Bakgrund:  Covid-19 är en pandemi som orsakats av ett nyligen upptäckt coronavirus och sedan i slutet av 2019 har det spridit sig, över nästan hela världen. I skrivande stund har Covid-19 spridit sig till över 220 länder och orsakat över 2,8 miljoner dödsfall. Tidigare studier har gjorts som visar sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med liknande infektionssjukdomar. I studierna framgick det att det fanns utmaningar och svårigheter med att utföra omvårdnaden. Covid-19 är en pågående och högst aktuell pandemi som påverkar hela världen, inte minst sjukvården. Behovet av att beskriva sjuksköterskornas upplevelser är därför viktigt för att förenkla det personcentrerade omvårdnadsarbetet och att sjuksköterskorna tar lärdom av redan upplevda utmaningar och svårigheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med Covid-19. Metod: För att besvara studiens syfte utfördes en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Datainsamling har gjort med databaserna PubMed och CINAHL, artikelsökning har även gjort via Google scholar. Med hjälp av framtagna inklusionskriterier och exklusionskriterier valdes nio artiklar ut till studiens resultat. Resultat: Resultatet utgick från studiens framtagna huvudteman: Att utstå fysiska och psykiska utmaningar och att uppleva stöd från organisationen som resulterade i två respektive fyra underteman. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor som arbetar i en pandemi behöver utbildning och stöd för att kunna känna sig trygga och erbjuda patienterna en god och personcentrerad vård.     Nyckelord: Covid- 19, omvårdnad, pandemi, sjuksköterska, upplevelse

Till följd av pandemin orsakad av Covid-19 har Sveriges regering beslutat, på inrådan av Folkhälsomyndigheten, att invånare ska arbeta hemifrån i den mån detta är möjligt. Således har många studie- och yrkesvägledare kommit att bedriva vägledningssamtal på distans. I denna kvalitativa studie intervjuades sex vägledare, fyra är yrkesverksamma på universitetet och två arbetar på gymnasiet. Intervjuerna har gjorts över zoom, med utgångspunkt i en semistrukturerad intervjuguide som framställts på förhand. Med utgångspunkt i dessa intervjuer har vägledningssamtal via videosamtal analyserats och jämförts med fysisk vägledning på plats.Frågeställningarna i studien syftar till att ge ökad förståelse för informanternas uppfattning kring vilka rådande förutsättningar som finns för vägledningssamtal som hålls via Google Meet eller Zoom. Vidare utforskas huruvida vägledningssamtal på distans har särskilda möjligheter eller begräsningar, i förhållande till vägledningssamtal på plats. Analysen utgår från informanternas redogörelser och undersöker dessa utifrån Malténs Kommunikationsteori, Egans The Skilled Helper Model samt Antonovskys teori KASAM. Här framkommer att majoriteten av informanter upplever att vägledningssamtal via videosamtal missar en del av den icke-verbala kommunikationen då parterna inte kan se varandras kroppsspråk. Vidare beskriver Egan och Maltén att icke-verbal kommunikation är en viktig komponent i kommunikation då denna utgör en stor del av samtal. Antonovsky teori KASAM analyserar vägledarnas förhållningssätt till vägledningssamtal som hålls på distans. Merparten av informanterna upplever att distanssamtal är hanterbara och meningsfulla. Vidare framkommer att vissa förändringar skett i arbetssättet inom vägledning på distans, exempelvisbeskrivs beskrivs fler sammanfattningar i samtalen bidra till att underlätta kommunikationen mellan vägledare och sökande.

