Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur fem kvinnliga pedagoger varav en är specialpedagog anser sig arbeta med flerspråkiga barn i en förskoleklass. Studiens ansats är kvalitativ och som empirisk datainsamlingsmetod används semi- strukturerade intervjufrågor, där fem pedagoger har intervjuats. Intervjufrågorna har handlat om hur pedagogerna arbetar med flerspråkiga barn. Studiens analysbegrepp är det sociokulturella perspektivet samt medieringsbegreppet. Enligt forskning är hur pedagoger bemöter flerspråkiga barn betydelsefullt för barns språkliga utveckling och för deras identitetsutveckling. Det ses som en betydande del i arbetet med flerspråkiga barn att pedagoger uppmuntrar barn till att tala sitt modersmål. I studiens resultat lyfter pedagogerna fram att flerspråkigheten har många fördelar, som t.ex. att barn och pedagoger blir toleranta inför olikheter. Pedagogerna betonar även vikten av att uppmärksamma de likheter som finns i olika kulturer. Pedagogerna menar att de använder sig mycket av tydlighet och kroppsspråk som en del av ett medierat lärande i arbetet med flerspråkiga barn. En annan aspekt i ett medierat lärande är att pedagogerna vill använda sig av föräldrakapaciteten som en del av en medierad kulturell förståelse. Barns modersmål försöker pedagogerna inkludera i verksamheten, men de menar att barnen själva inte verkar vilja uttrycka sig på något annat språk än majoritetsspråket. Autentiska medierande verktyg i form av köksredskap, används vidare av pedagogerna i det språkutvecklande med flerspråkiga barn. Pedagogerna försöker anpassa verksamheten efter vad de tror de flerspråkiga barnen behöver, genom att dela in barnen i mindre grupper. Det råder dock en tveksamhet bland pedagogerna kring huruvida de ska ta ur de flerspråkiga barnen ur den större gruppen eller om barnen ska vara kvar i den stora gruppen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelse tillsammans med barn i förskolan. Examensarbete kommer att beskriva betydelsen av daglig fysisk aktivitet för barn i de viktiga inlärningsåren. Idag är vi i samhället medvetna om att barn måste liksom vuxna röra på sig för att må bra. Forskning har även visat att barn behöver röra på sig för sin utveckling. Forskningen indikerar att barnen får en positiv självuppfattning av att prova och lyckas med olika rörelser. Även nyare Svensk forskning har visat att en utvecklad motorik bidrar till koncentration och inlärning i allmänhet. Genom intervjuer har jag tagit reda på hur arbetet med rörelse ser ut på två olika förskolor. Resultatet visar att de flesta av dessa pedagoger arbetar med någon form av planerad rörelse.Deras kunskaper i ämnet grundar sig till största delen på praktik och erfarenhet och utifrån det planerar de sin verksamhet. Det verkar även som att större delen av rörelseaktiviteterna sker inom den spontana och fria leken. Resultatet visar att större delen av de intervjuade pedagogerna är medvetna om de positiva effekter som rörelse har för barnen i förskolorna.

Studiens syfte är att ta del av skolchefernas och pedagogernas syn på naturvetenskap i förskolan och hur pedagogerna beskriver att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. De frågeställningar vi vill ha svar på är: Hur ser skolcheferna och pedagogerna på naturvetenskap i förskolan? Vad har pedagogerna för intresse och kunskaper i naturvetenskap, och hur beskriver pedagogerna att det visar det sig i verksamheten? På vilket sätt är skolcheferna och pedagogerna medvetna om de reviderade strävansmålen för naturvetenskap i Lpfö-98, rev. 2010?För att söka svar på frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger fördelade på fyra förskolor uppdelat i två kommuner med varsin skolchef.I studien kom det fram att skolcheferna och pedagogerna tyckte det var viktigt med naturvetenskap i förskolan, de vill ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för naturvetenskap. Pedagogernas tankar om naturvetenskap handlar mest om arbetsområdet biologi, medan arbetsområdena kemi och fysik anses vara svårare och synliggörs inte lika mycket i verksamheten enligt pedagogerna. Skolcheferna och pedagogerna ansåg också att metoder såsom utforskande och experimenterande passar bra för barnen i förskolan. Både skolchefer och pedagoger är medvetna om de nya strävansmålen i Lpfö-98, rev. 2010 och tycker att det är bra med ett tydligt ansvar för förskollärarna.Resultatet av studien visar att pedagogernas intresse och kunskaper inom naturvetenskap är den naturvetenskap, alltså biologi som de förmedlar till barnen i sin verksamhet på förskolan. Hälften av de intervjuade pedagogerna ansåg sig ha ett behov av utbildning inom det naturvetenskapliga ämnet, för att själva kunna bli säkrare och använda flera naturvetenskapliga begrepp i sitt rätta sammanhang.

