Nästan alla familjer i Sverige har besökt BVC någon gång under barnets uppväxt. Det är barnhälsovårdens uppdrag att stödja föräldrarna i föräldraskapet. Fäder har blivit mer engagerade under de senaste decennierna. Hur fäderna i den nya omtumlande rollen kan få stöd, beror på vilken kunskap barnhälsovården har om deras normer och värderingar. Syftet med denna studie är att belysa iranska fäders erfarenheter och förväntningar i kontakten med BVC-sjuksköterskan. Studien har genomförts som en explorativ studie med en kvalitativ ansats. Åtta fäder med iransk ursprung blev intervjuade. Resultatet innefattar tre huvudkategorier; känslan av trygghet, att vara pappa på BVC samt kulturens betydelse. Resultatet från denna studie visar att BVC-sjuksköterskans professionella förhållningssätt gör att iranska fäder upplever trygghet och har stort förtroende för BVC. Faktorer som hjälper fäder från den iranska kulturen att få stöd är beroende av BVC-sjuksköterskans skicklighet och kunskap om kulturkompetens. Hur man förhåller sig som far inför vissa beslut relaterat till barnets uppväxt, är knutet till vem man är som person och vad man har för tidigare erfarenheter.

The aim of this study is to investigate how a number of fathers read and what their perceptions of both their own readingand the reading they experience with their child/children look like. I also want to investigate their thoughts about the importance of reading to children. The study is based upon qualitative interviewswith four fathers who are active readers and have children between 3-6 years of age. The analysis does not offer any generalizations. As a conceptual framework for this study, I used Sten Furhammar’s categories of different types of reading to find out what fathers reading habits look like and what they wish to obtain. I also used Bo Møhl & May Schack’s different functions of children’s literature to identify what kind of reading habits fathers have together with their children and which motives that can be seen behind this reading. Fathers own reading habits can be explained by Furhammars category impersonal - instrumentalreading that associates with the quest for objective knowledge. The most common function of children’s literature that appeared in fathers reading with their children was the informative anddeductive category and the function of the literature as an instrument in the development of the children. The result of this study also shows that fathers think that reading is a valuable activity. Reasons mentioned for reading are being together,language and fantasy stimulation and knowledge about the surrounding world. / Program: Bibliotekarie

<p>Arbetets övergripande syfte var att undersöka hur flitigt pappor nyttjar sin kontaktdag för besök i skolan. Kontaktdagen är en besöksform där Försäkringskassan ersätter den förlorade dagsinkomsten på samma sätt som vid vård av sjukt barn. </p><p>Bakgrunden beskriver hur papparollen vuxit fram ur ett historiskt samhällsperspektiv där familjepolitiken under 60 och 70-talet var avgörande för den familjepolitik och föräldraförsäkring vi har idag. Efter detta visas vad läroplanen och skollagstiftningen säger om hur skolan ska förhålla sig gentemot elevernas föräldrar. Vidare genomgås de mest etablerade kontaktformerna mellan hem och skola. Ett avsnitt definierar och beskriver begreppet kontaktdag. Slutligen redovisas den forskning och statistik som finns om nyttjande av föräldraledighet i allmänhet och de faktorer som anses påverka. </p><p>Arbetet bygger på datainsamling via enkäter. Svarsfrekvensen bland papporna visade sig vara låg. De tendenser som kunde uttydas var att i princip alla svarande kände till sin möjlighet att nyttja kontaktdagen för besök i skola, men trots detta var nyttjandet lågt. De pappor som valt att besöka sina barn i skolan utan att nyttja kontaktdagen var något fler än de som nyttjade denna möjlighet.</p>

Arbetets övergripande syfte var att undersöka hur flitigt pappor nyttjar sin kontaktdag för besök i skolan. Kontaktdagen är en besöksform där Försäkringskassan ersätter den förlorade dagsinkomsten på samma sätt som vid vård av sjukt barn. Bakgrunden beskriver hur papparollen vuxit fram ur ett historiskt samhällsperspektiv där familjepolitiken under 60 och 70-talet var avgörande för den familjepolitik och föräldraförsäkring vi har idag. Efter detta visas vad läroplanen och skollagstiftningen säger om hur skolan ska förhålla sig gentemot elevernas föräldrar. Vidare genomgås de mest etablerade kontaktformerna mellan hem och skola. Ett avsnitt definierar och beskriver begreppet kontaktdag. Slutligen redovisas den forskning och statistik som finns om nyttjande av föräldraledighet i allmänhet och de faktorer som anses påverka. Arbetet bygger på datainsamling via enkäter. Svarsfrekvensen bland papporna visade sig vara låg. De tendenser som kunde uttydas var att i princip alla svarande kände till sin möjlighet att nyttja kontaktdagen för besök i skola, men trots detta var nyttjandet lågt. De pappor som valt att besöka sina barn i skolan utan att nyttja kontaktdagen var något fler än de som nyttjade denna möjlighet.

