Background: Intimate partner violence affects 30 percent of women globally and implies physical, sexual or psychological harm to a person, caused by their partner or ex-partner. There exists gender inequality in Vietnam that affects women negatively during their lifetime. Vietnamese nurses follow a similar ethical code to the International Council of Nurses, but are mostly focused on technical tasks at their workplace. Women with experience of intimate partner violence express that their caring needs are not being met. Aim: The aim was to describe registered nurses’ experiences of caring for women with experiences of intimate partner violence, in hospital settings in Hanoi, Vietnam. Method: Data was collected through a descriptive qualitative method with semi-structured interviews with eleven participants recruited from two hospitals in Hanoi, Vietnam. A qualitative content analysis was used for analysis and themes were formed. Results: One main theme emerged from the study: Nurses approach to their profession correlates with their view of life, emotions and actions when caregiving. Five sub-themes was formed from that theme: The relation between nurses view of life and women; Presence and absence of competence when encountering women with experience of intimate partner violence; The process of providing person centered care; Experiencing the emotional strain that emerges out of caring for women with experiences of intimate partner violence; Crossing professional boundaries in nurse-patient relations. Discussion: Vietnamese nurse’s caregiving is influenced by their view of life which causes them to give bias advice that focus on women’s responsibilities in society. The absence of guidelines results in nurses using their own moral compass when providing care for women with experience of intimate partner violence. The result will be discussed with Jean Watson’s term consciousness in her theory of human caring/caring science. / Bakgrund: Våld i nära relationer drabbar 30 procent av kvinnor världen över och innefattar fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld som orsakas av en nuvarande eller före detta partner. Att det i Vietnam inte är jämställt påverkar kvinnor negativt under deras livstid. Sjuksköterskor i Vietnam följer en liknande etisk kod som International Council of Nurses, men fokuserar mest på tekniska uppgifter på arbetsplatsen. Kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer uttrycker att deras behov inte blir tillgodosett i omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva legitimerade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer, i sjukhusmiljöer i Hanoi, Vietnam. Metod: Data samlades genom deskriptiv kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med elva deltagare som rekryterades från två sjukhus i Hanoi, Vietnam. En kvalitativ innehållsanalys användes under analysen. Resultat: Ett huvudtema utformades i studien: Sjuksköterskors förhållningssätt till professionen korrelerar med deras livsåskådning, känslor och agerande vid omvårdnad. Fem subteman utformades från huvudtemat: Relationen mellan sjuksköterskors livsåskådning och kvinnor; Närvaron och frånvaron av kompetens vid mötet med kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer; Processen av att giva personcentrerad vård; Att erfara den känslomässiga belastningen som sker vid omvårdnaden av kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer; Att överskrida professionella gränser i sjuksköterska-patientrelationer. Diskussion: Vietnamesiska sjuksköterskors vårdgivande är färgat av deras livsåskådning vilket leder till partisk rådgivning som fokuserar på kvinnors ansvar i samhället. Frånvaron av riktlinjer resulterar i att sjuksköterskor förlitar sig på sin egna moraliska kompass när de vårdar kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer. Resultatet kommer diskuteras utifrån Watson’s begrepp medvetenhet från hennes omvårdnadsteori om mänsklig omsorg.