<p>Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers attityd till barns inflytande i dokumentationsprocessen, samt se huruvida hänsyn tas till barns integritet i dokumentationen. Våra frågeställningar lyder: Vilket inflytande har barn i dokumentationsprocessen? samt Vad har pedagoger för syn på barns integritet i samband med dokumentationen?</p><p>Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning för att undersöka pedagogers attityder till ovan beskrivna frågeställningar. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat nio lärare, både med inriktning mot förskola och förskoleklass samt lärare med inriktning mot de tidiga skolåren. De pedagoger vi valde att intervjua valde vi ut genom ett bekvämlighetsurval.</p><p>Vi har i vår studie kunnat se att barn många gånger har ett visst inflytande i dokumentationen, men att detta inte är ett meningsfullt inflytande eftersom pedagogerna inte är tydliga och diskuterar med barnen om anledningen till och villkoren kring dokumentationen. Vi har sett att barns inflytande inte sträcker sig över hela dokumentationskedjan, utan endast till någon del av den. Exempel på detta är att barnen inte är medvetna om syftet med dokumentationen, vad som händer med materialet eller att deltagandet är frivilligt. Vad gäller integriteten har vi sett tre olika synsätt på integritet hos pedagogerna, nämligen: som en gräns eller sfär, som respekt eller hänsyn samt som bemötande. En fjärde kategori står för att pedagogerna känner att de inte tar hänsyn till barnens integritet i dokumentationen.</p> / <p>This thesis aims to investigate a number of educationalists attitude towards children’s influence in the process of documentation, and to examine if respect towards children’s integrity is taking into consideration in the process of documentation. On the basis of this aim, we have the following questions of issue: What kind of influence do the children have in the process of documentation? and What is the educationalists attitude towards children’s integrity in the documentation?</p><p>The thesis uses a qualitative approach to examine educationalists attitude towards the topic mentioned above. We have interviewed nine educationalists, working in both preschool and primary school, because this puts the study in a wider perspective. The nine educationalists, which we chose to interview, were a choice of convenience.</p><p>The results showed that children have a certain amount of influence in the documentation, but it is not a meaningful influence because the educationalists are not making the children aware of the reason with and the circumstances around the documentation. Often, the children do not have influence over the whole chain of documentation, but just over a certain part of it. For example, the children are not aware of the aim of the documentation, what is supposed to happen with the material and the voluntariness of the documentation. When it comes to integrity we have seen three different approaches among the educationalists, namely integrity as a border or a sphere, as respect or consideration and as a way of getting received. A fourth approach means that the educationalists are not taking the children’s integrity into consideration in the process of documentation.</p>

<p>Syftet med vår uppsats var att undersöka hur pedagogers inställning är till tvåspråkighet i förskolan och om det finns någon tendens att åldern generellt kan ha att göra med hur pedagogerna förhåller sig till det. Vi ville även undersöka om reglerna för modersmålsundervisning skiljer sig åt i de två kommuner som undersöktes.</p><p>Resultatet i vår uppsats bygger på enkäter och intervjuer som vi har sammanställt i form av tabeller, diagram och löpande text. Vi valde att skicka ut 129 enkäter och fick tillbaka 86 stycken.</p><p>De flesta som besvarade enkäten var positivt inställda till tvåspråkighet och de ansåg också att barnen skulle få tala sitt modersmål. De pedagoger som var mest angelägna att framhäva olika kulturer på förskolan var de som hade många invandrarbarn på sin avdelning.</p><p>Modersmålundervisningen skiljer sig åt när det gäller förskolan. En kommun har modersmålsträning för barn i förskolorna, medan den andra kommunen inte skulle ordna något alls.</p><p>Det är viktigt att barnen lär sig sitt modersmål grundligt innan de kan lära sig ett nytt språk och att pedagogerna är öppna och engagerade för barnens språk och kultur. Språk har olika status beroende på var i världen du bor.</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om och i så fall hur pedagoger använder geometriska begrepp i samtal med barnen på förskolan. I litteraturgenomgången ges exempel på hur man genom historien sett på geometrin inom förskolan, men även barns begreppsutveckling och pedagogens roll. Data för undersökningen har samlats in via observationer och intervjuer vilka gjordes på tre förskolor. Vid observationerna studerades hur pedagogerna använde de geometriska begreppen. Pedagogerna observerades i vardagliga situationer för att se hur de använde sig av begreppen cirkel, kvadrat, rektangel och cirkel. Under intervjuerna fick pedagogerna berätta om hur de tyckte att de använde sig av geometriska begrepp i sin verksamhet. Pedagogerna presenterades också för bilder på geometriska former, där de skulle redogöra för det sätt på vilket de skulle tala om bildernas former med barnen Resultatet visar att begreppen inte används av pedagogerna i så många situationer och att pedagogerna ibland inte upptäcker begreppen i de vardagliga situationerna. Resultatet tyder också på att pedagogerna utgår från barnens ålder när de använder sig av matematiska begrepp men även att det i pedagogernas vardag finns mycket att ta vara på i de olika situationer som uppstår.</p>

No description available.

