Forskning visar en ökad risk för förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättning och andra hörselproblem trots att ljudnivåerna i förskolan inte uppmätts till över gränsvärdena på 85 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Forskning saknas kring mätningar som mäter den centrala auditiva bearbetningsförmågan hos förskolepersonal. Syfte: Huvudsyftet med arbetet är att undersöka huruvida centrala auditiva bearbetningsproblem samt perifer hörselnedsättning föreligger hos studiepopulationen bestående av förskolepersonal. Metod: 19 kvinnor mellan 27–63 år, från åtta förskolor i Örebro kommun deltog i studien. Datainsamling gjordes via en enkät, tonaudiometri, tal i brus-mätning, gaps in noise (GIN) och dikotiska lyssningstest. Deltagarna delades in i två grupper baserat på hur de skattade sin hörsel. Mätvärden jämfördes med normvärden, data analyserades även statistiskt. Resultat: Elva deltagare hade resultat som avvek från normvärden på dikotiskt lyssningstest med stavelser som stimuli, nio deltagare hade resultat som avvek från normvärden på GIN. Sex deltagare hade lätt hörselnedsättning sett till deras tonaudiogram, medelvärdena skiljde sig knappt från en åldersmatchad referenspopulation. Populationen hade bättre värden än förväntat på tal i brus. Deltagare som skattade sin hörsel som mindre bra hade genomgående sämre medelvärden på mätningarna. Slutsats: De mätningar där flest deltagare hade avvikelser från normvärden var GIN och dikotiskt lyssningstest med stavelser som stimuli. Detta kan indikera en nedsatt central auditiv bearbetningsförmåga men även vara en följd av ålder och av att några deltagare hade perifer hörselnedsättning.

Syftet med denna studie var att observera sjuksköterskors hygienrutiner vid insättande av perifer venkateter (PVK). Dessutom avsåg studien att undersöka vilka hygienrutiner som förbisågs och om det förelåg någon skillnad mellan sjuksköteskornas handlande utifrån yrkesverksamma år. Studien genomfördes på två kirurgiska avdelningar och totalt observerades 34 insättande av PVK och 14 sjuksköterskor deltog i studien. Resultatet visar att sjuksköterskor i stor utsträckning inte följer de hygienrutiner som finns för insättande av PVK och att de främst brister på att desinficera händerna före patientkontakt. Vid jämförelser utifrån yrkesverksamma år som sjuksköterska visar resultatet att det föreligger en viss skillnad. Anledningen till att sjuksköterskorna inte följer vissa hygienrutiner tror författarna beror på bland annat tillgänglighet samt svårtolkade riktlinjer. / The purpose of this study was to observe the hygienic routines of nurses when inserting PVC. Furthermore, the study aimed to examine which of the hygienic routines that were disregarded, and if there was a difference between nurses’ actions based on the amount of years that they have been working in the field. The study was conducted in two surgical wards, and included the observation of 34 insertions of PVC by 14 nurses. The results show that nurses, to a great extent, do not adhere to the hygienic routines that exist for the insertion of PVC, and that their main neglect is the sanitizing of their hands with alcohol before making contact with the patients. The results also show, through comparisons based upon nurses' active years within the field, that there is a certain difference. The authors believe that some of the reasons for nurses’ disregard of certain hygiene/hygienic routines is availability, and ambiguous guidelines, among other things.

Perifer venkateter är en vanlig medicinsk produkt som handhas av läkare eller sjuksköterskor. Rätt kunskap och tillvägagångssätt hos behandlande vårdpersonal kan minska risken för komplikationer, såsom tromboflebit. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors kunskap om, och följsamhet gentemot, riktlinjer avseende perifer venkateter. Metod: studien genomfördes med en kvantitativ ansats och 26 sjuksköterskor deltog i en enkätundersökning. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade god kunskap avseende prevention för komplikation vid användning av perifer venkateter, val av placering samt dokumentation på förbandet. De visade däremot bristfällig kunskap avseende den basala handhygienen, injektionsporten, blodprovstagning samt inspektion av perifer venkateter. Resultatet tyder på att en tredjedel av sjuksköterskorna har bristfällig kunskap och därmed bristfälligt efterföljande av riktlinjer. / Peripheral catheterization is a common medical product, used by doctors or nurses. Right knowledge and approach could prevent complications such as thrombophlebitis. The aim of this study was to investigate nurses´ knowledge and guideline adherence in reference to peripheral catheterization. Method: a quantitative structure was used and 26 nurses participated in the survey. The results showed that the nurses had good knowledge on prevention of complication when using peripheral catheterization, the choice of placement and documentation on the dressing. However, the nurses showed inadequate knowledge regarding the basic hand hygiene, injection port, blood sampling and inspection of the peripheral catheterization. The result indicate that one third of the informants have insufficient knowledge and thereby inadequate guidelines adherence.

