Covid-19 pandemin har haft en enorm påverkan på världen. Speciellt drabbad blev restauranger som har varit tvungna att anpassa sig till regeringens och Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner som förändrades flertalet gånger under krisens gång. De statliga uppmaningarna till allmänheten att undvika folktäta miljöer har resulterat till färre besökare hos restauranger. Studien har tillämpat en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Insamling av det empiriska materialet har skett genom tre kvalitativa intervjuer från respondenter som har gedigen erfarenhet inom restaurangbranschen. Studien har undersökt vilken roll Covid-19 pandemin har haft på restaurangernas kommunikationsstrategier samt vilka typer av krishanteringsåtgärder restaurangerna använt sig av för att hantera förändringarna som Covid-19 pandemin medfört. Helhetsbilden från analysen visade att företagen drabbades mycket hårt av krisen men lyckades ändå hålla sin verksamhet levande genom att tänka innovativt och hitta kreativa lösningar. Företagen har inte kunnat använda sig av någon tydlig planering i deras strategiarbete under Covid-19 då situationen ständigt har förändrats och de har konstant behövt anpassa sig efter de rådande omständigheter som har varit. Strategiarbetet har i stället fokuserat på kreativt entreprenörskap, kortsiktig planering samt nytänkande. Avslutningsvis är grunden för ett fungerande strategiarbete under pandemin utifrån företagen i studien att möta en ofrivillig förändring med nytänkande och snabbt beslutsfattande.

Studien undersöker huruvida pandemin Covid-19 påverkade graden av underprissättning för börsnoteringar på börsen Nasdaq First North. Åren som undersöks är 2018-2021 där åren 2018 och 2019 klassificeras som åren innan pandemin och 2020 samt början av 2021 som åren under pandemin. Börsnoteringarna som kvarstår efter det slutgiltiga urvalet uppgick till 38 innan pandemin och 42 under pandemin. Inledningsvis undersöks hur börsnoteringarna presterade innan och under pandemin, och därefter variablernas samt pandemins förmåga att förklara variansen av underprissättning. Statistisk signifikans erhölls för variablerna marknadsvärde, teckningsåtagande och relativ erbjudandestorlek som prediktorer för underprissättning.

Våld i nära relation är ett globalt samhällsproblem som ständigt återkommer i samhällsdebatter och inom forskning. I och med Covid-19 pandemins utbrott har flertalet länder världen över rapporterat om en snabb ökning av våld i nära relation varpå denna studie syftar till att undersöka om Sverige följer samma trend. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation under rådande Covid-19 pandemi samt hur pandemin påverkar utförandet av arbetet med våld i nära relation. Studien har ett kvalitativt angreppssätt där empirin samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från tre olika kommuner, två från barn- och ungdomsenheten respektive tre från vuxenenheter. Intervjuer har analyserats genom en kvalitativ konventionell innehållsanalys som mynnade ut i fyra olika teman. Resultatet visar att nya riktlinjer relaterade till Covid-19 pandemin inneburit stora förändringar i socialsekreterarnas arbetssätt i form av minskning av fysiska möten och ökat hemarbete vilket medfört begränsningar i klientkontakter. Studien kan dock inte fastslå något samband mellan ökat våld i nära relation och pandemin. Vi diskuterar bakomliggande orsaker till varför Sverige sticker ut jämfört med många andra länder. Flertalet forskare menar att lockdowns bidrar till betydande negativa effekter vad gäller sociala och ekonomiska aspekter. Enligt vanmaktsteori kan sådan påverkan bidra till ett ökat våld pågrund av avsaknad av kontroll. Ytterligare möjliga förklaringar är att våldet ännu inte blivit synligt då pandemin fortfarande är pågående samt att ökningar som skett under Covid-19 pandemin tillskrivs andra orsaker. Slutsatsen i studien är att Covid-19 pandemin inneburit begränsningar för socialsekreterares arbete med våld i nära relation samt att en påverkan av våld i nära relation på grund av Covid-19 pandemin inte går att fastslå i dagsläget.