Postpartum depression är vanligast hos mödrar men även pappor kan drabbas. Studiens syfte var att identifiera riskfaktorer för pappan att drabbas av depression postpartum. Metoden var en strukturerad litteraturstudie med en integrativ ansats. Resultatet visade att sociodemografiska faktorer så som arbetslöshet, tillfällig anställning, oro över ekonomi och låg utbildning var riskfaktorer för depression postpartum hos pappor. Förändringar och försämring i relationen till partnern och upplevelsen av att ha ett besvärligt barn påverkade papporna. Barn med tillväxtproblematik, sjukdomsfall hos barnet och barn som sov dåligt var faktorer som spelade in. Att pappan känner ett utanförskap eller brist på sammanhang och brist på stöd kunde vara riskfaktorer men en del män ville trots tillgång till stöd inte nyttja detta. Konklusionen blev att distriktssköterskan bör vara medveten om riskfaktorer för pappan att drabbas av depression postpartum då en generell screening inte utförs i dagsläget. Mer forskning kring vad som kan leda till depression hos pappor samt vilket slags stöd pappor med depressiva symtom behöver av distriktssköterskan på barnavårdscentralen vore fördelaktigt. / To suffer from postpartum depression is most common in mothers but it can also happen to fathers. The aim of the study was to identify risk factors for fathers to suffer from postpartum depression. The method used was a structured literature study with an integrative approach. The results showed that socio-demographic factors such as unemployment, temporary employment, concern about economics and low education were risk factors for depression postpartum in fathers. Changes and deterioration in the relationship with the partner and the experience of having a difficult child affected the dads. Children with growth problems, illnesses in the child and children who slept poorly were factors that were shown. Feeling of isolation or lack of coherence and lack of support could be risk factors, but some men, despite access to support, would not use this. The conclusion was that the district nurse should be aware of the risk factors for the father to suffer from postpartum depression when screening for depression in fathers is not usually performed. More research on risk factors for depression in fathers and what kind of support depressed fathers needs from the nurse at the child welfare center would be beneficial.

BakgrundAtt få barn är en händelse i livet som kan medföra föräldrastress. Föräldrastress beskrivs som enpsykologisk reaktion på de krav som ställs på att vara förälder. Barnhälsovårdssköterskan(BHV-sköterskan) som möter nyblivna pappor kan med hjälp av en mellanmänsklig relationstödja pappor att anpassa sig till den nya situationen.SyfteAtt undersöka föräldrastress och influerande faktorer hos pappor två månader efterförlossningen.MetodStudien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på en enkätundersökning. Totalt deltog 38pappor i studien. Papporna fick besvara två enkäter om bakgrundsdata samt ett formulär omföräldrastress, Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ), vilket mäter totalföräldrastress och i fem olika dimensioner. Data har analyserats med deskriptiv och jämförandestatistik.HuvudfyndSPSQ:s totalpoäng visade ett medelvärde på 2,49 (standard avvikelse, SD ± 0,55). Högst nivåav föräldrastress, medelvärde 3,20 (SD ± 0,69), fanns i dimensionen ”Rollbegränsning” ochlägst nivå av föräldrastress, medelvärde 2,05 (SD ± 0,82), fanns i dimensionen ”Problem irelationen”. Pappor med hög utbildning, barn sedan tidigare eller med barn som ammadesdelvis eller inte alls, upplevde mer föräldrastress i dimensionen ”Rollbegränsning”. Vidarepåvisade resultatet att flerbarnspappor upplevde att de hade mer hälsoproblem änförstagångspappor.SlutsatserHög utbildningsnivå, barn sedan tidigare samt om barnet ammades delvis eller inte allsinfluerande till föräldrastress hos pappor tidigt i föräldraskapet. Ökad kunskap om att dessafaktorer influerar till föräldrastress hos pappor, kan bidra till att BHV-sköterskan lättare kanidentifiera pappor med högre risk för föräldrastress. Genom att BHV-sköterskan ger dessapappor ett ökat stöd kan deras välbefinnande och hälsa stärkas. / BackgroundHaving a child is a big event in life that may lead to parental stress. Parental stress is describedas a psychological reaction to the demands placed on being a parent. The primary care nursewho works with child health care and meets newly become fathers can help them adapt to thenew situation.AimTo investigate parental stress and influencing factors in fathers two months after delivery.MethodThe study is a quantitative cross-sectional study based on a survey. In total, 38 fathersparticipated in the study. Fathers were asked to answer questionnaires on demographics and theSwedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ), which measures parental stress. Data havebeen analyzed with descriptive and comparative statistics.Main findingsSPSQ´s total scores showed a mean of 2.49 (standard deviation, SD ± 0.55). The highest meanof parental stress, 3.20 (SD ± 0.69), was found in the dimension “Role limitation” and thelowest mean of parental stress, 2.05 (SD ± 0.82), was found in the dimension “Problems in therelationship”. Fathers with a higher education, child from before or with child who partiallybreastfed or not, experienced more parental stress in the dimension of "Role limitation".Furthermore, the fathers who had children from before experienced that they had more healthproblems.ConclusionsHigh level of education, children from before and whether the child was breastfed partially ornot influenced to parental stress in father´s early parenthood. Increased knowledge that thesefactors influence parental stress in fathers can contribute to the child health care nurse beingable to more easily identify fathers with a higher risk of parental stress. By giving these fathersincreased support the child health care nurse can strengthen their well-being and health.

