The aim of the study is to contribute knowledge about the influence of children in preschool through the preschooler's perspective. I chose to use semistructured interviews to visualize preschooler's thoughts, perceptions and experiences regarding the influence of children in preschool. To my help I have three questions: How do preschool teachers view the influence of children? How does preschool teacher support children's influence in preschool? And what challenges does the preschool teacher describe in this work? My result shows that the children get influence in preschool activities to varying degrees depending on the conditions and the situation. Preschool teachers are awere of the obstacles that exist, but my study shows that they try to see opportunities instead and based on the conditions in the preschool practices, the preschool teachers work to give children influence. / Syftet med studien är att bidra md kunskap om barns inflytande i förskolan genom förskollärarens perspekiv. Jag valde att använda mig utav semistrukturerade intervjuer för att synliggöra förskollärarnas tankar, uppfattningar och erfarenheter kring barns inflytande. Till min hjälp har jag tre frågeställningar: hur ser förskollärarna på barns inflytande? Hur stödjer förskolläraren barns inflytande i förskolan? Och vilka utmaningar beskriver förskolläraren i detta arbete? Mitt resultat visar att barnen får inflytande i förskolleverksamheten i olika utsträckningar beroende på förutsättningar och på situationen. Förskollärarna är medvetna om de hinder som finns, men min studie vsar att de försöker se möjligheterna istället och utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten arbetar förkollärarna för att ge barnen inflytande.

This study aims to investigate how social workers describe children’s participation and how children with disabilities are involved in decision-making processes in social work. Focus lies on how social workers encourage participation for children with disabilities, which possibilities and barriers for such participation they describe, and which methods they use to encourage children’s participation. The study is based on semi-structured interviews with seven social workers who work with children with disabilities. The data was analyzed with thematic analysis, using Shier’s (2001) Pathways to Participation as a theoretical raster. The results show that no distinct definition for participation could be identified among the social workers and that children rarely are involved in decision-making even though their opinions can be given importance. Social workers pursue to involve children in decision-making by meeting them face-to-face, and by providing them with information about the decision-making process. The results show multiple possibilities and barriers for participation. Overall, it is evident that the extent to which working methods pursuing children’s participation are used varies, and that the use of specific methods is undeveloped. There is also a lack of knowledge according to specific methods for children who don’t use spoken language.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers’, in three cities, understand how the child’s position in the Swedish child protective services’ enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers’ view of the child’s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier’s pathways to participation and the term discretion. The results of the study shows that through the perspective of social workers, the factors that helped the child’s position to improve are the new organization of working patterns and the new documentation system, the new mindset of the social workers’ and the way the social workers’ talk to the children. The study also shows that through the child’s position in child protective enquiries has improved accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC.

Förskollärare har ett särskilt ansvar för att barn ska få inflytande i förskolan. Syftet med studien är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter avseende ansvaret för de yngsta barnens möjligheter till inflytande i förskolan. Metoden som användes för att samla in empirin var semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Shiers (2010) delaktighetsmodell har synliggjort i vilken omfattning barnens inflytande kan förstås i relation till modellens fem nivåer. Resultatet är indelat i följande kategorier: 1) vikten av att se barns alla kommunikationsuttryck för att möjliggöra inflytande, 2) betydelsen av barns intressen för att möjliggöra inflytande, 3) barns personligheter och behov påverkar möjligheten att utöva inflytande och 4) begränsningar av barns inflytande. Det framkommer i resultatet att förskollärarna uppfattade vikten av att tillvara ta barnens intressen i utformningen av lärmiljön och i planering av undervisning för att möjliggöra barns inflytande. Förskollärarna uppfattade även att det är betydelsefullt att uppmärksamma barns alla kommunikationsuttryck, för att skapa förutsättningar till deras inflytande. Förskolans rutiner, barngruppens storlek och vad förskollärare anser vara barnets bästa, uppfattar förskollärarna som begränsningar av de enskilda barnens inflytande. Förskollärarna beskrev utifrån sina erfarenheter att barns varierande förutsättningar, liksom behov och personligheter, påverkar deras möjlighet till inflytande i förskolan. För att främja alla barns möjlighet till inflytande uppfattade förskollärarna gruppindelning som en givande pedagogisk metod. / Preschool teachers have a special responsibility to enable children's influence in preschool. The purpose of this study was to clarify preschool teachers perceptions and experiences regarding their task to ensure the youngest children's opportunities for influence in preschool. Semi-structured interviews were used to gather the empirical material Shiers (2010) model, pathways to participation, was used analyzed the extent of children's influence on the preschool activities. The results are divided into the following categories: 1) The importance of seeing all forms of communication that children express, 2) recognition of children's different interests are important for enabling influence, 3) the variation in personality and children's different abilities to exercise influence and 4) restriction of children's opportunity for influence. The result clarifies that preschool teachers experience of planning and designing the education and environment through children's interests is a way to enable children's influence. The preschool teachers also explain the importance of all children's communication expressions, because it creates opportunities for children to influence. According to preschool teachers, children's influence is limited by preschools routines, the largess of the children's group and what the preschool teachers consider to be the child's best interests. The preschool teachers experience is that children’s needs and personalities, affect their ability to influence in preschool. To promote that all children have opportunities to influence, the preschool teachers experiences is that group dividing is a rewarding pedagogical method.