The world is getting more and more digitalized, and the progress has been further accelerated by the Covid-19 pandemic. In March 2020, the Public Health Agency of Sweden encouraged everyone that could to work from home. The auditing industry is one of the affected industries due to the Covid-19 pandemic, and the risk of an impaired quality in the audit was high. One thing that increases in importance when working from home is self-leadership since the individual is getting a greater responsibility to plan their workday.  The purpose of this study is to describe how self-leadership strategies are used by auditors to handle digitalization changes, and to develop a framework. The purpose will be answered by the following research question:  How are self-leadership strategies used by auditors to handle digitalization changes?  The method used in this study is a qualitative case study where each respondent forms an individual case. The empirical material has been collected by semi-structured interviews with six respondents. After the interviews, the empirical material has been analyzed by a thematic analysis.  This study shows that self-leadership strategies are generally used by the auditors, and the most used behavior-focused strategies are self-goal-setting, self-rewarding, positive cues, and negative cues. Within the thought-focused strategies, the most commonly used are self-talk, belief and assumptions, and change of thought patterns. From the natural rewarding strategies, the most common are natural rewards, and only one respondent uses focus on positive aspects. The study shows that some of the strategies are used by the auditors independent of digitalization changes or changes due to the Covid-19 pandemic. Self-leadership strategies used to handle digitalization changes are foremost the thought-focused strategies and, to a certain extent, positive cues, negative cues, and natural rewards. The authors of this study have also found empirical support for the usage of other strategies that the respondents are using to handle digitalization changes and changes in the workplace due to the Covid-19 pandemic. The contribution of this study to the self-leadership research is hence the two new self-leadership strategies of focus together with recovery and relaxation. / Världen blir hela tiden mer digitaliserad och något som påskyndat denna utveckling ytterligare är Covid-19-pandemin. I mars 2020 uppmanade Folkhälsomyndigheten att alla som har möjlighet att jobba hemifrån ska göra det. En bransch som påverkades av detta är revisionsbranschen och det fanns en risk att revisionens kvalité skulle försämras. Självledarskap får en större betydelse vid hemarbete eftersom individen får ökat ansvar för att planera sitt arbete och arbetsuppgifter då.  Syftet med denna studie är beskriva hur självledarskapsstrategier används av revisorer för att hantera digitaliseringsförändringar samt att utveckla ett ramverk, vilket besvaras med hjälp av frågeställningen som är:  Hur används självledarskapsstrategier av revisorer för att hantera digitaliseringsförändringar?  Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie där varje respondent utgör ett enskilt fall. Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken respondenter som sedan har analyserat genom en tematisk analys.  Studien visar på att självledarskapsstrategier används generellt i en revisors arbete men de som används mest under de beteendemässiga strategierna är självmålsättning, självbelöning samt positiv och negativ signalering. Inom de tankemässiga används självprat, tro och antagande samt att ändra tankemönster. Av de naturliga belöningsstrategierna används främst naturligt belönande uppgifter men endast en av respondenterna använder sig av fokusering på positiva aspekter. Studien visar således på att vissa av strategierna används av revisorerna oberoende av digitaliseringsförändringar eller förändringar till följd av Covid-19-pandemin. De strategier som vidare använts av revisorer för att hantera digitaliseringsförändringar är de tankemässiga strategierna samt i viss utsträckning signalering och naturliga belöningar. Författarna till studien har även hittat underlag för att andra strategier används av revisorer i syfte att hantera digitaliseringsförändringar och hemarbete till följd av Covid-19-pandemin. Dessa två strategier är studiens bidrag till självledarskapsforskningen och benämns av författarna som fokus samt återhämtning och avkoppling.