<p>Syftet med vårt examensarbete var att få en inblick i vilket eller vilka material och arbetssätt som används kring språklig medvetenhet i förskoleklass. Vi ville också få kunskap om vad pedagogerna grundar sina val av material och arbetssätt på. Att få en fördjupad förståelse för speciallärares och specialpedagogers roll i arbetet kring språklig medvetenhet var även något vi ville uppnå. Genom 11 semistrukturerade intervjuer med 11 förskollärare, 2 speciallärare och 1 specialpedagog samlade vi in det material som gav oss underlag till analys och diskussion kring frågorna. Samtliga informanter angav att de använde sig av ett eller flera material och de som främst användes var: Trulle, Bornholmsmodellen samt Språk- och mattelekar med Mamma Mu. De flesta antyder att Lundberg och Bornholmsmodellen är ett riktmärke vid valet av material även om man inte använder det i sin undervisning. Pedagogerna anser att materialet bör var roligt att arbeta med och flera av dem har därför valt att använda material som upplevs levande och fantasifulla. Även layout och rekvisita har en betydande roll i valet. Speciallärarnas och specialpedagogernas roll i undervisningen var att tillhandahålla testmaterial och till viss del finnas med i undervisningen.</p>

Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns inflytande i förskolan under samlingen. Barns inflytande handlar om att barn får möjligheter att påverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie är att belysa flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan utifrån pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flerspråkiga barns inflytande i förskolan. Vår frågeställning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan? För att besvara studiens frågeställning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun. Vi har intervjuat sex pedagoger om hur de arbetar med flerspråkiga barns inflytande under samlingen. Svaren på intervjufrågorna har vi samlat in under fyra rubriker vilka är; pedagogernas syn på begreppet inflytande, olika former av pedagogiskt stöd som pedagogerna använder sig av under samlingen, modersmålpedagoger och föräldrars medverkan och gruppens betydelse. Resultaten av intervjuerna visar att pedagogerna har kunskap om hur de ska förhålla sig till flerspråkiga barn, det vill säga att de är extra uppmärksamma, mer lyhörda och att de ger flerspråkiga barn mer tid. Studien visar att genom att pedagogerna kommunicerar med flerspråkiga barn med hjälp av teckenspråk och kroppsspråk kan pedagogerna få dem att känna sig delaktiga och uppmuntra dem till kommunikation. Studien visar också att närvaro av modersmålpedagoger är en viktig faktor och att det skapas en god kontakt med barnens föräldrar. Det framkommer också i vår studie att gruppens storlek och sammansättning påverkar flerspråkiga barns möjlighet till inflytande. Dessutom visar resultat att de flesta pedagoger som vi har intervjuat systematiskt arbetar med flerspråkiga barns inflytande under samlingen på förskolan.

Syftet med studien är att med hjälp av intervjuer, skapa inblick i hur pedagoger uppfattar att de synliggör matematik på förskolan. Var ser pedagoger matematik, hur undervisar de kring matematik och vilket förhållningssätt har de till ämnet? I studien undersöks i vilka situationer pedagoger anser att de ser att barn lär matematik. I tidigare forskning och av resultat i studien, påvisas att pedagoger är de förebilder som kan få barn att uppleva vardagsmatematik. I barns lärande av matematik, beskriver studien pedagogens roll ur ett sociokulturellt perspektiv kring ämnet matematik i interaktion och mediering. I litteratur och forskning har vi sökt efter matematikens betydelse för barn på förskolan, både ur ett historiskt perspektiv och i senare forskning. Varför är det viktigt att pedagogerna blir medvetna om att grunden för matematik byggs upp redan på förskolan? Tidigare forskning visar, genom att lyssna aktivt på barn, har pedagoger möjlighet att lyfta barnen i deras lärande. Något som de intervjuade pedagogerna även framhåller, genom att beskriva situationer då de anser att ett lärande för barn kan ske. I studien har vi även undersökt om pedagogerna anser att det behövs kompetens att undervisa i matematik, och anser sig pedagogerna ha den kompetensen.