I Sverige är det fortfarande en ojämn fördelning av uttaget av föräldradagar hos nyblivna föräldrar där mammorna tar ut den största delen.  Syfte:. Att undersöka hur föräldrar resonerar kring föräldraledighet, hur de väljer att fördela dagarna, vilka är anledningen till det och vad skulle få dem att resonera annorlunda. Metod: En explorativ studie med kvalitativ ansats. 12 semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex föräldrapar i åldern 25-42år som fått barn de senasta två åren, föräldrarna intervjuades enskilt. Analysering gjordes med en omarbetad version av Lundman & Hällgren-Graneheims (2008) innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier identifierades; planering av föräldraledigheten, självklara val för familjen, föräldrar är inte insatta i reglerna och föräldrar nöjda i sina roller. Studien visar att mamman oftast är den som är hemma den första tiden med barnet och att pappan sedan tar ut dagar därefter som det passar. Föräldrarna var överlag positivt inställda till en mer jämlik fördelning av föräldraledigheten. I de fall där mamman tog ut de flesta dagarna var de avgörande orsakerna oftast relaterade till ekonomi eller arbets-/ skolsituation. Slutsats: Bland föräldrar fanns en tydlig önskan om mer information kring föräldraledigheten från både försäkringskassan och mödravårdscentralens håll. / In Sweden there still are an uneven sharing of the parental leave-days among newly-fledged parents where the mothers still use more days than the fathers. Objective: To examine how newly fledged parents deliberate around parental leave, how they choose to share the days between themselves, what their reasons are and things that could have made them think differently. Method: An explorative studdy with qualitative approach. Twelve semi-structured interviews were caried out. Results: Four categories were identified; the planning of the parental leave, the obvious choices for the family, the parents are not satisfied with the regulations and that parents are happy in their roles. The studdy shows that the mother is the one who in most cases stays at home the first months, and the father than uses his days of parental leave how it works out best for him and is most practical. The parents were, overall, open-minded to have a more equal sharing of the parental leave. In the cases were the mother used most of the days, the main reasons were related to economical factors, work or school situation. Conclusion: There was a distinct wish for more information regarding the regulations of the parental leave among the parents, both from Försäkringskassan and from the maternity clinics parenting groups.

Bakgrund: Stöd i föräldraskapet är ett av barnhälsovårdens grundläggande uppdrag. Barnhälsovårdssjuksköterskor ska ha goda kunskaper om barns utveckling, hälsofrämjande åtgärder och anknytning mellan barn och föräldrar. Stöd och bekräftelse till pappor i deras föräldraroll är betydelsefullt då deras engagemang i barns uppväxt har positiva hälsoeffekter för barnen. Sveriges arbete för ett jämställt föräldraskap är på rätt väg men det är fortfarande flest mammor som deltar i barnhälsovården. Genom förtroendefulla relationer till barnhälsovårdssjuksköterskor kan pappors involvering i barnhälsovården öka. Syfte: Studiens syfte var att beskriva barnhälsovårdsjuksköterskors erfarenheter av att involvera pappor i barnhälsovården. Metod: Kvalitativ metod har genomförts med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer gjordes med tio barnhälsovårdssjuksköterskor i södra Bohuslän och Fyrbodal. Dataanalyserades utifrån innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier, Att se hela familjen och Organisatoriska förutsättningar. Den första kategorin innehåller tre subkategorier; BHV-sjuksköterskors förhållningssätt vilken belyser hur barnhälsovårdssjuksköterskor med sitt förhållningssätt påverkar hur pappor involveras i barnhälsovården, Familjen som ett team belyser hur viktigt det är att se familjen som en helhet och Stärka pappans föräldraroll. Den andra kategorin har två subkategorier; Enskilda föräldrasamtal visade sig betydelsefulla och förmodas påverka den fortsatta vårdrelationen och Anpassa arbetet efter pappans behov var angeläget för att möjliggöra för pappan att delta. Slutsats: Slutsatsen är att barnhälsovårdssjuksköterskors förhållningssätt är avgörande för relationen till pappor. Betydelsen att se familjen som en helhet, uppmärksamma pappors behov av stöd i sin föräldraroll och enskilda föräldrasamtal ökar pappors involvering och stärker vårdrelationen. Mer insatser från samhället och organisatoriska förutsättningar i barnhälsovården behövs / Background: Support in parenting is one of the fundamental tasks of child health care. Child health nurses should have a good knowledge of children's development, health promotion and attachment between children and parents. Support and affirmation to fathers in their parental role is important as their involvement in children's upbringing has positive health effects for children. Sweden's work on equal parenting is on the right track but there are still mostly mothers who participate in the child health care. Through trusting relationships with child health nurses, fathers' involvement in child health care can increase. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of child health nurses in involving fathers in child health care. Method: Qualitative method has been implemented with an inductive approach. Semistructured interviews were conducted with ten child health nurses in southern Bohuslän and Fyrbodal. Data was analyzed based on content analysis. Results: Two categories emerged in the result, Seeing the whole family and Organizational prerequisites. The first category contains three subcategories; Child health nurses' approach highlights how child health nurses with their approach affect how fathers are involved in child health care, The family as a team highlights how important it is to see the family as a whole and Strengthen the father's parent role. The second category has two subcategories; Individual parental conversations proved to be significant and are supposed to affect the continued care relationship and Adapting the work to the father's needs was important to enable the father to participate. Conclusion: The conclusion is that the approach of child health nurses is crucial for the relationship with the fathers. The importance of seeing the family as a whole, paying attention to fathers' need for support in their parenting role and individual parental conversations increases fathers' involvement and strengthens the care relationship. More efforts from society and organizational prerequisites in child health care are needed.