Syftet med denna studie är att få en överskådlig bild om hur fyra skånska förskolor och deras inskolnings- och uppflyttningsrutiner har fungerat innan- och under Covid-19 pandemin samt hur de tänker att inskolningen och uppflyttningen kommer se ut efter pandemin. Studien har analyserats utifrån anknytningsteorin som John Bowlby tagit fram samt analyserats med hjälp av tidigare forskning.  Metoden som har använts är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I empirin har sju pedagoger i fyra skånska kommuner och dess förskolor synliggjort deras inskolnings- och uppflyttningsrutiner. I diskussionsdelen tas synen på huruvida man ska ha en eller flera anknytningspersoner i början av inskolningsperioden i förskolan. En reflektion som tas upp i diskussionen är att vi har fått syn på att inskolning tar en större plats i vår empiri än uppflyttning. Vidare diskuteras de olika inskolningsmetoderna som förskolorna använder sig av, förändringar som skett under pandemin, anknytningshierarkin samt den trygga hamnen som barnen behöver. Slutsatsen är att det har skett förändringar i förskolans inskolningsrutiner men inte i förskolans uppflyttningsrutiner med pandemin som påverkan, och att de har hanterat den nya situationen på olika sätt.

Sjuksköterskor i barnhälsovården arbetar för att främja barns fysiska, psykiska och sociala hälsa samt utveckling. De ansvarar också för att identifiera samt åtgärda eventuella problem för att förebygga ohälsa hos barn. Covid-19 pandemin har påverkat världens befolkning på olika sätt och även hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hur arbete inom barnhälsovård har påverkats under Covid-19 pandemin. Studien genomfördes med en kvalitativ studiedesign, där datainsamlingen utfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer med totalt åtta deltagare från fem hälsocentraler i Norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys som utfördes induktivt med manifest ansats. Resultatet visade en förändring av det sociala samspelet, att behovet av föräldrastöd ökat och att det tillkom prioriteringar och omfördelningar inom verksamheten. Dessutom visade resultatet att det har krävts åtgärder för att minska smittspridningen. Konklusionen är att istället för att minska verksamheten under Covid-19 pandemin, hade resurserna inom barnhälsovården behövt utökas och föräldrastödet prioriterats.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetstagare som under covid-19 pandemintvingades arbeta på distans upplevde förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv isamband med återgången till arbetsplatsen. För att besvara studiens syfte användes enkvalitativ metod. Datamaterialet bestod av åtta semistrukturerade intervjuer och utfördes medarbetstagare som genomgått en omställning från distansarbete under covid-19 pandemin tillatt återgå till arbetsplatsen. En induktiv tematisk analys användes för att analyseradatamaterialet, utifrån analysen definierades tre huvudteman: förändringar igränsdragningen, förändringar i den sociala interaktionen och förändringar i flexibiliteten.Resultatet visade att återgången till arbetsplatsen upplevdes förbättra gränsdragningen mellanarbetslivet och privatlivet och den sociala interaktionen med kollegor. Upplevelsen avförändrad flexibilitet varierade beroende på omständigheterna i arbetslivet och privatlivet,huvudsakligen mer begränsad men samtidigt gynnsam. De upplevda förändringarna isamband med återgången till arbetsplatsen har inneburit förändringar i balansen mellanarbetsliv och privatliv

During the previous two years, due to the current coronapandemic and constraints, the workplace for students drastically changed over a night. Teaching that in the term of “normal” was usually given and examined in the university now had the new reality of being exclusively provided and tested in digital forms. Previous research presents that distance learning has shown both positive and negative effects on the students effectiveness and productivity. The purpose of the study is to account for how productivity (doing things the right way) and effectiveness (doing the right things) are affected when learning takes place at a distance. In addition, the study aims to identify and clarify which factors have had an impact on the students' productivity and effectiveness in distance learning. Based on the purpose, two research questions have been formulated: “How do distance learning affect students’ productivity and effectiveness?” and “What factors have had an impact on student´s productivity and effectiveness in distance learning?”. Distance learning is defined as a system whereas material that is essential for learning and achieving goals is provided to the student through technical communication due to the difference in location of the student and the teacher. Empirical data was collected through two different surveys that were given to two different selections that consisted of students at Linnaeus university. Both of the survey’s were formed and developed based on the theoretical framework and then the variables were analyzed by using a bivariate and univariate analyzing method. The results of the study shows that the effectiveness of those who have studied at a distance seems to be better than for those who have studied on campus. However, the productivity issue needs further research to be able conduct a clear result since no correlations could be detected in this research. Finally, the study concludes that it is difficult to establish which factors have had a decisive impact on the students' distance learning, but that all factors that have been identified have affected them in some way, either positively or negatively, but to varying degrees. The factors that have had the greatest impact on students are personal characteristics, suitable space in the home, social support, ICT and communication.