Tidigare forskning om våld i nära relation berör främst mäns våld mot kvinnor. Det finns en kunskapslucka om förekomsten av och kunskapen om mäns våldsutsatthet. Majoriteten av studier om våld mot män omfattas av kvantitativa studier. Den här studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur våldet mot män i heterosexuella relationer tar sig uttryck och hur mannens uppbrottsprocesser kan se ut, för att jämföra det med den kunskap som finns tillgänglig om kvinnors våldsutsatthet. Studien syftar även till att undersöka vilken hjälp och stöd som finns att tillgå. De teoretiska utgångspunkter som används innefattar teorier om våld, normaliseringsprocessen, uppbrottsprocessen, norm- och genusteorier. Urvalet innefattar fem våldsutsatta män som tidigare erfarit våld i heterosexuell relation. Studiens resultat tyder på att samtliga former av våld förekommer i de relationer där män utsätts för våld. Deras uppbrottsprocesser överensstämmer väl med teorier om kvinnors uppbrottsprocesser, vilket antyder att männen upplever samma svårigheter att lämna relationen. Ett utmärkande drag för våldsutsatta män kan kopplas till normer och förväntningar på könsroller, samt att det bidrar till ökade skam- och skuldkänslor. Mörkertalet av våldsutsatta män kan därmed förklaras genom att män inte söker hjälp och stöd på grund av skam, lågt förtroende för rättsväsendet eller okunskap om vart de kan vända sig. De konsekvenser som framkommer till följd av våldet överensstämmer väl med forskningen om kvinnor, där konsekvenserna tenderar att bli långvariga. Genom att normalisera mannen som våldsutövare försvåras möjligheten för våldsutsatta män att få rätt hjälp att hantera eller komma ur den destruktiva relationen. / Previous research on intimate partner violence mainly concerns mens violence against women. There is a knowledge gap about the occurrence and knowledge of mens experience violence, the majority of studies are quantitative studies. This study aims to, through qualitative interviews, examine how the violence against men in heterosexual relationships takes form and how the processes of breakup can be compared with the knowledge available about womens violence, and investigate the available support. The theoretical perspectives include theories of violence, the normalization- and breakup processes, norm- and gender theories. The sample includes five mens experience on intimate partner violence in heterosexual relationships. The results indicate that all forms of violence occur to men subjected to intimate partner violence. The processes of breakup resembles the theories of womens processes, which indicates that men experience the same difficulties in leaving the relationship. A distinctive characteristic of men who are victims of intimate partner violence can be linked to the norms and expectations of gender roles and that contributes to increased shame and guilt feelings. The number of men exposed to violence can thus be explained by the fact that men do not seek help and support because of shame, low confidence in the legal system or lack of knowledge about where they can turn to for help. The consequences that result from the abuse are similar to research on women, where the consequences tend to be prolonged. By normalizing the man as the perpetrator, makes it difficult to get the right help and leave the destructive relationship.

Intimate partner violence (IPV), typically considered in the domestic context, has been shown to have considerable effects on women's employment and health. While the literature has recently grown in this area, very few studies have examined the prevalence of work-related IPV among men. Furthermore, the extant literature on work-related IPV has largely ignored the experience of ethnic minorities, specifically Latinos. Many factors suggest that rates and forms of IPV might be different among other racial and ethnic groups. Some studies that examine IPV among Latinos have sought to understand the role of acculturation and socioeconomic contexts. The purpose of this study was to examine work-related IPV among a sample of men enrolled in batterer intervention programs. In addition, we sought to examine the relationship between acculturation, socioeconomic contexts, and reports of work-related IPV among a subset of male Latinos. Overall, the findings confirm the upper ranges of previous estimates across studies (36% to 75%) of employed victims of IPV and their harassment by abusive partners while at work (Swanberg, Logan, & Macke, 2005; Taylor & Barusch, 2004). Specifically, we found that 60% of the entire sample reported work-related IPV that involved threatening behaviors and physical violence at their partner's job. The findings among Latinos suggest that a positive relationship exists between acculturation and work-related IPV. Specifically, proxy variables of acculturation (e.g., country of birth, language of survey, number of years in the U.S.) were hypothesized to be positively associated with higher levels of acculturation. Consistent with the hypotheses, we found significant relationships in the direction proposed. Lastly, socioeconomic status (e.g., income, education, employment status) was hypothesized to play a moderating role between acculturation and work-related IPV. However, results generally suggest that socioeconomic status (i.e., income, education) did not moderate the relationship between acculturation and work-related IPV. This study makes important contributions to the literature and has implications for employers. The significant rates of work-related IPV found in this study highlight the need to address this problem among employed males as an important step in preventing work-related IPV. Among Latinos, the level of acculturation and factors such as income, employment, and education are important contextual factors that provide a better understanding of IPV in Latino communities (Gryywacz, Rao, Gentry, Marin, & Arcury, 2009).