Arbetet tar upp ämnena genus, föräldraskap och socialt arbete ställt mot barnets bästa. Frågor som belyses är om instanser för socialt arbete arbetar med genusfrågor i förhållande till föräldraskap och barnets bästa och hur detta tas hänsyn till i det undersökta sociala arbetets praxis. Genus är inget som diskuteras strukturerat i de undersökta verksamheterna, men hos flertalet av dem diskuteras det under andra former. Under arbetets gång har det framkommit att synen på papparollen är under förändring och pappan finns med mer i barnens liv än vad tidigare forskning visar. Dock lyfter informanterna upp problemen kring kollektivboenden, att föräldrar och barn inte alltid finns under samma enhet hos socialtjänsten och bristen på pappa – barn placeringar. / The work addresses the topics of gender, parenthood and social work filed against the best interests of the child. Issues highlighted are the instances of social work dealing with gender issues in relation to parenting and the best interests of the child and how this is taken into account in the investigated social work practice. Gender is not discussed under structured forms in the examined activities, but the majority of them discussed it in other forms. During the work it has become clear that the perception of father role is changing and that the father is more in their children's lives than previous research shows. However, informants lift up the problems of public accommodation, that parents and children cannot always be under the same unit of social services and a lack of father - child placements.

Bakgrund: Postpartum depression har länge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas också av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fäder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehållsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fäder var främst psykologiska och sociala faktorer där mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en ansträngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna. Depressionen påverkade pappans anknytning till barnet, hela familjen och föräldraskapet samt barnets emotionella, kognitiva och sociala utveckling negativt. Slutsats: Postpartum depression hos pappan orsakas av sociodemografiska, psykiska och sociala faktorer. Depressionen påverkar familjen, parrelationen, föräldraskapet samt barnets kognitiva och sociala utveckling negativt. Den kunskap litteraturstudien bidrar till ger ökade möjligheter att uppmärksamma postpartum depression hos pappan, stödja familjen samt bidra till en fördelaktig utveckling för barnet. Framtida forskning bör ske med syfte att hitta lämpliga metoder och bedömningsinstrument utformade för att identifiera pappor med risk att utveckla en depression. / Background: Postpartum depression have for a long time been associated with motherhood, but more than 10 % of fathers also get a depression after their child's birth. Aim: Elucidate the concept of paternal postpartum depression. Method: A systematic literature study who processed both quantitative and qualitative research, analyzed with a content analysis. Results: The causes of paternal postpartum depression where mostly psychological and social factors were the mother´s depression, the father’s unemployment and a strained economy together with the father´s experience of lack of social support seemed to be the most important risk factors. Paternal postpartum depression affected the father’s attachment to his child, family, parenthood and the child's emotional, cognitive and social development negatively. Conclusion: Paternal postpartum depressions are caused of socio-demographic, psychological and social factors. The depression affects the whole family, partners, parenting and the child's cognitive and social development negatively. The literature study increases the knowledge and opportunities to identify postpartum depression in fathers, support the family and to contribute to a favorable development for the child. Future research should be done in order to find appropriate methods and assessment instruments designed to find the fathers at risk for developing depression.