Bakgrund: Perifer venkateter (PVK) används för att tillföra läkemedel, vätska och blodprodukter till blodbanan. Användandet är dock inte riskfritt, det finns en risk att en lokal infektion eller en infektion i blodbanan uppstår. En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppstår i samband med vård och omsorg. Syfte: Att belysa åtgärder som förebygger uppkomst av vårdrelaterade infektioner vid sjuksköterskans hantering av perifer venkateter. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserat på tio resultatartiklar av kvantitativ metod. Resultatartiklarna analyserades genom innehållsanalys och resultatet sammanfattades i fem huvudkategorier. Resultat: Presenteras i följande huvudkategorier: (1) Val av material, (2) Skötsel av perifer venkateter, (3) Bytesfrekvens, (4) Betydelsen av sjuksköterskans kunskap, (5) Sjuksköterskans patientansvar. Resultatet visade flertal åtgärder som hade en positiv effekt på sjuksköterskans infektionsförebyggande arbete. Resultatet visade en statistisk signifikant minskning av PVK-relaterade infektioner i blodbanan vid korrekt val av material, rengöring av insticksstället, utbildning, patientansvarig sjuksköterska samt ökad följsamhet till riktlinjer. Konklusion: Åtgärder som förebyggde uppkomsten av infektioner vid hantering av PVK var utbildning följt av återkoppling. Även en patientansvarig sjuksköterska, daglig desinfektion av insticksstället samt korrekt val av material bidrog till att förebygga vårdrelaterade infektioner. / Background: Peripheral venous catheters (PVC) are used to deliver medicines, fluids and blood products to the bloodstream. However the use is not risk-free, there is a risk of a local infection or an infection in the bloodstream occurring. A healthcare-associated infection is an infection that occurs in connection with healthcare. Aim: To highlight measures that prevent the occurrence of healthcare-associated infections when the nurse handles peripheral venous catheter. Method: A general literature study based on ten results articles of quantitative method. The results articles were analyzed through content analysis and summarized in five main categories. Result: Presented in the following main categories: (1) Selection of materials, (2) Peripheral venous catheter care, (3) Replacement interval, (4) The importance of the nurse's knowledge, (5) Primary nursing. Several measures had a positive effect on the nurse's infection prevention work. The result showed a statistically significant reduction in PVC-related bloodstream infections with correct choice of material, cleaning of the insertion site, education, primary nurse and increased adherence to guidelines. Conclusion: Measures that prevented the occurrence of infections in the management of PVC were education followed by feedback. A primary nurse, daily disinfection of the insertion site and the correct choice of material also contributed to preventing healthcare-associated infections.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur de anpassade grundskolorna arbetar med pedagogisk, social och fysisk lärmiljö men också om lärmiljön är likvärdig mellan de olika anpassade grundskolorna. Syftet är också att undersöka möjligheterna till perifer inkludering i dessa lärmiljöer. Perifer inkludering innebär att verksamheten försöker skapa en inkluderande miljö i en begränsad kontext.  Utifrån detta syfte söker vi svar på tre frågor. Hur ser lärmiljön ut på de utvalda anpassade grundskolorna när det kommer till det pedagogiska, sociala och fysiska? Vilka eventuella skillnader framträder i lärmiljöerna mellan de olika anpassade grundskolorna? Hur påverkas den perifera inkluderingen i anpassad grundskola i och med de olika lärmiljöernas utformning? Studien har en kvalitativ inriktning och bygger på en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor samt ostrukturerade observationer med fyra informanter på fyra olika anpassade grundskolor. Studien bygger dels på Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som har sitt fokus på människors handlande i mötet med miljön, dels på ett sociokulturellt perspektiv som i sin tur har fokus på människors sätt att lära i det sociala samspelet med andra. Resultatet visar att studien fått fram många olika kategorier som förklarar de olika lärmiljöerna och i vilken utsträckning dessa kategorier påverkar den perifera inkluderingen. Några exempel på kategorier utifrån de olika lärmiljöerna är utbildad och engagerad personal, struktur och tydlighet, god kommunikation, respekt och acceptans, möjlighet att gå undan och anpassade lokaler. Den perifera inkluderingen handlar om att vara inkluderad i kontexten anpassad grundskola och att det finns lärare som är medvetna om vad som behöver göras för att eleverna ska känna sig inkluderade eller delaktiga i verksamheten. I studiens resultat finns en lista över olika kategorier som lärare behöver tänka på för att göra eleverna mer inkluderade.