Syftet med denna undersökningen har varit att ur ett organisationsperspektiv undersöka hur kompetensutveckling samt villkoren för lärande i organisationer har påverkats av distansarbete som arbetsform, till följd av pandemin. Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer där åtta respondenterna som är verksamma HR-praktiker med god insyn i kompetensutvecklings- samt lärandefrågor har inkluderats. Avgörande för studien har varit att dessa respondenter erfarit distansarbete i sina respektive organisationer, till följd av pandemin. Vi har använt oss av ett strategiskt urval för att komma i kontakt med våra respondenter. Respondenterna uppfyller de kvalifikationer vi menar är avgörande för att bidra med insikter, resonemang och upplevelser gällande de områden vi valt ut för studien. Som en grundpelare i vår studie har vi utgått från teorier och forskning om kompetensutveckling, lärande och distansarbete. Teorierna och den tidigare forskningen som valts ut har sedan brukats för att analysera det empiriska material vi tagit del av genom intervjuerna.  Resultaten visar att kompetensutvecklingen i organisationer både har minskat och ökat, beroende på hur organisationens digitala förutsättningar såg ut innan pandemin samt hur trycket på bemanningen under pandemin har varit. Det råder dock en samstämmighet bland respondenterna i att organisationerna fått tänka om och utveckla kompetensutvecklingen för att kunna hantera den hybrida arbetsformen som framöver kommer att genomsyra ett flertal organisationer. Att organisationerna under pandemin fått utveckla och digitalisera sätten att kompetensutveckla har resulterat i en större organisatorisk digital kompetens, vilket i mångt och mycket ligger i linje med att arbetslivet digitaliseras. Ett ytterligare bidrag som studien mynnat ut i är att villkoren för lärande har påverkats på grund av det ökade distansarbetet under pandemin. Eftersom informellt lärande oftast sprids i det dagliga arbetet medarbetare emellan på den fysiska arbetsplatsen utan att det organiseras eller planeras för det, har denna form av lärande uteblivit till följd av distansarbetet. Vi kan således se att ett fåtal av organisationerna i studien implementerat informella inslag i kompetensutvecklingsaktiviteter för att kompensera för det uteblivna informella lärandet, som vanligtvis sker i fikarummet eller när man frågar en kollega en snabb fråga. Det informella lärandet sker där människorna finns, och bidrar inte enbart till ett individuellt lärande för medarbetaren utan även ett organisatoriskt lärande. Digitala kompetensutvecklingsaktiviteter har således fungerat som en buffert och varit tongivande i att få till de mellanmänskliga mötena och en form av informellt lärande som distansarbete annars tangerar att minimera.

Physical inactivity is increasingly prevalent in today's society, and among adolescents for example, there has been a consistent downwards spiral in physical activity in recent decades. Despite the fact that it is well known that physical activity has several health benefits, physical inactivity is becoming increasingly common among adolescents in Sweden. The aim of the study is to investigate how to increase the physical activity among adolescents and how they have been affected by the Covid-19-pandemic.   The study used a qualitative approach and, through purposive sampling, five adolescents were interviewed in order to explore their perceptions regarding their physical activity and how they experienced their physical activity during the Covid-19-pandemic. The collected data got analyzed by using a transcription and then using a manifest analysis.   The results suggest that there are various factors that can promote adolescents physical activity, such as accessibility to outdoor gyms and motivation for physical activity. The results also indicate that there are various factors that have counteracted the participants physical activity such as the Covid-19 pandemic through restrictions on gyms and lack of motivation. The conclusions are that there are various factors that can promote and counteract adolescents physical activity such as motivation for physical activity that could be related to the social relationships. But social relationships declined during the Covid-19 pandemic, which reduced motivation.