Syftet med denna studie var att kartlägga och jämföra preventiva hjälpinsatser i Sverige och Tyskland för människor som har begått, eller riskerar att begå, sexuella handlingar mot barn. Tidigare forskning visar att det saknas evidensbaserade behandlingsmetoder som har en mätbar preventiv effekt för sexualbrottsförövare mot barn, samt att kompetens inom den svenska vården för att möta individer ur denna förövargrupp är bristfällig. I Tyskland har ett behandlingsprogram som riktar sig specifikt till pedofiler framtagits – någon motsvarande behandlingsinsats finns inte i Sverige. Denna uppsats utgörs av en litteraturstudie som utifrån tryckt vetenskapligt och icke-vetenskapligt material presenterar ett flertal preventiva hjälpinsatser inom kriminalvård och öppenvård i de bägge länderna. Slutsatser som kan dras från studien är att det i Tyskland finns fler preventiva hjälpinsatser för människor som har begått, eller riskerar att begå, sexuella övergrepp mot barn än vad det gör i Sverige. Hjälpinsatser i Tyskland finansieras i större utsträckning än i Sverige med offentliga medel. Skilda lagar kring anmälnings- och tystnadsplikt resulterar i att behandling delvis utgår från olika premisser i de båda länderna.

Denna uppsats undersöker hur uppfattningar om pedofili artikuleras och omformas under perioden 1950—1980. Två delundersökningar genomförs. Den ena studerar uppfattningar och förhållningssätt kring barns sexualitet, sexuella avvikelser och sexualupplysning bland några av de professioner som verkade inom områdena, som exempelvis psykiatriker, pedagoger och läkare. Den andra delundersökningen fokuserar på några av de radikala idéströmningar som artikuleras inom den sexuella frigörelserörelse som växer fram under 1960- och 1970- talen. En grundpelare inom de sexliberala idéströmningar som nu formas är idén om allas rätt till sexuell tillfredsställese där en frigörelse från vad som uppfattades som gammal förlegad moralism och där en mer tillåtande inställning till sexualiteten eftersträvades. Även pedofilen som kategori undersöks i denna uppsats närmare, hur det talas om denne och hur diskursen förändrats över tid. Under den undersökta perioden råder det delade meningar om huruvida sexuella avvikelser ska betraktas som psykopatologiska störningar eller bara ett mindre vanligt beteende som tabubelagts. I uppsatsen drivs tesen att att den vetenskapliga diskursen  gav viss legitimitet åt och möjliggjorde den mer radikala argumentationen under 1960- och 1970-talen.

Although  “naming and shaming” paedophiles are growing in Sweden, professionals working with the rehabilitation and treatment of paedophiles describe that the naming and shaming might not prevent child sex abuse. On the opposite naming and shaming alienates the perpetrator from any ordinary life. The alienation could lead them to only having other paedophiles as friends. Previous studies show that professionals are often distancing themselves from working with paedophiles, even if there is competence. Studies also show that paedophiles are seldom seeking help due to of fear of stigmatization. The aim of this study was to describe social workers perception of “paedophiles” and to find out the action contingency among social workers regarding clients that express such feelings. A qualitative method with semi-structured interviews was used. Seven social workers and one psychologist were interviewed. Previous research has been confirmed as many professionals actively choose not to work with perpetrators even though they believe the perpetrators deserve adequate help. The data was analysed referring to Hasenfelds theory of human service organizations and the concept of cognitive dissonance. Organizations that are not specifically built to treat perpetrators and paedophiles are apparently not prepared to help them.

Syftet med studien är att undersöka och belysa hur stigmatisering av personer med pedofili påverkar valet att söka vård. För att besvara syftet har sekundärdata använts, i form av intervjuer, som genomfördes i Priotabprojektet, som även denna studie omfattas av. 17 personer med pedofili intervjuades varav 14 analyserades i denna studie. Insamlade data har huvudsakligen analyserats genom Beckers stämplingsteoretiska perspektiv där stigma varit utgångspunkten. Resultaten visade på att personer med pedofili upplevde att deras situation är så stigmatiserad att de inte vågar söka stöd och att det i de fall de bett om stöd, inte funnits någon vård att tillgå. Utifrån den analys som gjordes visade studien på att stigmatisering utgjorde ett hinder för personer med pedofili att söka vård och att vården, enligt respondenterna, inte tillmötesgick deras vårdbehov.

