<p>Godkännandedatum 2015-01-02</p>

<p>Godkännandedatum: 2015-03-29</p>

Utifrån en fenomenografisk ansats intervjuades sex pedagoger. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan kan uppfatta den mångkulturella förskolan och det ”svenska” som norm och deras uppfattning av att främja ett interkulturellt förhållningssätt. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer vill jag synliggöra och utifrån dessa intervjuer skapa ett resonemang för pedagogers uppfattningar gällande mångkultur i förskolan. Den teoretiska bakgrunden vilar på fenomenografin som ansats samt stöd i ett institutionellt perspektiv. Varför fenomenografin använts som kvalitativ forskningsmetod är dels dess beskrivning av fenomen utifrån individers olika uppfattningar, samt metodens möjliggörande av en hypotetisk observation över mänsklig förståelse av diverse företeelser. Resultatet presenteras genom två kategorier. I kategorin ”den mångkulturella förskolan” som tillgång belyser pedagogerna rika tillfällen till möten och att det behövs. I kategorin den mångkulturella förskolans dilemman fokuseras det på förskolans ibland bristande förmåga att lyfta flerspråkiga barn och deras familjer. Sammanfattningsvis visar studien variation genom att fokus skiftas från fenomenet ”den mångkulturella förskolan” som en tillgång till dilemman som kan uppstå men ändå med en gemensam grund att mångkultur berikar och uppfattas positivt hos de intervjuade pedagogerna.

Bakgrund I förskolans läroplan framgår det att musik skall utgöra både innehåll och metod i förskolans verksamhet. Vinningarna med musik kan vara flera. I en förskolekontext visar forskning på att musik bland annat kan användas i språkutvecklande, hälsofrämjande, avslappnande, glädjespridande samt koncentrations- och kognitionshöjande syfte. Skolinspektionen (2012) belyser hur kvaliteten, sett till hur förskolor lever upp till läroplanen i sin helhet, och implicit musik, är i behov av att stärkas. Syfte Syftet med denna studie är att kartlägga i vilken omfattning och i vilken form musik yttrar sig i de kommunala förskolorna i Varbergs kommun. Ytterligare ett syfte är att hitta eventuella samband mellan denna bild och olika faktorer, såsom kompetens, utbildning och material. Metod Bland Varbergs kommunala förskolor genomfördes ett stratifierat urval där 10 förskolor lottades ut för deltagande i en enkätundersökning om musiken i förskolorna. Materialet låg sedan till grund för statistiska analyser. Resultat Sångstund och dans/rörelse till musik visade sig vara de metoder som används mest frekvent. Materiella förutsättningar att arbeta efter läroplanens mål finns men pedagogerna upplever att det saknas kompetens. Statistiskt signifikanta skillnader* i upplevelse av egen kompetens i sång, musik och rytmik påträffades mellan de pedagoger som antingen har utbildning i musik eller kan spela ett instrument och de som varken har utbildning i musik eller kan spela något instrument. *För mer detaljerad information se kapitel 6.4.1

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska träning samt vad pedagogerna har för kunskaper i ämnet. För att få reda på detta har jag lämnat ut enkäter och i samband med utlämnandet av dessa även personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans närhet till naturen. Pedagoger från sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen är höga, men resurserna räcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utsträckning som pedagogerna önskar.

The purpose of this study was to find out what pedagogues in preschool think when it comes to children’s influence and how they do to give the children opportunity to express their thoughts and point of views and thereby influence their situation. The literature review treats the conception of the competent child and shows that having child perspective is important in meeting children. The literature review implies that participation and influence means sensitivity to children’s expressions and that pedagogues lets these expressions influence the activities in preschool. It is not about children always getting their ways, but that they are respected and are given space to think freely. Searching for pedagogues’ thoughts on children’s influence and how they do for giving it, I interviewed six persons, working at six different preschools. The results show that they worked more or less actively with the children’s influence. The pedagogues’ perspective of participation and influence can be divided into three parts: community and empathy, to be seen and listened to and to co-decide – or not. The pedagogues’ practical work with the children’s influence can be divided in four cathegories: options, codetermination, flexibility and reflection. / Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger i förskolan tänker när det gäller barns inflytande och hur de gör för att ge barnen möjligheter att uttrycka sina tankar och åsikter och därigenom påverka sin situation. Litteraturgenomgången behandlar begreppet det kompetenta barnet, och visar att barnsyn är viktigt i bemötandet av barn. Enligt litteraturen innebär delaktighet och inflytande en lyhördhet för barns uttryck och att pedagoger låter dessa uttryck påverka verksamheten. Det handlar inte om att barn alltid ska få sin vilja igenom utan att de ska bli respekterade och att de ges utrymme för att tänka fritt. För att få svar på hur pedagoger kan tänka och hur de gör i sina verksamheter, använde jag mig av kvalitativa intervjuer, med sex personer, verksamma på sex olika förskolor och fann att de arbetade mer eller mindre medvetet med barnens inflytande. Pedagogernas syn på delaktighet och inflytande kan delas upp i tre delar: gemenskap och empati, att vara sedd och lyssnad på och att vara med och bestämma – eller inte. Pedagogernas arbete för barnens inflytande kan delas in i fyra kategorier: valmöjligheter, medbestämmande, flexibilitet och reflektion

