Bakgrund: Att erhålla en perifer venkateter (PVK) är idag en rutinmässig åtgärd inom hälso- och sjukvården. Risken för infektion anses som liten, men trots det inträffar allvarliga komplikationer , varav en är tromboflebit som kan leda till sepsis.  Syfte: Syftet var att identifiera riskfaktorer för tromboflebit hos vuxna patienter med perifer venkateter.  Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt användes 14 artiklar till studien. I analysen framkom sex olika områden som behandlade riskfaktorer för tromboflebit.  Resultat: Motstridiga resultat påvisades när det gällde tid in situ, placeringen av PVK, val av storlek samt om patienten var kvinna eller man. Infusioner, infusionspumpar, vissa läkemedel , diabetes, infektioner, brännskadade patienter samt rökare visade sig öka risken för tromboflebit. Införande av riktlinjer visade sig minska risken för tromboflebit.  Slutsatser: De rekommendationer och riktlinjer som finns idag grundar sig på relativt   gammal forskning, och det framkommer även där att evidens saknas eller är av låg kvalitet. Mer forskning behövs för att kunna säkerställa vilka riskfaktorer som är av betydelse för att utveckla tromboflebit, speciellt tid in situ, placering, storlek och betydelsen av kön.

Introduktion: I sjuksköterskans dagliga arbete ingår omvårdnad av patienter med perifera och centrala venkatetrar. Majoriteten av alla patienter har någon form av venkateter under sin vårdtid. Det är upp till sjuksköterskan att ha kunskap om omvårdnaden och förebygga eventuella komplikationer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans kompetens relaterat till omvårdnaden av perifera och centrala venkatetrar. Metod: Litteraturstudiens metod baserades på Polit och Beck (2016) nio-steg. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. Totalt kvalitetsgranskades 11 artiklar vilka presenterades i resultatet i kategorier utefter de sex kärnkompetenserna. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier; Informatik, Evidensbaserad vård och Säker vård. Slutsats: Resultatet pekar på att följsamheten till nationella riktlinjer kring hantering av PVK och CVK är låg beroende på okunskap eller att sjuksköterskan aktivt väljer att avvika från dem. Detta i sin tur leder till onödiga komplikationer och lidande för patienten. För att upprätthålla en patientsäker vård behöver kunskapen öka kring omvårdnaden av patienter med PVK och CVK.

Introduktion: Perifer venkateter (PVK) är en av de vanligaste medicintekniska produkterna som används inom sjukvården. Cirka fem miljoner PVK:er förbrukas årligen i Sverige. Komplikationer kan uppstå vid användande av PVK vilket medför lidande för patienten och ökar kostnaderna för hälso- och sjukvården. Genom att basera och uppdatera riktlinjer gällande hantering av PVK enligt aktuell forskning kan komplikationer förebyggas. Syfte: Syftet var att sammanställa aktuell forskning gällande sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för hantering av PVK samt besvara frågeställningen: följer de nationella riktlinjerna gällande hantering av PVK den aktuella forskningen? Metod: En litteraturstudie med utgångspunkt i Polit & Becks (2017) nio steg. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen resulterade i 13 kvantitativa studier som kvalitetsgranskades enligt Polit & Becks (2017) ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report”. Resultat: Resultatet baseras på 13 studier där fem rubriker identifierades: placering av PVK, skötsel av PVK, olika storlekar och typer av PVK, tid in situ samt riskfaktorer. Resultatet som framkom under varje rubrik jämfördes med vad som tas upp gällande aktuellt ämne i Vårdhandboken. Slutsats: De nationella riktlinjer som finns idag stämmer inte helt överens med den aktuella forskningen. För att säkerställa vilka rutiner och riktlinjer som ska gälla behövs dock mer forskning, främst gällande tid in situ och storlek på PVK.