The aim of this study is to examine how social workers within the child protective services define children’s participation and what the strategies are to achieve it. Our method was to interview six social workers about their experiences of their pursuit to make children participate during a child protection investigation. The theoretical framework we used to analyze our results was Shier’s pathways to participation. This model is based on five levels of participation, which has different degrees of participation for children. The main finding of this study was that the social workers define children participation as that they should be listen to, be informed and have the ability to choose in what way they participate. Furthermore, we can see from the social workers descriptions about their strategies and the structure of the organisation that they live up to parts of Shier’s criterias for level one, two and tree. Our results both confirm and contrast international and national studies in this field of research.

The study examines the perception of the UN Convention on the Rights of the Child, children's participation and the accessibility for children, within public archival institutions. The notion of participation is linked to the Convention’s Article 12: respect for the views of the child, whilst accessibility is associated with Article 31: the right to leisure, play and culture. Furthermore, the study explores the preconditions for children’s participation in accordance with Harry Shier's model Pathways to participation.  The method used are web-based surveys. A total of 318 Swedish public archival institutions were invited to participate in two online questionnaires which generated 187 and 153 responses respectively. The study shows that 78 percent of the respondents know that the Convention on the Rights of the Child is Swedish law and 90 percent are aware of the obligation to impose it. Nevertheless, only 43 percent believe that their own institution takes the Convention into account. The respondents report a lack of resources and competence as the main obstacles.  About 65 percent of the respondents state that their institution welcome children and young people as visitors. 85 percent believe that it is important that Swedish archive institutions and archives are accessible, but only 27 percent feel that their own institution is in fact accessible to children and young people. Many respondents cite a lack of resources as the main reason. The part of the survey that is based on Harry Shier's participation model shows that the preconditions for children's participation in the activities of the public archives are low. But it is also clear that the respondents' personal inclinations for children's participation exceeds the preconditions and requirements of the institution. The major obstacles to children's participation thus seem to exist at a structural level. / Uppsatsen syftar till att kartlägga inställningen till barnkonventionen, barns delaktighet och arkivens tillgänglighet för barn inom svenska offentliga arkivinstitutioner. Tillgänglighet och delaktighet kopplas till barnkonventionens artikel 12 – respekt för barns åsikter och artikel 31 – rätt till fritid, lek och kultur. Studien undersöker också förutsättningar för delaktighet utifrån Harry Shiers delaktighetsmodell Pathways to participation.  Svaren har inhämtats genom två webbaserade enkätundersökningar. Studien visar att 78 procent av respondenterna känner till att barnkonventionen är svensk lag och 90 procent att det ingår i deras uppdrag att följa den. Men bara 43 procent anser att den egna arbetsplatsen tar hänsyn till barnkonventionen och det största hindret uppges vara bristande resurser och kompetens. 65 procent uppger att de tar emot besök av barn och ungdomar. 85 procent anser att det är viktigt att svenska arkivinstitutioner och arkiv är tillgängliga för barn, men bara 27 procent upplever att det egna arkivet är tillgängligt för barn. Även här uppger många bristande resurser som främsta orsak.   Den del av undersökningen som är baserad på Harry Shiers delaktighetsmodell visar att förutsättningarna för barns delaktighet i de offentliga arkivens verksamhet är låg. Men det är också tydligt att respondenternas personliga vilja och intresse överstiger arbetsplatsens organisatoriska förutsättningar och krav för barns delaktighet. De främsta hindren för barns delaktighet verkar således finnas på en strukturell nivå.

This study aims to analyze children's rights within camp activities, especially in terms of participation. More specifically, it analyzes activities conducted on Barnens Ö with the Stiftelsen Barnens Dag (the Foundation) as organizer. Through a keyword analysis, the Foundation's governing documents are linked to the relevant articles of the United Nations Convention on the Rights of the Child (CRC). In this part of the study, children's rights are analyzed in activities in general. The next part focuses on Article 12. Children have the right to express their views and be heard in all matters affecting them. The views of the child should be considered, respecting the child's age and maturity. In order to find out how children's views are taken into account in practice in the camp – and not only in policy documents – camp staff are interviewed. Children's participation is analyzed using Roger Hart's ladder of participation and Harry Shier's model of pathways to participation.  The results of the study indicate that the Foundation does solid work regarding children's rights, sometimes going beyond the Convention on the Rights of the Child. One observation is that how to work with children's participation differs among the farms on Barnens Ö. All farms work hard to ensure that children express their opinions and that their opinions are considered. It is less common for children to be involved in decision-making, but it does happen occasionally. / Denna studie syftar till att analysera barns rättigheter inom kolloverksamheten, särskilt vad gäller delaktighet. Mer specifikt analyseras verksamhet som bedrivs på Barnens Ö med Stiftelsen Barnens Dag (Stiftelsen) som arrangör. Genom en nyckelordsanalys kopplas Stiftelsens styrdokument ihop med de relevanta artiklarna i Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). I denna del av studien analyseras barns rättigheter över lag inom verksamheten. Nästkommande del fokuserar på Artikel 12. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. För att ta reda på hur barns åsikter beaktas praktiskt inom kolloverksamheten och inte endast inom styrdokument, intervjuas personal inom kolloverksamheten. Barns delaktighet analyseras med hjälp av Roger Harts delaktighetsstege och Harry Shiers modell för vägar till delaktighet.  Resultaten av studien indikerar att Stiftelsen Barnens Dag gör ett gediget arbete gällande barns rättigheter, där det stundtals går längre än Barnkonventionen. En iakttagelse är att arbetet med barns delaktighet skiljer sig någon mellan gårdarna på Barnens Ö. Samtliga gårdar jobbar mycket med att barnen ska uttrycka sina åsikter samt att barnens åsikter beaktas. Mer ovanligt är att barnen faktiskt är med vid beslutfattandet, men stundtals sker också det.