Det är av stort vikt att följa upp och utvärdera effekten av behandling av små barn och deras familjer för att vården ska vara evidensbaserad. Vid barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten Mellanvård Nordväst (MVNV) i Stockholm används självskattningsinstrumentet Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) för att mäta om förändring sker mellan inledning och avslut av behandling med avseende på stress hos föräldrar med barn upp till arton månader. Föreliggande studie är en sammanställning av 46 mammor och 43 pappors skattningar. Syftet är att se om det finns någon skillnad när det gäller föräldrarnas upplevda stress vid avslut jämfört med vid inledning av kontakt med MVNV, samt om det finns skillnader mellan pappors och mammors skattade föräldrastress. Resultatet visar att mammor skattar en signifikant högre stress än pappor vid inledning av behandling (p< .001). Föräldrarna som grupp skattar en signifikant lägre stress vid avslut (p< .001), men fortfarande skattar mammor då högre stress än pappor (p< .01). Slutsatsen är att föräldrar upplever en minskning av stress under behandlingsperioden. Fortsatt forskning om pappors upplevelse av föräldraskap och delaktighet i behandling föreslås utifrån skillnaderna mellan den stress mammor och pappor rapporterar. / It is of great importance to follow up and evaluate the effects of clinical interventions for young children and their families to have an evidence-based care. At the child and adolescent psychiatric unit Mellanvård Nordväst (MVNV) in Stockholm the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) is used to measure whether there is a change between beginning and end of treatment, with respect to stress experienced by parents with children up to the age of eighteen months. The present study is based on the self-ratings of a cohort of 46 mothers and 43 fathers. The aim is to see if there is a difference in terms of perceived parenting stress at termination of treatment compared to commencement, and if there are differences between mothers and fathers assessments of stress. The result shows that mothers rate significantly higher levels stress than fathers at the beginning of treatment (p < .001). As a group parents rate significantly lower stress at the end of treatment (p < .001), however mothers still experience more stress than fathers (p <. 01). To conclude, parents experience a reduction of stress during the period of treatment. Further research is suggested regarding fathers experiences of parenting, and participation in treatment, on the basis of the differences found between mothers and fathers.

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens karaktärer Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. Litteraturanalysen genomförs med komparativ metod. Syftet är att synliggöra diskriminerande strukturer, exkluderingsmekanismer och normer i texterna. Vi har även valt att undersöka Lindgren som person, för att se om det finns en koppling mellan hennes person och verk. Uppsatsen utgår från en kvalitativ analys och teorin critical literacy. Analysens resultat i vuxnas syn på barn visar en hierarki där vuxna har makt. I Pippi Långstrump exkluderas barn som stör ordningen, och i Ronja Rövardotter exkluderas barn genom ett hemlighållande av föräldrarna. Pippi Långstrumps far är frånvarande under större delen av Pippis liv, hans roll är att fungera som en ekonomisk resurs för dottern. Ronja Rövardotters far är närvarande och beskyddande, dock gör hans leverne och temperament att Ronja skjuts ifrån honom. Båda karaktärerna Pippi och Ronja är normbrytande, men på olika sätt. Pippi bryter normerna genom sitt ohyfsade beteende, Ronja bryter normerna genom att gå emot sin familjs värderingar. Pippi Långstrump är en humoristisk och lättsam bok, den är uppbyggd med mindre enkla vardagsäventyr där Lindgrens skicklighet för ordlekar och anekdoter visas. Ronja Rövardotter är en familjeroman som skildrar sorg, kärlek, tragedier och död.