Although the social issue of intimate partner violence has come to receive increased attention in the social debate in recent decades, there are still different ideas regarding who is to be actually considered a victim of it. Intimate partner violence is often to be assumed as a phenomenon that occurs in heterosexual relationships only, leaving the abuse in homosexual relationships to be trivialized. This study seeks to fill the gap of knowledge about intimate violence in lesbian relationships together with the aim of shedding light on the existing support efforts, the prevailing heteronorm and its impact on our perception of intimate partner violence.    Using semi-structured interviews with professionals who meet women that has been a victim of violence in a lesbian relationship we wanted to investigate in what ways their approach against the target group is affected by the professionals prior knowledge and the general heteronorm in our society. Furthermore, the purpose is also to investigate whether these factors may in turn influence how the support efforts for this target group are designed. The results of this study showed that the professionals do not always have sufficient adequate knowledge of the potential needs of the target group, which in turn may affect the support available to women who have been subjected to violence. Furthermore, the result is presented based on connections to previous knowledge and the theories Social Constructivism and Gender Theory. These theoretical perspectives were used in order to inherit a critical approach to norms and structures in the society, and through different concepts gain a deeper understanding of how different norms can become established in our society. / Även om samhällsproblemet våld i nära relation har kommit att få en ökad uppmärksamhet i samhällsdebatten under de senaste decennierna råder det fortfarande skilda föreställningar kring vem som faktiskt anses vara offer för det. Ofta antas våld i nära relationer vara ett fenomen som enbart inträffar i heterosexuella förhållanden, vilket gör att våldet i homosexuella relationer bagatelliseras och osynliggörs. Denna studie syftar till att fylla kunskapsluckan om våld i nära lesbiska relationer tillsammans med syftet att belysa befintliga stödinsatser, den allmänna heteronormen och dess påverkan på uppfattningen om våld i nära relationer.   Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som möter kvinnor som har blivit utsatta för våld i lesbiska relationer ville vi undersöka på vilket sätt bemötande av denna målgrupp påverkas av yrkesverksammas förkunskaper samt den allmänna heteronormen i vårt samhälle. Vidare är syftet även att undersöka om dessa faktorer i sin tur kan komma att påverka hur stödinsatserna för denna målgrupp utformas. Resultaten av denna studie visade på att de yrkesverksamma inte alltid har tillräcklig adekvat kunskap om målgruppens eventuella behov, vilket i sin tur kan påverka vilket stöd som finns att erbjuda kvinnor som har blivit utsatta för våld. Vidare presenteras resultatet baserat på kopplingar till tidigare kunskap och teorierna Socialkonstruktivism och Queerteorin. Dessa teoretiska perspektiv användes för att erhålla en kritisk inställning till normer och strukturer i samhället, och genom olika begrepp få en djupare förståelse för hur olika normer kan etableras i vårt samhälle.

Bakgrund: Att leva utan våld och diskriminering är en grundläggande mänsklig rättighet. Utsatthet för våld i nära relation orsakar negativa hälsokonsekvenser däribland depression, ångest samt en ökad känsla av skam. Kvinnor som varit med om våld i nära relation tenderar att söka vård för kroniska eller akuta skador orsakat av våldet. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan är bekväm i den professionella rollen för sjuksköterska-patientrelationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation upplever bemötandet i vården. Metod: Den kvalitativa litteraturöversikten genomfördes med originalartiklar, med kvalitativ ansats. Analysförfarandet var en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens analys urskilde två kategorier: 1) Hälso- och sjukvårdspersonalens faktorer och egenskaper med underkategorierna: trygghet och tillit; lyssna; attityder samt; icke-påverkbara faktorer. 2) Samtalet och dess innehåll med underkategorierna: stöd och information; att få frågan samt; tid och rum. Slutsats: Mötet med hälso- och sjukvårdspersonal kan inge känsla av tillit och trygghet men även förstärka känslan av skam. Genom att inte skuldbelägga samt avsätta tid till kvinnan minskar känslan av skam. Vidare forskning bör fokusera på hinder för sjuksköterskor i bemötandet med offer för våld i nära relation. / Background: Living without violence and discrimination is a fundamental human right. Exposure to intimate partner violence causes negative health consequences including depression, anxiety and an increased sense of shame. Women who have experienced intimate partner violence tend to seek treatment for chronic or acute injuries caused by the violence. It is important that the nurses are competent in their professional role in order to foster the nurse-patient relation. Aim: The aim of this study was to investigate how women who have been exposed to intimate partner violence experience healthcare encounter. Method: The qualitative literature review was implemented with original articles, with a qualitative approach. The analysis procedure was a qualitative content analysis. Results: The analysis of the study distinguished two categories: 1) The healthcare professional factors and characteristics with the subcategories: safety and trust; listening; attitudes and; non-influencing factors. 2) The conversation and its content with the subcategories: support and information; to receive the question and; time and space. Conclusion: Meeting with healthcare professionals can generate a feeling of trust and safety, however, it can also increase a feeling of shame. When the healthcare professional does not impose guilt upon the woman and provides the time necessary, the feeling of shame is reduced. Further research should focus on the barriers for nurses in dealing with victims of intimate partner violence.