Denna litteraturstudie behandlar vilken betydelse vuxnas agerande har i mobbningssituationer bland barn. Valet av litteraturstudie som metod om detta problemområde har grundat sig i att kunna få ett bredare perspektiv på vad som redan finns om ämnet. Syftet med undersökningen är att införskaffa fördjupad kunskap om vilken betydelse vuxnas agerande i en mobbningssituation har för effekt på en mobbningssituation och utgången av en sådan situation. Mobbning är inte ett fenomen som är barnens fel, utan mobbning uppstår endast när vuxna tillåter det att hända. En lärare ska förstå hur hans/hennes bemötande påverkar barnen dagligen i deras arbete tillsammans med dem. En kompetent lärare behöver inte vara den som har flest antal tjänsteår, eller den som har en specifik utbildning i ryggsäcken. Varje enskild lärare har olika bakgrund och olika personlighet, vilket leder till att det är upp till var och en av lärarna att bygga upp sin egen självkänsla och trygghet (Darling- Hammond &amp; Bransford 2005). Huvudsaken är att lärarna blir medvetna och tar sin roll som förebild på fullaste allvar. Vuxna ska skydda barnen från all kränkande behandling, och de bör ingripa när tecken på mobbning och utanförskap visas bland barnen. Annars kan budskapet till barnen bli fel. Det är inte barnens uppgift att på egen hand försöka få stopp på trakasserierna, utan hela ansvaret ligger hos de vuxna. Slutsatsen av litteraturstudien är att den grundläggande åtgärden till att kränkningar ska kunna bekämpas, är att det finns ett välfungerande arbetslag, i vilket alla delger varandra som gör att gruppens kunskap och bredd i ämnet ökar. Ett annat viktigt resultat är att det är lättare att samarbeta för att lösa ett mobbningsproblem, än att göra det på egen hand. Är det något barn som blir illa behandlat har vuxna ett stort inflytande och stor möjlighet till att påverka den pågående situationen. Vuxna får inte vara konflikträdda och tro att allt ska lösa sig, eller tro att ett ingripande skulle kunna göra saken värre. Det värsta är att inte ingripa alls, vilket i sin tur skulle kunna leda till osäkerhet bland barnen. I dessa situationer ska vuxna ha i åtanke att barnen ser upp till och har de vuxna som förebilder och att barn kan ta efter ett sådant negativt beteende. Därför är det viktigt att det skapas en trygg och respekterad kontakt mellan barnen och deras lärare. Genom en god relation där barn och vuxna gemensamt sätter upp de regler som ska följas ger på sikt en större chans att eliminera kränkningar och trakasserier. Detta istället för att reglerna endast skulle bestämmas, diskuteras och cirkulera bland vuxna.

"Speak up! I can’t hear you" This qualitative study is built on an investigation of a newly instated model that is used when building or renovating schools. The principles of the model are based on building schools with an open plan design where the walls are made of glass and the classrooms are not shut closed by walls, instead the classrooms are completely open except from screens that are used to indicate the ambit of the rooms. This model has been well debated and that is the reason why we chose to do this study. The purpose of this study is to find out how students and teachers experience this model. To do this we have done interviews and observations. This study is based on the following questions: What are the pros and cons with this model according to pupils and teachers? How does the open environment affect the teachers’ way of working? What are the students’ thoughts on colours, noises and brightness in this environment? The conclusions of this study are that the main concern is the level of noise that according to the teachers have a negative impact on the students who have difficulties concentrating. The teachers mainly talked about the downsides of the model, while the students were more positive regarding the environment, although they did mention the downside of the level of noise. The students did appreciate the physical environment and referred to it as fresh and cosy.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger arbetar med ett naturvetenskapligt innehåll i en förskola. Grunden till valet av ämne är ett ökat intresse för naturvetenskap och dess plats i verksamheten samt hur pedagoger tar till sig detta arbetssätt. Vi har valt kvalitativ metod där både intervjuer och observationer genomförders. Teorin vi har valt att utgå ifrån är den sociokulturella. Vårt resultat visar att pedagogerna har ett positivt förhållningssätt till naturvetenskapligt innehåll. Det finns en medvetenhet i pedagogernas arbetssätt om barns lärande och i vilka situationer det kan skapas ett spontant lärande, där barnen får upptäcka och utforska tillsammans över tid och rum.