Sohlmér, A. ”Långt ifrån alla pedofiler är förövare. Och varför det är viktigt att veta. Examensarbete i Socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete, 2013.Syftet med studien är att ge en ökad kunskap kring pedofili och komplexiteten kring det för att professionella ska kunna ge ett bättre bemötande mot personer med pedofil läggning. I studien besvaras frågan hur pedofili beskrivs i såväl litteratur, av professionella samt i sociala medier och nyhetsmedia. Studien belyser även det hat och den skam som är starkt förknippat med pedofili. Studiens viktigaste resultat är att nyhetsmedia och sociala mediers bild av pedofiler som likställda med förövare av sexuella övergrepp på barn inte stämmer överens med vad litteratur och professionella säger. Pedofiler begår inte alltid sexuella övergrepp och de som begår sexuella övergrepp är inte alltid pedofiler. Det är viktigt att som professionell kunna skilja på person och handling. Vidare visar studiens resultat att pedofili är en komplex sexuellt avvikande läggning som kräver flera olika perspektiv för att förklaras och förstås. / Sohlmér, A. An attempt to understand pedophilia. And why it’s important. Degree project in Social Work 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social Work, 2013.The purpose of this study is to provide an increased knowledge about pedophilia and the complexity around it so that professionals will be able to give better treatment to people with a pedophile orientation. The study answers the question of how pedophilia is described in both the literature, by professionals as well as social media and news media. The study also highlights the hatred and shame that is strongly associated with pedophilia. The study's main findings is that news media and social medias image of pedophiles as equivalent to perpetrators of child sexual abuse is not consistent with what the literature and the professionals say. Pedophiles do not always commit sexual abuse and those who commit sexual abuse are not always pedophiles. It is important as a professional to distinguish between person and action. Further, the results of the study show that pedophilia is a complex sexually deviant preference that requires multiple perspectives to be explained and understood.

<p>Through the collection and analysis of negotiations surrounding the gay magazine Destroyer, the intention of this paper is to identify norms of sexuality within a contemporary sex-radical discourse. These negotiations are collected from interviews with individuals whom, at the time of the inter-view, consider themselves or their politics sex-radical. In order to allow for a more general under-standing of the context in which these negotiations have come about, material about Swedish law is also included in this text, together with the interview material, and serves as a base for analysis through the application of Gayle Rubin’s theory on the hierarchical value system of sexuality.</p><p>Following, are the main themes throughout the paper: The meaning of the context; Sexualized children; The possibility to (not) participate: differences of power; The decision whether or not to sell the publication and The position of the pedophile and crossgenerational love/sexuality within the LGBTQ community.</p><p>Key words: sex radicalism, pornography, boy-love, kiddy porn, pedophilia, Destroyer, Gayle Rubin.</p>

Through the collection and analysis of negotiations surrounding the gay magazine Destroyer, the intention of this paper is to identify norms of sexuality within a contemporary sex-radical discourse. These negotiations are collected from interviews with individuals whom, at the time of the inter-view, consider themselves or their politics sex-radical. In order to allow for a more general under-standing of the context in which these negotiations have come about, material about Swedish law is also included in this text, together with the interview material, and serves as a base for analysis through the application of Gayle Rubin’s theory on the hierarchical value system of sexuality. Following, are the main themes throughout the paper: The meaning of the context; Sexualized children; The possibility to (not) participate: differences of power; The decision whether or not to sell the publication and The position of the pedophile and crossgenerational love/sexuality within the LGBTQ community. Key words: sex radicalism, pornography, boy-love, kiddy porn, pedophilia, Destroyer, Gayle Rubin.

Tanken med uppsatsen är alltså att belysa kön och ålders betydelse för hur man skildrar och betraktar sexuella relationer. Jag har därför valt att analysera fyra skönlitterära verk, där kvinnan respektive mannen är den äldre parten i relationen, och den skildras ur kvinnan respektive mannens perspektiv. På grund av fokuseringen på könsskillnader är det alltså främst heterosexuella relationer som behandlas, men även överträdelser från detta inom verken är av stor vikt. Jag kommer även analysera hur verken mottagits, vilka diskussioner som kommits att föras om dem inom kritiken. För att rättvisare kunna jämföra verken och mottagandet har jag valt att fokusera på enbart svenska verk och mottagandet i Sverige. Verken är tidsmässigt utspridda över 35 år, då jag även velat undersöka om man kan se någon förändring i attityden till dessa frågor över tid. En av romanerna som kommer att behandlas är Larssons ovan nämnda Autisterna, där det alltså rör sig om en äldre man och en flicka, ur mannens perspektiv. Detta kommer att sättas i relation till en roman som enligt Witt-Brattströms premisser ”ger flickan en röst”: Darling River (2010) av Sara Stridsberg (f.1972). Här får man bland annat följa den 13- till 30-åriga Lo, som frivilligt har sex med ett flertal betydligt äldre män. Vad gäller relationer där kvinnan är äldre kommer jag använda mig av Liknelseboken (2013) av Per-Olov Enquist (f.1934), där den 15 åriga Per-Olov har frivilligt sex med den 51-åriga Ellen, och Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig (2000) av Kerstin Thorvall (1925–2010), där den 40- till 50-åriga Kerstin har samlag med ett flertal villiga män i 20-års åldern. Uppsatsen kommer alltså att behandla sexuella relationer med betydande åldersskillnader i bred bemärkelse, inte enbart vad som vanligtvis skulle diskuteras i samband med pedofili. Detta för att kunna problematisera vad kring vad kön och ålder har för betydelse för uppfattningarna om sexuella relationer: vem som ses som ett barn, vem som uppfattas som ett subjekt, och vad som anses vara sjukligt eller ett övergrepp. I alla verk är det dock minst 20 år mellan parterna, och den yngre parten beskrivs upprepade gånger som ett barn.