Introduktion/Bakgrund: Perifer venkateter [PVK] utgör en risk för infektion. Den här litteraturstudien fokuserar på sjuksköterskans preventiva insatser och arbetssätt för att förhindra infektion relaterat till perifer venkateter. Syfte: Undersöka åtgärder som sjuksköterskor kan vidta för att förhindra infektion relaterad till perifer venkateter. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Polit & Beck:s (2021) niostegsmodell med originalartiklar hämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna granskades enligt SBU:s granskningsmallar. Resultat: Positiv effekt mot infektion och komplikation kunde konstateras efter implementation av åtgärder gällande aseptik, handhavande och följsamhet till riktlinjer. Slutsats: Ansvaret för infektionsprevention ligger på hela vårdkedjan. Sjuksköterskan ska ha ett aseptiskt förhållningssätt, tänka på lämplig placering av PVK samt utöva adekvat handhavande. Organisation och arbetsgivare ska tillförse utbildning och träning i PVK-sättning för sjuksköterskor.

Bakgrund Sjuksköterskeprofessionen är i Sverige ett yrke dominerat av kvinnor, dessa tendenser går även att se i andra länder. Studier visar att de genusstereotyper som finns i samhället påverkar den manliga sjuksköterskans sätt att bemöta patienter. Den manliga sjuksköterskan tenderar att vara mer rak och formell mot patienter, än sina kvinnliga kollegor, för att kunna försvara sin maskulinitet. Utifrån vad forskningen visat ligger intresset för denna studie i att undersöka om genusstereotyper påverkar bemötandet av patienter. Forskningen vi tagit del av beträffande sjuksköterskans bemötande kopplat till genusnormer har till stor del inte genomförts i Sverige. Vilket gör det intressant att se om forskningen går att jämföra med svenska förhållanden. Syfte Syftet med studien är att beskriva kvinnliga respektive manliga sjuksköterskors bemötande av patienter vid insättande av perifer venkateter (PVK). Metod För att kunna besvara syftet genomfördes sammanlagt 28 observationer på 11 sjuksköterskor på fyra mottagningar. En innehållsanalys genomfördes för att beskriva sjuksköterskan bemötande vid insättande av PVK. Resultat Det observationerna visat är att bemötande varit generellt lika mellan könen. Kommunikation var en central del av bemötandet, likaså information om PVK och dess innebörd. Slutsats Studien antyder att genusnormerna presenterade i bakgrunden, generellt inte påverkat de kvinnliga och manliga sjuksköterskorna som observerats. Ett resultat som framkommit genom observationerna är att de kvinnliga sjuksköterskorna också tenderade att ha en rak kommunikation, något tidigare studier antytt vara generellt för den manliga sjuksköterskan.

Distal tryckmätning är en non-invasiv undersökning som används för att undersöka, diagnostisera och kvantifiera kärlsjukdomar i de perifera extremiteterna. Metoden används för att särskilja olika sjukdomstillstånd i benen. Metoden mäter det systoliska blodtrycket i benens olika nivåer samt i armen. Studien baseras på att placera blodtrycksmanschetter runt höger arm på alla deltagare och runt båda stortårnas innerfalang tillsammans med fotoceller som fästes med dubbelhäftande på tårnas ytterfalang och på tummen. Syftet med studien var att undersöka om skillnad i tåtrycksindex föreligger före och efter uppvärmning av fötterna. Tåtrycksindexet mättes innan uppvärmning och efter uppvärmning, därpå utfördes en till mätning för att undersöka om skillnad erhålls avseende tåtrycksindex. Studien utfördes på avdelningen för Klinisk fysiologi och nuklearmedicin Skånes Universitetssjukhus i Malmö, och den omfattade 20 deltagare, 17 kvinnor och 3 män, utan några exklusionskriterier. Utifrån Q-Q plotvisades rådatan vara normalfördelad. Parat testet indikerade på ett P-värde större än signifikantnivån 0,05, det tyder på ingen skillnad i tåtryck förelåg före och efter uppvärmning. Slutligen för signifikanta skillnader före och efter uppvärmning behöver studien utvecklas genom att i kommande studier inkludera även sjuka patienter.