I denna kvalitativa översiktsstudie var syftet att undersöka vad forskning har identifierat som svårigheter för våldsoffer i samkönade parrelationer i deras hjälpsökande beteende av formella källor, samt hur de upplever det stödet de söker. Efter en innehållsanalys identifierades olika svårigheter som kunde vara barriärer i HBTQ-personers hjälpsökande beteende som sedan analyserades utifrån konstruktivistiska teorier. Svårigheter att definiera deras upplevelser som våld samt brist på kunskap om tillgänglig hjälp framkom. “Outing”, bristande kompetens hos myndigheter, tidigare dåligt bemötande och förväntade negativa konsekvenser var andra möjliga barriärer i målgruppens hjälpsökande beteende. Vidare framkom att det för HBTQ-personer är viktigt att det stöd som finns är HBTQ-anpassat. I diskussionen lyfts målgruppens svåråtkomlighet som en försvårande faktor vad gäller forskning inom området. Vidare diskuteras hur normer och kontext har en betydande roll för HBTQ-personer avseende deras hjälpsökande beteende. Avsaknaden av forskning avseende våld i samkönade parrelationer generellt diskuteras samt förslag att utöka forskning inom området ges. / This qualitative scoping review aimed to investigate what current research states as difficulties for victims of same-sex partner violence in their help-seeking behaviours of formal sources. Furthermore it aims to investigate LGBT-persons experiences of their sought support. After a content-analysis different barriers were identified as possible obstacles in their help-seeking behavior, which was then analyzed through constructivist theories. Results indicated that problems identifying their experiences as violence and lack of knowledge emerged as a potential barrier. As was outing, lack of professional competence, prior negative encounters and expected negative outcomes were other possible barriers in their help-seeking behavior. Furthermore, the importance of LGBT-specific services emerged as an important facet for the respondents. In the discussion part of the study, difficulties regarding reaching the target group are discussed as a specific hindrance in LGBT research. Also, the implications of norms and the current context is discussed as an important factor regarding LGBT-persons help-seeking behavior. The current lack of research regarding violence in same-sex couples is discussed and more research is suggested as being needed in the field.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och kvinnor utsätts oftare än män för mer allvarligt och upprepat våld. Våldsutövaren är i majoriteten av fallen, en man som kvinnan känner. Många människor anser att våld är en dum och meningslös handling och därför är det svårt att förstå varför männen väljer att använda sig av våld. I denna studie vill vi få en bättre förståelse över mäns våld mot kvinnor i nära relationer genom att utforska de bakomliggande orsakerna till mannens våldsbeteende. Vi har valt att göra en litteraturstudie där vi tar reda på vad forskning har identifierat i relation till detta fenomen. Metoden vi har valt att använda oss av är en systematisk litteraturstudie, som innebär att vi under arbetsprocessen systematiskt försökt besvara vår frågeställning genom att identifiera, värdera och analysera vetenskaplig forskning. De teorier vi utgått från vid analyseringen av vårt resultat är maskulinitetsteorin och den socioekologiska modellen. De valda teorierna växte fram efterhand som vi gick igenom materialet och vi märkte att våldets orsaker beskrivs utifrån flera olika faktorer. Inför analysen av resultatet och i samband med den empiriska analysen, identifierades fyra olika teman; individnivå, relationsnivå, samhällsnivå och strukturell nivå. Resultatet visar att mäns våld mot kvinnor kan se olika ut och det finns flera anledningar till att våldet uppstår. Faktorer som påverkar våldets uppkomst sker på olika nivåer och påverkar varandra på olika sätt. På individnivån påverkas mannen av upplevda erfarenheter i barndomen. Det kan handla om att mannen upplevt att hans pappa utövat våld mot hans mamma eller att han själv blivit utsatt för våld när han var liten. Relationsnivån utgår från faktorer som påverkar mannens samspel i nära relationer, vilket kan vara stress, alkoholkonsumtion, kommunikationsproblem eller att mannen känner ett hot mot sin relation med kvinnan. Samhällsnivån avser de sociala strukturerna som påverkar den miljö som mannen befinner sig i. Här beskrivs hur mannen påverkas av de sociodemografiska och socioekonomiska faktorerna, såsom arbetslöshet eller socialt umgänge. På den strukturella nivån påverkas mannen av samhällets kulturella normer och värderingar och här blir maskulinitet en tydlig faktor. / Intimate partner violence is a large societal problem and women are more often victims than men in more severe and repeated violence. The perpetrator is in most cases a male which has a relationship to the female victim. Many people believe that violence is a stupid and