Föreliggande uppsats kan lokaliseras inom det vetenskapliga område som behandlar stigmatisering av pedofiler och barnsexförbrytare. Med utgångspunkt i en samtida förväxling mellan koncepten pedofil och barnsexförbrytare som tilldelar pedofiler barnsexförbrytarstatus, är studien avgränsad till barnpornografibrottet som en negativ statuskälla för pedofiler. Barnpornografibrottet särbehandlas i svensk lag, i synnerhet sedan brottet flyttades ut ur tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen 1999. Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för brottets betydelse, särbehandling och vad det innebär för pedofili. Med hänsyn till sådan bakgrund utgår uppsatsen från följande frågeställningar; Vilka underliggande motiv kan utläsas i lagmässig särbehandling av barnpornografibrottet i Sverige, Varför särbehandlas barnpornografibrottet och Vilken betydelse får den lagmässiga särbehandlingen för pedofili? Med hjälp av tematisk analys undersöks två lagförarbeten. Studiens resultat tyder på att barnpornografibrottet till stor del är ett symboliskt brott, att lagmässig särbehandling av brottet upprätthåller en social hierarki mellan barn och vuxna samt att särbehandling av brottet förstärker en annan social hierarki där social status är sammankopplat med hävdat socialt avstånd till barnpornografibrottet. Den senare nämnda hierarkin refereras till som den sociala avståndshierarkin. Konceptet pedofili tolkas kränka den förstnämnda hierarkin, ett koncept som människor kan särskilja sig mot och således stratifiera sig själva, vilket i sin tur producerar stigma och den sociala avståndshierarkin. / The present thesis can be located within the area of scientific research that deals with stigmatization of paedophiles and child sex offenders. Emanating from a contemporary confusion regarding the concepts paedophilia and child sexual offense, in which paedophiles are assigned the social status of child sexual offender, the present study is delimited to the child pornography offense as a negative source of status regarding paedophiles. The child pornography offense receives special treatment in Swedish law, particularly since the offense was moved out from The Freedom of the Press Act and The Fundamental Law on Freedom of Expression in 1999. The purpose of the study is to deepen the understanding of the meaning of the offense, the special legal treatment and what it entails for paedophilia. With regard to such background, the present study issues the following research questions; What underlaying motives can be identified within legal special treatment of the child pornography offense in Sweden, Why does the child pornography offense receive special treatment and What does the special legal treatment entail for paedophilia? Two legislative documents are investigated using Thematic Analysis. The results of the study indicate that the child pornography offense is to a large part a symbolic crime, that special legal treatment of the crime maintains a social hierarchy between children and adults and that such legal treatment reinforces another social hierarchy where social status is interconnected to asserted social distance to child sexual offenses. The latter hierarchy is referred to as the social distance hierarchy. Paedophilia is interpreted as a concept that violates the social hierarchy between children and adults, a concept which people can distinct themselves from and thus stratify themselves which in turn produces stigma and the social distance hierarchy.

In this essay, I analyze Vladimir Nabokov's novel Lolita from an ecocritical perspective. I try as far as possible to ignore the pedophile theme and instead focus on the thematic environment: nature, places and language. I then discuss this with Greg Garrard's Ecocriticism, Timothy Morton's ecocritical theories and Leo Marx's The machine in the garden, among others. I come to the conclusion that the pedophile theme is depicted against the American pastoral, which is also used as a rhetorical tool by the novel's main character and narrator. / I den här uppsatsen analyserar jag Vladimir Nabokovs roman Lolita ur ett ekokritiskt perspektiv. Jag försöker så långt som möjligt bortse från det pedofila temat och i stället riktas mitt fokus på den tematiska omgivningen: naturen, platserna och språket. Detta diskuterar jag sedan med hjälp av bland annat Greg Garrards Ecocriticism, Timothy Mortons ekokritiska teorier samt Leo Marxs The machine in the garden. Jag kommer fram till att det pedofila temat skildras mot den amerikanska pastoralen, vilken också används som retoriskt redskap av romanens huvudkaraktär och berättare.