En undersökning genomfördes för att hjälpa Epiroc att redovisa utsläpp från Scope 3 som till stor del kommer från leverantörstillverkning. Resultatet skulle levereras i form av utsläppsfaktorer som beskriver koldioxidutsläpp per vikt av ett material. Undersökningen skulle vara representativ för de nuvarande globala tillverkningsförhållandena och ta hänsyn till nyckelregionens procentuella andel av tillverkningen jämfört med den globala hastigheten per material. Baserat på en förstudie av befintliga forskningsdokument, hade de utsläppsfaktorerna som hittats en noggrannhet över 80% vilket uppfylldes genom att inkludera global tillverkningsgrad. / An investigation was conducted to help Epiroc account for Scope 3 emissions which largely come from supplier manufacturing. The result was to be delivered in form of emission factors which describe carbon dioxide emissions per weight of a material. The investigation was to be representative of current global manufacturing conditions and consider key region’s percentage of manufacturing compared to the global rate, per material. Based on a pre-study of existing research papers, the data that was obtained to represent the emission factors of materials used in Epiroc’s SED machines had an accuracy above 80%, which was fulfilled by including global manufacturing rate.

When it comes to climate change, one of the most pressing challenges is energy production and consumption in society, from individuals to markets. From economic incentives, path dependence and risk perceptions of our society, actions and strategise need to become more adaptable towards change. The actions and strategise need to be impactful on behaviour and attitudes on such subject, and the authority responsible in this regard is the Swedish Energy Agency in Eskilstuna, Sweden. The purpose of this thesis is to understand the complicated transformation towards sustainable energy production and consumption in society, through the experience and knowledge of the Swedish Energy Agency. Economic growth desires, path dependence (in both societal behaviour and attitudes, as well as economic theorems) and risk perceptions are the subjects in discussion as they relate to the transformation.  The findings revealed that the Swedish Energy Agency is aware of societal behaviour and attitudes toward change to some extent; nonetheless, they must enhance the information provided to society. To have a greater impact on the majority of society, their action plans and strategies must become more adaptive to particular identities. Most policymaking in our culture is driven by economic incentives, but the Swedish Energy Agency believes that if they could raise knowledge, behaviour, and attitudes toward long-term change, the government (who is responsible for the agency's missions) would change. Because our government is a democracy, it reflects what our society desires.

Detta arbete föranleds av ett genom forskning och rapporter konstaterat faktum – undervisningen för andraspråkselever uppfyller inte de mål som uttrycks i Lgr 11. Att undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, är något som enligt en granskning av Skolinspektionen skolan inte lyckas uppnå. Detta gör att andraspråkselever ofta ges sämre möjligheter till skolframgång, vilket i sin tur kan påverka deras tillgång till maktarenor i samhället.Dessa elevers specifika förutsättningar kan bemötas på en rad olika sätt, i detta examensarbete presenteras ett av dem. Vi undersöker ett språkutvecklande arbetssätt som utgår från gemensamt gjorda upplevelser i en förstaklass. Genom att följa en klass under åtta tillfällen, ville vi få syn på hur en sådan undervisning kan läggas upp, samt hur detta emottas av eleverna. I analysen utgår vi från teoretiker som menar att lärande sker i samspel med andra, att egen språklig produktion är avgörande för andraspråksutveckling respektive att det för en språkligt heterogen elevgrupp är särskilt viktigt att kunna koppla undervisningsstoffet till en kontext. Vi tycker oss genom undersökningen kunna konstatera att den här undervisningen som låter ämnesstoffet kretsa kring upplevelser, med en tydlig struktur runt begreppsinlärning kan innebära just detta: eleverna kan sätta in kunskaperna i en meningsfull kontext som underlättar ett lärande i samspel och ger möjlighet till egen språklig produktion.