meaningless act and therefore have a hard time understanding men’s violence against women. In this study we would like to get a better understanding of men’s violence against women in intimate partner violence by studying the underlying reasons behind the men’s violent behavior. We have decided to do a literature study where we find out what research has found in relation to this phenomenon. The method we have chosen for this process is a systematic literature study, which means that during the process we work systematically to answer our questioning by identifying, evaluate and analyzing scientific research. The theories we used during the analyze of our result is the masculinity theory and the socioecological model. The chosen theories emerged as we went through the research and noticed the reason behind the violence is described through several different factors. Before the analyze of our result and in relation the empirical analyze, four different themes were identified: the individual level, the relationship level, the societal level, and the structural level. The result shows that men’s violence against women can look different and there are many reasons behind the violence occurring. Factors that affect the occurring violence happens at the different levels and affect each other in different ways. On the individual level the man is affected by experiences in the childhood. This could mean that the man has seen his father hit his mother or been affected by violence himself when he was a child. The relationship level are factors that affects the man’s interplay in intimate relations, this could mean stress, alcohol consumption, communication problems or that the man feels a threat to his relationship with the woman. The societal level refers to the social structures that affect the environment the man find himself in. This level describes how the man is affected by the sociodemographic and socioeconomic factors, such as unemployment or social association. On the structural level the man is affected by societies cultural norms and values, masculinity being a clear factor.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Utformningen av våldet kan vara psykiskt, fysiskt eller sexuellt. I en undersökning ifrån Brå (2021), rapporterades att i anmälda misshandelsbrott mot en kvinna år 2020 var, 23 200 stycken anmälningar och i 80 procent av fallen så var gärningsmannen känd för kvinnan (Brå, 2021). Den våldsutsatta kvinnan söker sig ofta till vården för att få hjälp med de skador som uppkommer, men upplever inte alltid att hon blir tagen på allvar utav vården och skickas oftast hem utan att ens har fått frågan om hon är utsatt för våld. Syfte: Syftet var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av vårdens bemötande, samt identifiera faktorer som påverkar den våldsutsatta kvinnans upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en innehållsanalys som metod. Resultat: Två faktorer identifierades med flertalet subteman. Den våldsutsatta kvinnans upplevelser av vårdens bemötande samt vårdpersonalens brister av att bemöta en våldsutsatt kvinna med den tid och kunskapsbrist som finns. Slutsats: Våldsutsatta kvinnors upplevelser att vårdpersonalen inte hade tid eller engagerade sig att undersöka kvinnan mer än de fysiska skadorna hon kom med. Vårdpersonalen upplevde att de inte hade rätt kompetens och utbildningar, samt att det inte fanns tid att undersöka den våldsutsatta kvinnan och undersökte bara kvinnan utifrån det fysiska behovet. / Background: Men's violence against women is a major public health problem in Sweden. The form of violence can be, mental, physical or sexual. In a study conducted by Brå (2021), it was reported that among assault crimes against a woman in 2020, there were 23,200 reported cases and of 80 percent of the cases, the perpetrator was known to the woman (Brå, 2021). The abused woman often seeks care to get help with the injuries that occur but does not always experience that she is taken seriously by care providers and is usually sent home without even being asked if she is exposed to violence. Aim: The aim was to highlight women's experiences of treatment for healthcare, as well as to identify factors that affect the woman exposed to violence's experience of the healthcare professionals' treatment. Method: Qualitative literature study with an analysis as a method. Results: Two factors were identified with the majority of subthemes. The abused woman's experiences of the care treatment and the care staff's shortcomings of dealing with an abused woman with the time and lack of knowledge that exists. Conclusion: Experiences of abused women that the healthcare staff did not have time or were not engaged in examining the woman more than her physical injuries. The healthcare staff felt that they did not have the right skills or education, and that there was no time to examine the abused woman and because of that they only examined the woman based on the physical need.