The aim of this study is to understand what type of experience the social workers in child protection, in the children and family unit at the social services, have of working with fathers and their children exposed to domestic violence and identify construction of genders bias to the social workers in child protections work. I intend to analyze the experiences of the social workers in child protection had with working with battered fathers and children by Johnssons (1995) and Isdal (2017) psychological strategies that’s been used in strategies in practices of abuse, situational abuse, systematic abuse, the theories of gender and masculinities and Nils Christies theory of the ideal victim. Further on I tried to find out how the social workers in child protection understand women/mother’s abuse towards fathers. Finally, I wanted to know which help and support the battered fathers and their children are given. To find the answers of the study’s aim and approach to the problems, I have used a qualitative study where I have interviewed nine social workers in child protection in the children and family unit at the social services in three different cities. My empirical material shows different experiences of working with battered fathers and their children. Seven out of nine social workers in child protection had no experience of working with fathers that have had been exposed to sexual abuse by their children’s mother. Six out of nine social workers in child protection had experience of working with fathers that had been subject of physical abuse. Working with fathers that had been exposed of psychological abuse by their children’s mother seven out of nine social workers in child protection had experience of. Two out of nine social workers in child protection had met fathers that had been exposed to financial abuse by their children’s mother. None of the social workers in child protection had experience of working with fathers that have been exposed to negligence from their children’s mother. Eight out of nine social workers in child protection stated that battered men might be ashamed of being abused and find it hard to talk about it. Social workers in child protection contemplated that men are ashamed of being abused because they are stronger and physical bigger than the women. The majority of the social workers in child protection advised that battered fathers get the same protection, help and support that as if it was a battered mother. Some examples of what help an abused father can get is protected living, therapy and there is a domestic violence hotline for men. A few social workers in child protection argue that the battered fathers and their children get less help compared to battered mothers and their children. The majority of the social workers in child protection stated that it is easier to ii observe and pay attention to battered mothers and their children compared to battered fathers and their children.

No description available.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka i hur några BVC-sjuksköterskor arbetar för att belysa och upptäcka postpartum depression hos nyblivna pappor. Studiens empiriska material bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt har åtta BVC-sjuksköterskor intervjuats, varav sju av intervjuerna har använts för att presentera studiens resultat. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av Travelbees omvårdnadsteori, Von Bertalanffys generella systemteori samt Antonovskys KASAM. Resultatet visar bland annat att BVC-sjuksköterskorna inte aktivt arbetar för att belysa och upptäcka postpartum depression hos nyblivna pappor, men att några av dem i enstaka fall har erbjudit pappan en EPDS-screening eller pappasamtal. Samtliga av BVC-sjuksköterskorna önskar däremot en implementering av pappasamtal i basprogrammet, för att de i framtiden ska ha de verktyg som de anser behövs för att kunna arbeta mer aktivt med att upptäcka eventuell psykisk ohälsa hos pappan. / The main purpose of this study is to examine how some child health nurses work to illuminate and detect postpartum depression among new fathers. The study's empirical material is based on qualitative semi-structured interviews. A total of eight child health nurses were interviewed and seven of the interviews have been used to present the study's results. The theoretical framework consists of Travelbees Nursing theory, Von Bertalanffys General Systems theory, and Antonovsky's SOC. The result shows that the child health nurses are not actively working to illuminate and detect postpartum depression among new fathers, but some of them occasionally have offered the father an EPDS-screening or conversation with the father. All of the child health nurses would however like an implementation of continuous conversation with fathers in the base program for child health nurses, that they in the future will have the tools that they think are needed in order to work more actively to detect the possible psychiatric health of the father.