Arvid Nordquist HAB rostar, maler och packar kaffe i sin fabrik i Solna, Stockholm. Efter installation av ett program för produktions- och driftuppföljning, RS Production, har det uppmärksammats att andelen korta stopp (Mikrostopp, varar upp till två minuter) ibland är hög. Projektets mål var således att undersöka de mest frekventa orsakerna till mikrostopp samt att försöka ta fram förslag på åtgärds- eller handlingsplaner. Ett mål var även att utreda om de stoppkategorier som finns i RS production är relevanta. För att uppfylla målen ställdes följande frågor: Kan operatörerna beskriva verkligheten med de kategorier som finns i RS Production idag? Vilka är de huvudsakliga stopporsakerna för kategorin Mikrostopp? Vilka åtgärder kan vidtas för att minska stopptiden relaterad till stopporsaker ikategorierna Mikrostopp, Felorsak okänd och Orsak Övrigt? Data samlades in från RS Production, observationer samt med hjälp av enkäter och samtal med operatörer och tekniker. De tre främsta orsakerna till stopp är silobyte, paket fastnar och paket välter. Vidare framkom att det inte är någon större skillnad på antal stopp mellan skiften. Helgskiften hade färre stopp totalt, men har också totalt färre timmar. Nattskiften hade flest stopp när antal stopp per arbetad timme beräknades. Eco, Kok och Festivita hade flest stopp per packat ton kaffe. Antalet mikostopp reduceras enklast med en buffert. Utöver mikrostopp studerades även kategorierna Felorsak okänd och Orsak övrigt. Dessa används på ett likartat sätt och det framkom från enkäterna att det rådde delade meningar om hur Felorsak okänd används. Felorsak okänd och Orsak övrigt verkade användas trots att passande kategorier finns i RS Production. En anledning till detta är att stopp inte kategoriseras av operatör på en gång, en annan kan vara att operatör inte känner till eller orka leta fram rätt kategori. Här rekommenderas att dessa två kategorier slås samman till en. / Arvid Nordquist HAB roasts, grinds and package coffee in their factory in Solna, Stockholm. It has come to light, following the installation of software (RS production) for production and operation management, that the number of short stops (“Mikrostopp”, lasting for 2 minutes or less) sometimes is very high. The main goal of this project was therefore to examine what the most frequent causes for stops in the “Mikrostopp” category and to try to produce solutions and action plans. Another goal was to examine if the categories for stops in RS Production are relevant. To reach the goals following questions were asked: Can the operators describe the reality with the categories that are available in RS Production today? What are the main causes for stops in the category “Mikrostopp”? What measures can be taken to reduce the downtime related to causes for stoppages in the categories “Mikrostopp”, “Felorsak okänd” and “Orsak Övrigt”? Data was collected from RS Production, observations, a survey and discussions with operators and technicians. The three most common causes for stops are change of silo and packets getting stuck or falling. The analysis shows that stops are evenly distributed over the working shifts. The weekend shifts had fewer stops when the total number of stops for each type of shift was compared. When number of stops per working hour was calculated, the night shift had the highest number. Eco, Kok and Festivita had the highest number of stops when number of stops per kind and tonne of packaged coffee was analysed. The downtime related to micro stops can be reduced with the help of buffers. In addition to the Mikrostopp category, the categories named Felorsak okänd and Orsak övrigt were studied. These categories were used in an analogous way, and the survey showed that how and when Felorsak okänd were to be used was perceived differently between operators. Both “Felorsak okänd” and “Orsak övrigt” were used even though there were other fitting categories in RS Production for the stop. One reason for this could be that the operator did not categorize the stop until later. Another reason could be that they did not know where to find a more suitable categoryor did not care to look. The solution to this problem is simply to merge these two categories and use as one

Syftet med studien har varit att undersöka om kulturen och arbetet med feedback fungerar på ett tillfredsställande sätt mellantjänstemän inom byggproduktion. Om inte, ge förslag och rekommendationer påutveckling inom området. Genom kvantitativa enkätundersökningar har vi granskat dagsläget av feedbackkulturen på tre pågående byggprojekt i Stockholmsregionen. Vi har även genomfört semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med projektens chefer och utifrån det framtagna enkätunderlaget reflekterat över resultatet. Resultaten från enkätundersökningen och intervjuerna har sedan ställts mot rapportens teoretiska referensram och analyserats. Det finns ett behov av mer feedback i de tre projektensom har undersökts. Slutsatserna av resultaten är att bristerna i feedbacksystemet finns inom hur atmosfären upplevs i projekten, vilken typ av feedback som praktiseras och frekvensen mellan feedbackutbytena. Positivtbidragande områden är ledarskap från chefer, resurser som ges av företaget och förtroendet mellan kollegor. / The   purpose of this study was to examine if the culture and the practice of   feedback works in a satisfactory manner between officials within the field of   construction. If not, make suggestions and recommendations on further   development within the area. Through the quantitative survey data, we examined the current situation of the   feedback culture in three ongoing construction projects in the Stockholm region. We also conducted qualitative semi-structured interviews with project managers based on the result from the questionnaire. The results from the questionnaire survey and the interviews were then set ​​against the report's theoretical framework and analyzed. There is a need for more feedback in the three projects that have been investigated. The conclusions that can be drawn from the results are that the shortcomings of the feedback system can be found in the atmosphere experienced on the   projects, the type of feedback that is practiced and the frequency between the exchanges of feedback. Positively contributing areas are the leadership from managers, resources given by the company and the trust between colleagues.