Bakgrund: Föräldraskap och barnuppfostran i Sverige har förbättrats sedan 1980-talet. Barnhälsovården har ett viktigt uppdrag att inkludera och främja båda föräldrarnas delaktighet i föräldraskapet. Pappor har känt sig exkluderade och ovälkomna till BVC. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av pappors delaktighet i samband med barns hälsobesök på BVC. Metod: Magisteruppsatsen baserades på en kvalitativ metod där data inhämtats via nio semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i tre kategorier: Pappors deltagande i barnhälsovården, Ett jämlikt föräldraskap eller inte och BVC som stödjande verksamhet. Åtta underkategorier skapades: Förändring av papparollen, Föräldralediga pappor, Pappor som avstår från att delta, Delat ansvar, Delaktiga pappor, Skillnader i delaktighet relaterat till kultur, ålder och antal barn, Distriktssköterskans aktiva arbete med att involvera pappor och Samtal riktat specifikt till pappor. Diskussion: Pappors deltagande under hälsobesök på BVC har ökat, både enligt distriktssköterskors erfarenheter och tidigare forskning men det fanns fortfarande de pappor som var frånvarande. Slutsats: Ytterligare forskning hade kunnat genomföras för att identifiera vilka pappor som inte är delaktiga under hälsobesöken på BVC ur ett större perspektiv och därefter ta reda på vad de behöver för att möjliggöra deras delaktighet. Detta för barnets bästa att ha en delaktig pappa under alla moment som rör barnet. / <p>2023-05-30</p>

Det finns fördelar med att ha ett jämställt föräldraskap, exempelvis kan parrelationen stärkas, men även relationen mellan föräldrar och barn. Idag är det vanligare att pappor är hemma med sina barn, än det var när föräldraförsäkringen introducerades 1974, trots det, är det fortfarande mammorna som tar ut mest ledighet och står för större delen av hushållsarbetet. Syftet med denna undersökning var således att undersöka pappors upplevelser av omsorgen av sina barn. Insamlingen av empiri för undersökningen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sju pappor. Det teoretiska ramverket har utgått ifrån teorier och begrepp från identitets- och genusteorier, vilka sedan har använts för att analysera den insamlade empirin. Undersökningens resultat visade att pappor vill dela lika på ledigheten och hushållsarbetet med sin partner, men i de fall där ledigheten inte hade delats lika var amning förklaringen papporna gav som anledning till att mamman varit hemma första tiden och längre, vilket indikerade på att det kan finnas incitament som gör att papporna inte är hemma i samma utsträckning som mammorna. Papporna upplevde även att deras parförhållanden var jämställda, trots att det fanns olika definitioner om vad som var en jämställd arbetsdelning. Exempelvis visade det sig att trots ett uttalat jämställdhetstänk, tog mammorna ansvar för det praktiska, medan papporna var källan till lek och bus, något som kunde anses befästa könsnormer. Resultatet visade även att papporna upplever att det finns olika förväntningar på dem när det kommer till föräldraskapet. Det kunde synliggöras genom att det fanns inre eller yttre faktorer som symboliserade hur pappor bör vara. Resultatet diskuterades sedan utifrån undersökningens forskningsfrågor, där det bland annat argumenterades för ifall amning ska ses som ett incitament till att mammorna tar ut fler föräldradagar, om papporna kan anses vara jämställda och pappornas relation till sina barn.