Mäns utsatthet för våld i nära relation har varit ett problematiskt ämne att undersöka ur ett forskningssammanhang inom socialt arbete under en lång tid. Tidigare forskning inom ämnethar visat hur mäns utsatthet för våld i nära relation har varit känt men försummats sedan 1970-talet. Av tidigare forskning presenteras en korrelation mellan bristande professionell kunskap och verktyg för att bearbeta problemet ur ett manligt perspektiv. Mäns utsatthet inom våld i nära relation har accepterats som en minoritet inom ämnet och har därför inte prioriterats på strukturell nivå, där maskulinitetsnormer inte tillåter män att vara utsatta. Samhällets aktörer visar även en tendens att förminska och ifrågasätta variabler som får mannen att framstå som offer i stället för förövare. Syftet med vår studie är att med hjälp av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom ämnet våld i nära relation identifiera den kunskapslucka som präglar mäns utsatthet idag. Det insamlade materialet har bearbetats ur ett fenomenologiskt perspektiv med hjälp av Giorgis analysmetod. Analysen identifierade tre distinkta teman i vår empiri, som var handlingsutrymme, könsnormer och våldets innebörd och former. Med hjälp av dessa teman kom studentgruppen fram till att de samhällsnormativa strukturer kring maskulinitet som råder har en direkt påverkan på hur yrkesverksamma uppfattar hjälpsökande män, mer specifikt har de svårt att identifiera män som lever i utsatthet. Detta för att den normativa bilden av män är den som förövare. Studienvisar att denna problematik kan motverkas genom att arbeta inkluderande. Att i stället för att definiera behov av stöd och insatser på variabler som kön, bör dessa bestämmas utifrån denenskilda våldssituationen. Studentgruppens slutsats är att det finns mer att göra inom utsatthet för våld i nära relation, och anser att det behövs mer forskning inom ämnet utifrån mäns problematik, för att fördjupa kunskapen och bredda förståelsen.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett betydande problem för ungdomar som utsätts vad gäller försämrad fysisk och psykisk hälsa och sämre upplevd livskvalitet. Ungdomar berättar sällan om sin utsatthet om de inte blir tillfrågade. Sjuksköterskan på ungdomsmottagningen har i sin roll ett helhetsperspektiv på människan och vana av att rutinmässigt ställa frågor om våld i nära relationer. Trots detta är det endast en mindre del av ungdomarna som berättar om sin utsatthet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med ungdomar om våld i nära relationer. Metod: Studien är av kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes och resultatet analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer tre kategorier som beskriver sjuksköterskans erfarenheter. För att möjliggöra för ungdomens berättelse krävs en trygg miljö och en trygg relation i mötet med ungdomen samt organisatoriska aspekter och erfarenhet av att ställa frågor om våld. Bemästra konsten att lyssna innebär att vara mottaglig i samtalet, att lyssna aktivt på det ungdomen säger och vilka signaler som sänds ut samt att reflektera över det egna beteendet i mötet. Balansen i samspelet med ungdomen beskriver svårigheten av att balansera ungdomens vilja och medbestämmande gentemot sjuksköterskans roll och uppdrag för att arbeta mot ungdomens bästa. Slutsats: Att samtala med unga om våld är en komplex uppgift där sjuksköterskan praktiserar en balansgång mellan att dels arbeta utifrån barnets perspektiv, dels genom att inta barnperspektivet utifrån sjuksköterskans uppfattning. / Background: Domestic violence and intimate partner violence is a significant problem for adolescents who are exposed in terms of impaired physical and mental health and perceives lower quality of life. Young people rarely disclose their vulnerability if they are not asked. The role of the nurse at the youth clinic includes a holistic perspective on people and the nurse is used to routinely asking questions about domestic violence and violence in intimate relationships. Despite this, only a small proportion of adolescents report their vulnerability. Aim: The aim was to describe the nurses’ experiences of communicating with adolescents about domestic violence and intimate partner violence. Method: The study is of a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted, and the results were analysed with inductive content analysis. Results: The results show three categories that describe the nurses’ experiences. To enable adolescents’ story to be told, a safe environment and a secure relationship with the young person are required, as well as organizational aspects and experience of asking questions about violence. Mastering the skill of listening means being receptive in the conversation, listening actively to what the young people are saying and what signals are being sent out, and reflecting on the nurses’ own behaviour in the meeting. The balance in the interaction with adolescent describes the difficulty of balancing the adolescents will and co-determination in relation to the nurses’ role and assignment to work towards the youth's best interests. Conclusion: Talking to young people about violence is a complex task where the nurse practices a balance between working from the child perspective, but also by taking the childs’ perspective based on the nurses’ perception.