Detta examensarbete är utfört på Scania Södertälje i syftet att kartlägga cykeltider av Kärnamakeri avdelning på nya gjuteriet. Mätning alla av cykeltider för att sen kartläggas görs för att tydligt visualisera utrustnings samt avdelnings kapacitet. Projektet inleddes med insamling av all nödvändig information som underlag för genomförande av arbetet och därefter valdes lämpliga metoder för att uppnå målen. Resultatet visar en berglipig cykeltidskartläggning över hela avdelningen med en tydlig identifiering av flaskhalsarna som styr hela produktionen. Med hjälp av den valda metoden analyserades flaskhalsarna djupnade för att hitta möjliga slöserier i form av onödiga rörelser för att utföra processen. Förbättringsförslag presenterades som avslutning del av projektens resultat samt även som rekommendationer för fortsatt förbättringsarbete att optimera produktionskapacitet. / This thesis project is implemented at Scania Södertälje with the aim of mapping cycle times of the core making department at the new foundry. All measurement of cycle times to then be mapped is done to clearly visualize equipment and department capacity. The project began with the collection of all necessary information as a basis for carrying out the work and then suitable methods were chosen to achieve the goals. The result shows a pronounced cycle time mapping across the entire department with a clear identification of the bottlenecks that control the entire production. Using the chosen method, the bottlenecks were analysed in depth to find possible waste in the form of unnecessary movements to carry out the process. Improvement proposals were presented as a concluding part of the project's results and also as recommendations for continued improvement work to optimize production capacity.

Syftet med studien var att öka förståelsen för hur produktionen i trähusindustrin kan effektiviseras samt att ge rekommendationer på åtgärder för förbättring. Med hjälp av värdeflödesanalys som inneburit mätningar på cykeltider, ledtider samt tider för arbetsmoment, bildades en nulägesbeskrivning. Flaskhalsar identifierades och förbättringsförslagen fokuserar på att minska detta genom en utjämning av flödet. Förbättringsförslagen skulle teoretiskt sett minska väntetiden per vägg med cirka 60%.

The background to the study is the increasing demand for customized products, which has led to more customer-driven companies being established to meet customers' needs. However, the requirements are the same for these companies as for non-customer driven companies, namely to reduce lead times, production costs and increase quality in order to thus become more competitive and profitable in the market. The purpose of the study was to investigate how value stream mapping (VSM), which is initially a tool adapted for linear production, can be applied within a customer order-driven company characterized by high variation and low volume (HVLV). The aim is also to identify problem areas and develop suggestions for improvement. In order to answer the purpose of the study, a literature study was carried out in parallel with a case study at a manufacturing company that produces customized concrete products. Relevant literature was collected in order to be able to carry out a mapping of the production process with the help of the VSM tool. Interviews and observations made up the empirical material. Together, the theory and the collected material have formed the basis for answering the study's purpose and questions. Through the current VSM map together with production design, it was found that the case company has a complex material flow consisting of long transport routes, many intersecting material flows, many intermediate warehouses and where waste could be identified. This then constituted the development of improvement proposals and how the case company can make operations more efficient. The main conclusion of this study is that VSM can be adapted to operations with other production characteristics. The aspects that have proven to be significant when implementing VSM at companies, within the aforementioned context, is that the focus should be on mapping the physical flow of material and information and not treating time variables. In addition to the use of process maps that show the location of the processes inside the factory premises, which results in the practitioner being able to see intersecting material paths in the production process. Finally, the study reported other aspects that proved significant, namely the mapping of the professional worker's role in the flow, which theory around VSM does not deal with. / Bakgrunden till studien är den ökande efterfrågan på kundanpassade produkter, vilket har lett till att fler kundorderdrivna företag har etablerats för att möta kundernas behov. Dock är kraven desamma för dessa företag som för icke-kundorderdrivna företag, nämligen att reducera ledtider, produktionskostnader samt öka kvaliteten för att således blir mer konkurrenskraftiga och lönsamma på marknaden. Syftet med studien var att undersöka hur värdeflödesanalys/value stream mapping (VSM), som initialt är ett verktyg som är anpassad för linjär produktion, kan appliceras inom ett kundorderdrivet företag som karaktäriseras av hög variation och låg volym (HVLV). Syftet är också att identifiera problemområden och ta fram förbättringsförslag. För att besvara studiens syfte utfördes en litteraturstudie parallellt med en fallstudie ute på ett tillverkande företag som producerar kundorderanpassade betongprodukter. Relevant litteratur samlades in för att med hjälp av verktyget VSM kunna utföra en kartläggning över produktionsprocessen. Intervjuer och observationer utgjorde det empiriska materialet. Tillsammans har teorin och det insamlade materialet legat till grund för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Genom det nuvarande VSM kartan tillsammans med produktionsutformning konstaterades att fallföretaget har ett komplext materialflöde som består av långa transportvägar, många korsande materialflöde, många mellanlager och där slöseri kunde identifieras. Detta sedan utgjorde framtagning av förbättringsförslag och hur fallföretaget kan effektivisera verksamheten. Den huvudsakliga slutsatsen inom denna studie är att VSM kan anpassas till verksamhet med andra produktionskaraktär. De aspekter som visat sig vara betydande vid implementering av VSM vid företag, inom den ovannämnda kontexten, är fokuset ska ligga på att kartlägga det fysiska flödet av material och information samt inte behandla tidsvariabler. Utöver det användandet av processkartor som visar processernas placering inuti fabrikslokalen vilket resulterar i att utövaren kan se korsande materialvägar i produktionsprocessen. Slutligen redovisade studien övriga aspekter som visat sig betydande är kartläggningen av yrkesarbetarens roll i flödet som teori kring VSM inte behandlar.