<p>Studien syftar till att undersöka hur unga pappor upplever och hanterar rollen som pappa. Som forum för att finna lämpliga respondenter till detta användes verksamheten ”Unga mammor och pappor”. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på fem stycken narrativa intervjuer. En intervjuguide med olika teman utformades och dessa teman följer sedan både i resultatet och i analysen. Frågeställningarna har behandlat processen; från graviditeten till idag, vilka förändringar i livssituationen faderskapet medfört, viktiga funktioner i papparollen och hur omgivning och samhälle påverkat dem som pappor. För att analysera resultatet av studien används Eriksons psykosociala utvecklingsteori, The Scripting and Life Course Perspective samt teorier om kön och genus. Resultatet i studien visar bland annat på att alla respondenterna såg positivt på sitt faderskap och de hade anammat detta till fullo. De kände alla att de hade ett stort ansvar och var delaktiga i det som rörde hem och barn. Dock ansågs det finnas en skillnad mellan pappa- och mammarollen gällande ansvarsfördelningen när barnen var små. Främst handlade detta då om att papporna var den primära familjeförsörjaren. Den största livsomställningen som framkom var att mindre tid spenderades på fritidsintressen och vänner till förmån för familjen. Vidare visade resultatet på att upplevelsen av krav från omgivning och samhälle tycks öka med barnens ålder.</p> / <p>The study aims to examine how young fathers experience and handle their role as fathers. As source to find suitable respondents, the program ”Unga mammor och pappor” was used. The study has a qualitative attempt and is based on five narrative interviews. A guide for the interviews was made with different themes and these themes later follows both in the result and in the analyse. The questionnaire in the study involves the process; from pregnancy until today, what kind of changes in their life situation did the fatherhood bring, important functions in the role as father and how the surrounding environment and society has effected them as fathers. To analyse the result of the study we used Eriksons psychosocial developmental theory, The Scripting and Life Course Perspective and theories about sex and gender. The result of the study shows, among other things, that the respondents were all positive to their fatherhood and they had fully adopted it. They all felt a great responsibility and participation considering home and child. However they all believed there to be a difference between the father- and the mother role concerning how to distribute the responsibility when the children are small. Mainly meaning, that the fathers were the primary family providers. The greatest change in their life situation appeared to be that less time was spent on hobbies and friends to the benefit of the family. The result also showed that their experience of the environmental and societal demands seems to grow with the ageing of the children.</p>

Studien syftar till att undersöka hur unga pappor upplever och hanterar rollen som pappa. Som forum för att finna lämpliga respondenter till detta användes verksamheten ”Unga mammor och pappor”. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på fem stycken narrativa intervjuer. En intervjuguide med olika teman utformades och dessa teman följer sedan både i resultatet och i analysen. Frågeställningarna har behandlat processen; från graviditeten till idag, vilka förändringar i livssituationen faderskapet medfört, viktiga funktioner i papparollen och hur omgivning och samhälle påverkat dem som pappor. För att analysera resultatet av studien används Eriksons psykosociala utvecklingsteori, The Scripting and Life Course Perspective samt teorier om kön och genus. Resultatet i studien visar bland annat på att alla respondenterna såg positivt på sitt faderskap och de hade anammat detta till fullo. De kände alla att de hade ett stort ansvar och var delaktiga i det som rörde hem och barn. Dock ansågs det finnas en skillnad mellan pappa- och mammarollen gällande ansvarsfördelningen när barnen var små. Främst handlade detta då om att papporna var den primära familjeförsörjaren. Den största livsomställningen som framkom var att mindre tid spenderades på fritidsintressen och vänner till förmån för familjen. Vidare visade resultatet på att upplevelsen av krav från omgivning och samhälle tycks öka med barnens ålder. / The study aims to examine how young fathers experience and handle their role as fathers. As source to find suitable respondents, the program ”Unga mammor och pappor” was used. The study has a qualitative attempt and is based on five narrative interviews. A guide for the interviews was made with different themes and these themes later follows both in the result and in the analyse. The questionnaire in the study involves the process; from pregnancy until today, what kind of changes in their life situation did the fatherhood bring, important functions in the role as father and how the surrounding environment and society has effected them as fathers. To analyse the result of the study we used Eriksons psychosocial developmental theory, The Scripting and Life Course Perspective and theories about sex and gender. The result of the study shows, among other things, that the respondents were all positive to their fatherhood and they had fully adopted it. They all felt a great responsibility and participation considering home and child. However they all believed there to be a difference between the father- and the mother role concerning how to distribute the responsibility when the children are small. Mainly meaning, that the fathers were the primary family providers. The greatest change in their life situation appeared to be that less time was spent on hobbies and friends to the benefit of the family. The result also showed that their experience of the environmental and societal demands seems to grow with the ageing of the children.