssätt att nyttja de egenskaper en 3D-printer medför på ett sätt som bidrar till en högre hållbarhet och effektivitet, där det slutliga resultatet ska bidra till detta utan att tvinga användaren att göra några avgörande uppoffringar.    Arbetet har genomförts med en tre delad process, indelad i faserna Inspiration, Ideation och implementation som tillsammans utgör en iterativ designprocess. Initialt i inspirationsfasen skapades inspiration för arbetet med hjälp av en litteraturstudie, teoriinsamling samt en kontextanalys. Därefter påbörjades ideationsfasen, vars syfte var att börja skapa idéer och konceptualisera den inspirationen som tidigare blivit insamlad i inspirationsfasen. För att implementera dessa idéer och koncept utfördes implementationsfasen för att nå ett mer färdigställt och förverkligat koncept.   Arbetet resulterade i konceptet TonePrint. TonePrint är en högtalare och ett par hörlurar som samverkar i ett form av ekosystem för att göra interaktionen smidigare för användaren vid byte av ljudkälla. Produkten TonePrint är en produkt som användaren själv 3D-printar. Detta bidrar till en mer effektiv och hållbar produkt samt produktion. Produkten är utformad på ett sätt som möjliggör för användaren att konfigurera produkten utifrån eget behov vilket bidrar till en ökad personalisering. Det möjliggör för användaren att återanvända komponenter från tidigare enheter som annars skulle slängas, eller välja komponenter utifrån eget tycke och smak.

I det här kandidatexamensarbetet undersöker vi vad det finns för utrymme för kameraoperatörer i svenska TV-branschen att utföra kreativa handlingar under flerkameraproduktioner. Undersökningen bygger på två observationer av två professionella flerkameraproduktioner och kommer fram till att det finns många olika faktorer som både kan gynna och missgynna kameraoperatörernas kreativa utrymme, ett exempel på detta är att trånga utrymmen begränsar kameraoperatörernas kreativitet samtidigt som det tvingar dem till att komma på kreativa lösningar. En slutsats i arbetet är att TV-branschens standardiserade arbetsrutiner innebär både begränsningar och möjligheter för den enskilda medarbetarens kreativa utrymme i en flerkameraproduktion.

När visuell media, såsom film, TV, reklam och liknande produceras så är det många olika konstformer som måste samarbeta för att uppnå det gemensamma resultatet. Det är bland annat författare, konstnärer, designers, dekoratörer, skräddare, fotografer, klippare och ljudläggare. En del i processen för att berätta historien är också att musik ska komponeras. Därför är syftet med detta arbete att utifrån ett subjektivt perspektiv beskriva och diskutera kompositörens uppgift i samband med en större tv-produktion. Kompositörens uppgift är att hjälpa historien att ta reda på rätt känslor och förstärka dem. Om man tittar på en filmsekvens kan musiken vara den avgörande faktorn om betraktaren skrattar eller gråter - beroende på hur man väljer att musiklägga den. Tillsammans med regissör och producent är det viktigt att gå genom serien scen för scen så att alla jobbar med att förvalta samma känslor. Det konstnärliga materialet i detta arbete är originalmusiken till SVT:s Julkalender 2017 Jakten på tidskristallen som jag komponerade och i texten beskrivs arbetsprocessen från första idé till att arbetet var avslutat och utvärderat.

The purpose of this study was to investigate the narrative competence of monolingual Swedish speaking children and bilingual Turkish and Swedish speaking children of ages 4 and 6. The focus of the study was narrative production on a macrostructural level which was investigated with the picture-based task ENNI. The method consisted of first developing a scoring model for the level 2 stories in ENNI (A2 and B2), based on the story grammar model, and then analyze the already collected data of 94 children. Results were compared between groups and the relationship with the length of the story (TNW) was investigated. The results showed a significant development from age 4 to 6 for both the monolingual and the bilingual children, although the bilingual children showed a larger spread in their scores at 6 years than the monolinguals. A significant difference was also found between the two language groups, but only for story A2, where the monolinguals scored higher than the bilinguals. For the monolinguals, there was also a difference between the stories, with significantly higher mean scores on A2 than on B2. A linear regression showed no clear relationship between the scores on macrostructural production and story length (TNW). The conclusion of this study is in line with earlier studies showing that there is a development of the narrative competence on a macrostructural level from ages 4 to 6. Although this was true for the bilingual children on group level, the results of the bilingual six-year-olds showed a wider distribution compared to the monolingual six-year-olds. Furthermore the results differed significantly between the stories, making it clear that the specific picture sequence used has a large influence on the children’s results. / Syftet med studien var att undersöka narrativ förmåga hos en- och flerspråkiga svensktalande barn i åldrarna 4 och 6 år med fokus på produktion av makrostruktur undersökt genom bildberättelsetestet Edmonton Narrative Norms Instrument (ENNI). Metoden bestod i att först skapa en poängsättningsmodell för bildsekvenserna på nivå två i ENNI (A2 och B2) baserad på story grammar och sedan analysera redan insamlade data från 94 barn utifrån modellen. Resultaten jämfördes mellan grupper och relationen med berättelselängd (TNW) undersöktes. Resultaten visade en signifikant åldersutveckling oavsett språkgrupp. Däremot uppvisade de flerspråkiga sexåringarna en större spridning i resultat än de enspråkiga. Det fanns även en signifikant skillnad mellan språkgrupperna som berättat till bildsekvens A2, där de enspråkiga uppvisade ett högre resultat. Ytterligare en signifikant skillnad fanns för de enspråkiga grupperna där de som berättat till bildsekvens A2 fick ett högre resultat än de som berättat till B2. En linjär regressionsanalys uppvisade inget tydligt samband mellan berättelselängd (TNW) och produktion av makrostruktur. Slutsatsen av studien är, i linje med tidigare studier, att det sker en utveckling av den narrativa förmågan gällande makrostrukturell produktion mellan 4 och 6 år. Även om detta stämde för de flerspråkiga barnen som grupp uppvisade de flerspråkiga sexåringarna en mycket större spridning i resultat än de enspråkiga. Slutligen visade resultaten på en signifikant skillnad mellan de olika bildsekvenserna vilket tyder på att dessa inte är parallella och att valet av bildmaterial spelar en stor roll vid barns berättande.