Bakgrund: Strålningen från radioaktiva ämnen utnyttjas för både diagnostik ochterapi av olika typer av sjukdomar. För att kunna genomföra en nuklearmedicinskundersökning krävs ett radiofarmaka och nästan all administrering sker genom enperifer venkateter (PVK). En del PVK är utrustade med slang och dessa skall helstundvikas. Forskning har visat att en del av aktiviteten kan fastna i PVK vid administrering av radiofarmaka. Syftet med denna studie är att undersöka om aktivitetsupptaget av de mest använda radioaktiva farmaka skiljer sig mellan BD Nexiva och i BD Venflon Pro Safety. Även den optimala volymen NaCl för genomspolning av PVK efter injektion av radiofarmaka kommer att studeras. Metod: En beräknad mängd aktivitet drogs upp. Aktiviteten i plastsprutan mättes före samt efter injektion via PVK. Därefter mättes PVK efter injektion av radiofarmaka utan genomspolning av NaCl samt efter genomspolning med 3 ml, 5 ml, 10 ml, 20 ml samt 30 ml NaCl. Resultat: Det erhållna resultatet för de två olika PVK visade att efter sköljning av NaCl minskade residual aktiviteten för samtliga radiofarmaka. Det radiofarmaka som hade mest residual aktivitet i båda PVK var 99mTc-Myoview. Konklusion: Det finns ingen skillnad mellan Nexiva och Venflon. Dock måste det tas hänsyn till att BD Nexiva har en plastslang som inte är strålskyddad. Den mest gynnsamma mängden för genomspolning i PVK bestämdes till 10 ml. / Background: The radiation from radioactive substances is used for diagnostic and therapy of various diseases. It requires a radiopharmaceutical to perform a nuclear medicine examination. Most of the radiopharmaceuticals are administrated through a peripheral venous catheter (PVC). There is a few PVC that is equipped with a plastic tube, which should be avoided. Research has shown that the activity from the radiopharmaceuticals can adsorb in the PVC during the administration. The aim of this study is to examine if the activity uptake of the most commonly used radiopharmaceuticals are different between BD Nexiva and BD Venflon Pro Safety. The optimal volume of sodium chloride for flushing in the PVC after an injection of the radiopharmaceutical will also be studied. Method: The amount of activity that was used for this study was estimated. The activity in the plastic syringe was measured before and after the injection through the PVC. Then the PVC was measured after injection of radiopharmaceutical, both with and without the flushing of sodium chloride. First with 3 ml and then 5 ml, 10 ml, 20 ml and 30 ml of sodium chloride. Results: The obtained result for the two different PVC, BD Nexiva and BD Venflon, showed that after rinsing with sodium chloride the residual activity of all radiopharmaceuticals decreased. The radiopharmaceuticals that held the most residual activity in both PVC were 99mTc- Myoview. Conclusion: This study showed that there is no difference between Nexiva and Venflon. However it must be taken into consideration that BD Nexiva has a plastic tube that is not shielded from radiation. The optimal volume of sodium chloride for flushing was determined to 10 ml.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka rutiner och kunskapersjuksköterskor hade i samband med skötseln av perifera venkatetrar. Dessutomavsåg studien att undersöka om deras rutin och kunskap påverkades av erfarenhet.En kvalitativ intervjumetod användes och tolv sjuksköterskor på tre olikaavdelningar intervjuades. Tre huvudkategorier framkom efter analys av materialet.Dessa var, rutin, kunskap och sjuksköterskans reflektioner. I vissa avseendenpåverkade sjuksköterskans erfarenhet, skötseln och kunskapen, i samband medperifera venkatetrar. Trots kunskap om gällande riktlinjer för skötseln av periferavenkatetrar visade resultatet att sjuksköterskornas rutiner i samband med skötselav perifera venkatetrar ofta var samma som de rutiner på avdelningarna där dearbetade. / The aim of this study was to examine which routines and knowledge’s nurses hadin handling peripheral intravenous lines. This study also aimed to examine if theirroutine and knowledge was affected by experience. A qualitative interviewmethod was used and twelve nurses from three different wards where interviewed.Three main categories emerged after analysing the material. These threecategories where, routine, knowledge and the nurses reflections. In some aspectsthe nurse’s experience affected the handling and knowledge of peripheralintravenous lines. Despite their knowledge about guidelines regarding handlingperipheral intravenous lines, the result showed that the nurses routines in handlingperipheral intravenous lines often was the same as the routines on the wardswhere they worked.