När det vid årsskiftet 2019-2020 rapporteras i media om ett nyupptäckt virus i Kina som börjar spridas, anade inte många vad som sedan skulle hända under året. Människor dör i hög takt och viruset som får folknamnet Corona hittar till Europa och Sverige i januari 2020. Vid denna tidpunkt har diskussioner inom FM (Försvarsmakten) startat om vad det kan komma att innebära och om FM kan bidra på något sätt till civila samhället. Till HKV (Högkvarteret) börjar olika begäran om stöd komma in från kommuner och regioner. Det resulterar kort därefter att Överbefälhavaren (ÖB) ger order om att flytta och upprätta ett, som det fortfarande kallas, ”fältsjukhus” i Ärna, Uppsala. Region Stockholm önskar sedan få det upprättat på Älvsjömässan istället. Vid ungefär samma tidpunkt begär VGR (Västra Götalandsregionen) stöd av FM med att få ett fältsjukhus vid Sahlgrenska Östra sjukhuset i Göteborg. Sjukhuset får namnet Kronan. Det byggs upp under ledning av personal från FömedC (Försvarsmedicincentrum) med hjälp av bland annat Hemvärnspersonal som råkat vara inkallade på övning i Göteborg under samma tidpunkt. Kronan överlämnas till VGR en vecka efter order med 20st IVA-platser och 50st vårdplatser. FM har byggt tält, inrett med värme, belysning, vatten och övrig infrastruktur och skötte driften medan civila sjukvården stod för den medicintekniska utrustningen och sjukvårdspersonal. I Kronan vårdas patienter under ett par månader, till skillnad mot det i Älvsjö som inte användes. Kronan står upprättat fram till slutet av augusti då beslut om avveckling tas. Den civila sjukvården har då hunnit ställa om och utöka antalet IVA-platser inom sina ordinarie lokaler. Denna studie om FM stöd till civila samhället har tittat på frågeställningar inom förvaltning samt lednings & organisationsfrågor. Fokus har varit Kronan men till delar omfattar studien övrigt samhällsstöd ur FM perspektiv. Vi har genomfört intervjuer av personal inom FM och från VGR i olika befattningar och organisationstillhörighet. Den insamlade datan har analyserats dels mot den Svenska förvaltningsmodellen och lagstiftning, dels mot Bolman & Deals fyra nya perspektiv på organisation och ledarskap. Erfarenheter och lärdomar från denna studie bör komma till nytta för främst FM inför förberedelser och genomförande av stödinsatser i framtiden. De slutsatser som kommit fram i analyskapitlet har lett till ett antal rekommendationer till FM och förslag till vidare forskning. Ett urval av slutsatserna är bland annat att: De ekonomiska regler som styrs av nuvarande lagstiftning inte är praktiskt tillämpbara under fredstida nationell krishantering. Inte heller FM interna administration är inte anpassad eller tillräckligt flexibel för att medge effektiv krishantering. Den svenska förvaltningsmodellen med horisontell myndighetsstruktur med sektoriserat ansvar i ”stuprör” hindrar eller osynliggör mandat och beslutsrätt vilket försvårar effektiv krishantering. Den materiella beredskap som fanns för ett antal år sedan saknas i dagens krishanteringsorganisation. En hög ambition och lösningsvilja har genomsyrat all verksamhet. Detta har huvudsakligen gjort att stödinsatserna löpt på väl, men i vissa fall har den höga ambitionen gått över till att medföra förseningar och hinder för en effektiv och ekonomisk hantering. Kunskapen inom FM egen organisation med olika ansvarsområden är inte tillräckligt bra.

Unga vuxna är en åldersgrupp som beskrivits vara i riskzonen för ökade nivåer av upplevd ensamhet under covid-19-pandemin. Forskning tyder på att olika copingstrategier och emotionsreglerande förmågor kan bidra till minskad ensamhet. Studiens syfte var därför att undersöka copingstrategier och emotionsreglerande förmågor hos unga vuxna som känner sig ensamma under covid-19. 309 unga vuxna, 18-29 år, deltog i den tvärsnittliga enkätstudien. Copingstrategin distraktion användes mest frekvent av deltagarna, medan aktiv coping och stödsökande strategier användes mindre frekvent än övriga strategier. Resultatet av den multipla regressionsanalysen visade att de inkluderade copingstrategierna (känslomässigt socialt stöd, positiv omtolkning, planerande coping) samt de emotionsreglerande förmågorna (svårigheter med att acceptera sina känslor samt att vidmakthålla målinriktat beteende vid känslomässig upprördhet) tillsammans förklarade 29.4 % av variansen i upplevd ensamhet. Känslomässigt socialt stöd uppvisade ett signifikant bidrag till den förklarade variansen i upplevd ensamhet, vilket också var fallet för de två emotionsreglerande förmågorna. Resultaten ger en indikation om att användande av coping och förmågan till emotionsreglering kan fungera skyddande mot upplevd ensamhet. För att kunna dra säkrare slutsatser om detta behövs dock framtida studier med longitudinell design. Det finns även ett behov av att undersöka ytterligare faktorer som kan tänkas förklara variansen i upplevd ensamhet.

Bakgrund: När coronapandemin drabbade världen år 2020 ställdes sjukvården inför stora utmaningar. Akutsjukvården behövde snabbt omorganiseras för att ha möjlighet att på bästa sätt ta hand om patienter med den nya sjukdomen, covid-19. I centrum av sjukvården står den största yrkesgruppen redo; sjuksköterskorna, som världen över mobiliserar för att kunna möta denna pandemi, med alla till buds stående medel. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom akutsjukvården upplever att arbeta under pågående coronapandemi. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl användes för datainsamling. Baserat på inklusionskriterierna användes totalt elva artiklar i dataanalysen. Resultat: Totalt har 201 sjuksköterskor deltagit i de inkluderade artiklarna. Efter att ha analyserat resultaten av de elva artiklarna har tre huvudkategorier identifierats: ”Att uppleva rädsla och oro kring smittspridning”, ”Att uppleveva ett förändrat arbetsliv” samt ”Att växa i sin roll som sjuksköterska”. Slutsats: Att arbeta under coronapandemin har en kraftig påverkan på sjuksköterskor, i deras arbetsliv men även i deras privatliv. Sjukvården behöver vara bättre förberedd på eventuella framtida pandemier för att inte riskera sjuksköterskors hälsa.