Digitaliseringen inom byggbranschen har inte kommit lika långt som det har gjort för andra branscher. Men på de senaste åren har digitaliseringen i branschen accelererat. En anledning till detta är att fler byggföretag har börjat använda BIM. BIM som är en förkortning på Building Information Model och används i hela byggprocessen. BIM innefattar skapandet och användandet av en digital modell av ett byggnadsverk.  För att BIM ska uppnå sin potential krävs det att verktygen fungerar samt att personerna som ska använda verktygen har den kunskap som behövs. För att få den kunskap som behövs behöver man utbildning. Idag har gymnasieprogrammet Teknik - Samhällsbyggande som är ett högskoleförberedande program kurser som innehåller BIM, medan yrkesutbildningar inte har någon introduktion till BIM. Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om BIM hos yrkesarbetarna ute i produktionen. Samt undersöka om implementering av BIM i yrkesutbildningar är ett sätt att öka kunskapen om BIM hos yrkesarbetare ute i produktionen. Metoden för detta arbete består utav två delar, en litteraturstudie och en enkätundersökning. Elever, lärare, hantverkare och tjänstemän från fyra gymnasieskolor och tre stora byggföretag i Sverige deltog i enkätundersökningen. Enkätundersökningen utformades för att undersöka om det används BIM, hur kunskapen om BIM är och hur BIM används i produktionen och i skolan. Resultatet och slutsatsen av arbetet visar att man kan öka kunskapen om BIM genom att implementera BIM i yrkesutbildningar något som lärare, hantverkare och tjänstemän är positiva till. Resultatet visar även att det finns ett behov av mer kunskap i byggbranschen. Hinder för att kunna implementera BIM är att det inte finns direktiv från Skolverket om hur BIM kan användas i undervisningen och vad elever ska lära sig om BIM. Lärarnas kompetens om BIM är låg samt att alla lärare inte har tiden att utbilda sig om BIM. / Digitalization in the construction industry has not progressed as far as it has for other industries. But in recent years, digitization in the industry has accelerated. One reason for this is that more construction companies have started using BIM. BIM, which is an abbreviation of Building Information Model, is used throughout the construction process. BIM involves the creation and use of a digital model of a building. For BIM to achieve its potential, it is required that the tools work and that the people who will use the tools have the necessary knowledge. To get the knowledge needed, you need training in BIM. Today, the high school program Technology - Community Building which is a college preparatory program has courses that incorporate BIM, while vocational education programs have no introduction to BIM. The purpose of this report is to increase knowledge about BIM among the professionals in production. As well to investigate whether the implementation of BIM in vocational education and training is a way to increase knowledge about BIM among skilled workers in production. The method for this work consists of two parts, a literary study and a questionnaire survey. Students, teachers, craftsmen and officials from four upper secondary schools and three large construction companies in Sweden, participated in the survey. The survey was designed to investigate whether BIM is used, what the knowledge of BIM is like and how BIM is used in production and in schools. The result and conclusion of the work show that one can increase knowledge about BIM by implementing BIM in vocational training, something that craftsmen and officials are positive about. The results also show that there is a need for more knowledge in the construction industry. Obstacles to being able to implement BIM are that there are no directives from the Swedish National Agency for Education if BIM can be used in teaching and what students should learn about BIM. Teachers' competence about BIM is low and not all teachers have the time to educate themselves about BIM.

Detta är en studie som har gjorts i samarbete med fallföretaget TitanX och är ettexamensarbete som är tänkt att ge läsaren en ökad förståelse över hurflaskhalsar kan identifieras med hjälp av simuleringsprogram. Utöver dettaskapas det även förståelse över de förbättringar och åtgärder som kan utföras föratt försöka eliminera funna flaskhalsar och därmed öka produktionsflödet.Tecken på att det fanns flaskhalsar som minskar produktionflödets hastighetupptäcktes vid första besöket hos företaget. Simuleringarna utgjorde grunden förett antal förbättringsförslag som togs fram, det visade sig att den störstaflaskhalsen var en falsmaskin i produktionsflödet. Dennes effektivitet kan efterinförande av forskarnas förslag öka outputen så mycket att antalet tillverkadeprodukter som analyseras i studien skulle kunna ökas med ungefär 50%.