Bakgrund: Cirka 70% av alla inneliggande patienter har en perifer venkateter (PVK), trots att det är en vanlig procedur i vården finns en stor risk för komplikationer. Den vanligaste komplikationen relaterat till PVK är tromboflebit, som kan leda till livshotande tillstånd. Handhavande av PVK är en utav sjuksköterskans uppgifter och det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om handhavandet och de preventiva åtgärderna för att arbeta evidensbaserat för att kunna förebygga risken för tromboflebit. Tromboflebit kan leda till lidande för patienten och utefter Katie Eriksson teori att lindra lidande ska sjuksköterskan tillägna sin kunskap till patienten för att minska onödigt lidande.   Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förebygga tromboflebit vid handhavande av perifer venkateter inom slutenvården. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvantitativ design och induktiv ansats, baserad på åtta artiklar. Artiklarna analyserades genom Fribergs fyrstegsmetod. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudkategorier vilka var insättning av PVK med underkategorierna val av insticksställe och val av PVK samt huvudkategorin handhavande av PVK med underkategorierna aseptik och hantering samt avlägsnande och eftervård. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att förhindra tromboflebit var att undvika insticksställen med flexion, anpassa PVK-storlek till kärlet, använda aseptik vid insättning, undvika palpation efter desinfektion, undvika upprepad venpunktion, byta PVK:n inom 48–72 timmar, daglig inspektion med hjälp av flebitskala samt inspektion och rengöring efter avlägsnandet av PVK:n.   Slutsats: Genom att sjuksköterskan utför dessa preventiva omvårdnadsåtgärder kan tromboflebit förebyggas. Det kan finnas brist på kunskap om den evidensbaserade vården eller bristande följsamhet till den i praktiken. Resultatet kan bidra till att preventiva omvårdnadsåtgärder uppmärksammas vilket är av stor vikt eftersom tromboflebit kan leda till livshotande tillstånd och orsaka lidande för patienten.

At present, a large part of the products from the north is transported on the main line through upper Norrland, which handles all railway transports through Norrland. The track does not meet today´s requirements for freight transport because of its curvy and hilly traction, its only track and the fact that it is located far from the coast where most industries are situated. In 2002, the investigation of a new coastal railway began, which can relieve the main line from freight traffic, but also promote passenger transport by dimidiated travel times and increased communication between the cities. The new railway was named Norrbotniabanan and is planned to pass through the larger cities along the coast. Piteå is the city that has the most possible route options and potential locations for the railway station. After a number of investigations, only two alternative tractions through Piteå remains, alternatives P1 and P2. In alternative P1, or the Coastal route, Norrbotniabanan is supposed to run parallel with E4. A travel center is planned to be located south of Lomtjärn and west of E4. In the other alternative P2, or the Central route, the track would pass through the center of Piteå where the travel center would be located also. The purpose of this work has been to investigate the potential of Lomtjärn Travel Center in the alternative coastal route of the Norrbotniabanan railway. The aim was to be able to specify which features that should be implemented to achieve the best design for the Lomtjärn Travel Center in its peripheral position, with regard to social and ecological sustainability, to promote passenger transport. In order to achieve the aim information was obtained by a literature study linked to the railway station's basic properties and importance to the city. Furthermore, a study was conducted of existing peripheral stations to gather inspiration and see how others had solved various functions connected to the station. A site analysis was also conducted where the travel centers location previously determined by the municipality was analyzed to find out if it really was the best location in the area. The above studies and analyzes resulted in a concept proposal for the design of the Lomtjärn Travel Center. Early on, accessibility proved to be one of the most important success of the location of a railway station. The passage over the railway tracks and E4 is seen as the most important accessibility action because it breaks the barrier created by E4 and creates access to the station from two directions. Other measures that contribute to increased accessibility are the division of the car and cycle parking lots to each side of E4 and the connection between the station and the grocery store at Backen. Another action that is connected to both accessibility and ecological sustainability is the transport between the station and the center, as it strengthens the connection between them at the same time as it is fossil-free. Good personal security is also seen as important. The decision to choose a raised glazed walkway as a passage instead of a tunnel under the ground is considered to be a positive action for the proposal. Another security action was to add a kiosk, this creates security by adding someone who can oversee the station. Other measures that increase security are the choice to keep the passage open and not add anything that obscures the visibility and the fact that the entire passage is a waiting room, because it allows excellent view of the tracks. A solution that does not have much to do with either social or ecological sustainability, but which is nevertheless believed to be significant for Piteå city is the height of the passage. The height enables it to appear from a longer distance and form a landmark in the northwest while forming an entrance to Piteå.