This essay covers the importance of information architecture principles and the study of usability of a governmental mobile version of its website. This study is directed for users with vision impairments and elders who use the website during the corona pandemic. The main problem in the area of usability lies within the design principles of usability which are described under this investigation study. By using a qualitative study this investigation tries to find out the behaviors of chosen target groups and find out how they interact with the mobile website and finding the information needed. The conclusion of this study was that the authority’s website is well designed but still has some issues that can be solved. For example, some symbols, multimedia screen reading quality and enhanced navigational descriptions for the chosen target audience with visual impairments and elder users. However, this essay contains a small target audience during investigation. For better results the further study may include a larger target audience and a mix method in both qualitative and quantitative studies of the investigation problem.

Covid-19 pandemin slog till plötsligt och intensivt och på kort tid gjordes förändringar inom hälso- och sjukvården över hela världen. Sjukvården drabbades hårt av pandemin med långa vårdköer som konsekvens och sjuksköterskor som inte hann återhämta sig. Patienter som smittats med viruset kände först att det var overkligt, hur kunde de bli smittade som vidtagit åtgärder som att använda munskydd och hålla en god hygien. Basala hygienrutiner blev viktigare än någonsin och Florence Nightingales lära om hygien användes som en del i bekämpandet av covid-19. Det är viktigt att ta vara på sjuksköterskors erfarenheter av pandemin för att kunna rusta vården ifall ytterligare en pandemi skulle slå till i framtiden. Därav vill författarna med denna studie belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda under covid-19 pandemin. En litteraturstudie genomfördes där åtta kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultatet ledde till två teman: Ta sig ut på andra sidan och Insidan av rustningen där underkategorierna belyste upplevelser som snabba förändringar, rädsla för smitta, brist på skyddsutrustning, utmanande situationer och hanteringen av dem, och hur de fick agera anhöriga som stöd när patienterna blev isolerade. Detta mynnade ut i en diskussion där författarna beskrev andra artiklar som dels bekräftade resultaten men också artiklar som visade på motsatta resultat.

AbstractVår studie har genomförts under Coronapandemin som har påverkat samtliga institutioner i Sverige. Studiens syfte är att genom en kvalitativ intervjumetod undersöka förskollärares och rektors erfarenheter av arbetet på förskola och deras samverkan med och relationer till olika aktörer under den krissituation som uppstått under Coronapandemin. Vår studies frågeställningar är följande: Hur upplever förskollärarna och rektor att förskolans verksamhet har förändrats vad gäller rutiner och struktur? Hur har förskollärarna upplevt sin egen arbetssituation? Hur har förskollärarna upplevt arbetet i barngrupp och möten med barn? Hur har förskollärarna upplevt relationen och samverkan med vårdnadshavare? Hur har förskollärarna upplevt relationen med rektor? Vi analyserar relationernas betydelse utifrån ett Nel Noddings omsorgsetiska teori. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare och en rektor, i från två olika förskolor. Resultatet i vår studie har visat att relationen mellan rektor och förskollärare har varit essentiell, speciellt för förskollärarna då de har behövt stöttning och vägledning i hantering av förskolläraruppdraget. Förskollärarnas arbete med barngrupp och möte med barn under Coronapandemin har visat att deras förhållningssätt i att enbart svara på barnens frågor i enskilda möten, kan ses som en omsorgshandling. Förskollärarnas upplevelse av relationen och samverkan med vårdnadshavare har resulterat i att dialogen och lyhördheten är central under den rådande krissituation. Vår slutsats gällande hantering av förskolläraruppdraget är att en viss undervisning har försummats och en viss undervisning har tillkommit.

Syftet med denna rapport är att undersöka om kristna församlingar tvingats göra kompromisser eller anpassa sina begravningsritualer under corona-pandemin. Tidigare forskning om hur begravningar har hanterats vid andra epidemier, så som aids-epidemin på 80- och 90-talet och kolera-epidemin i Guinea-Bissau 1994, samt hur begravningstraditionen har utvecklats i slutet av 1900-talet har fungerat som inspiration för vad som ska undersökas i denna rapport. För att få ett svar på rapportens syfte har en kvalitativ insamlingsmetod bestående av strukturerade intervjuer av religiösa samfund och begravningsbyråer använts för att sammanställa ett empiriskt material i form av en databas. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har dessa intervjuer analyserats för att ge ett svar på rapportens frågeställning. Genom denna analys av intervjuer med fem kristna församlingar och två begravningsbyråer så går det att konstatera att anpassningar och kompromisser har varit nödvändiga när det kommer till hantering av avlidna och planering samt genomförande av begravningar. Rapporten visar att under pågående pandemi har man lyckats hitta lösningar för att kunna genomföra begravningar, utan att ritualerna påverkas nämnvärt.

No description available.