I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att utifrån gällande föreskrifter och säkerhetsrutiner kunna hantera medicinsk-tekniska produkter samt att arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskornas följsamhet gentemot de riktlinjer som finns publicerade i Handbok för hälso- och sjukvård gällande sticksituationer. Datainsamlingen gjordes på en kirurgisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige genom 14 strukturerade observationer av sjuksköterskor i situationer då de antingen satte perifer venkateter (PVK) eller genomförde venprovtagning. Datan analyerades med manifest innehållsanalys och hade en kvantitativ del i form av frekvensdata och en kvalitativ del i form av fältanteckningar. Studiens resultat varierar mellan de olika subkategorierna i checklistan. Positiva fynd har hittats gällande enhandsteknik som användes korrekt i åtta av elva fall, medan handdesinfektion både innan och efter moment samt identitetskontroll var punkter där resultatet tyder på brister i följsamhet. / The Swedish competence description for nurses includes handling medical-technical products, and to be able to work on the basis of approved guidelines, hygiene principles and safety routines. The aim of the study was to inquire into what extent the nurses are following the guidelines published in the Swedish Handbook for healthcare. Data was collected at a surgical clinic in a hospital in the south of Sweden through 14 structured observations in situations where nurses inserted peripheral venous catheters or took venous blood tests. The data was analysed with content analysis had both a quantitative and a qualitative approach with fieldnotes to support the results. The results varied between the different headlines in the checklist that was used. The study came across positive findings under the headline “one hand technique” which was used correctly in eight of eleven situations. Less positive was the findings under the headlines “hand disinfection” and “identity controls” where the results indicate obvious lack of compliance.

Background: Insertion of a peripheral intravenous catheter (PVC) is a common procedure performed by nurses. The practical skill is a complex act, which not only requires theoretical and practical knowledge, but also nursing care adjusted to each patient's history and needs. Aim: The aim was to explore the procedure of inserting a peripheral intravenous catheter at a local hospital in Tanzania with focus on nursing care and patient safety. Method: The study was performed as a non-participating observational study and was preceded by a pilot study performed in Sweden. Eight observations were made, which were analysed with a qualitative content analysis. Result: The categories “Execution” and “Respecting patients” with associated sub-categories constituted the results. “Execution” describes how the procedure is performed, while “Respecting patients,” explains the performed nursing care during the practical skill. Conclusion: The Model of Practical Skill Performance was used for interpreting and discussing the result. The model clarified that some components were not fulfilled and the performance can therefore not be considered as well proceeded. One can discuss whether it depends on lack of knowledge, resources and/or culture. Keywords: Peripheral intravenous catheter, nursing care, patient safety, Tanzania, low-income country. / Bakgrund: Insättning av perifer venkateter (PVK) är en vanligt förekommande uppgift för sjuksköterskor. Denna praktiska färdighet kan anses vara komplex, då den inte bara kräver teoretisk och praktisk kunskap, utan också omvårdnad anpassad efter varje patients behov och tidigare erfarenheter. Syfte: Syftet var att undersöka tillvägagångssättet vid insättning av perifer venkateter på ett lokalt sjukhus i Tanzania, med fokus på omvårdnad och patientsäkerhet. Metod: Studien utfördes som en icke-deltagande observationsstudie och föregicks av en pilotstudie utförd i Sverige. Åtta observationer genomfördes som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kategorierna “Utförande” och “Respektera patienter” med tillhörande underkategorier utgjorde resultatet. ”Utförande” beskriver tillvägagångssättet vid insättnig av PVK, samt förberedelser och slutförande. “Respektera patienter” beskriver den givna omvårdnaden under det det praktiska utförandet. Konklusion: Modellen för praktisk färdighetsutövande användes för att tolka och diskutera resultatet. Modellen klargjorde att några komponenter inte uppfylldes och utförandet kan därmed inte anses som väl utfört. Det kan diskuteras om detta beror på bristande kunskap, resurser och/eller kultur. Nyckelord: Perifer venkateter, omvårdnad, patientsäkerhet, Tanzania, låginkomstland.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka möjliga sociala effekter som externtlokaliserade stationer längs Sveriges nya höghastighetsjärnväg kan komma att få, dels på respektive externt stationsområde och dels på dessa stationsorter och deras centrum. Uppsatsens syfte och frågeställningar formades kring en diskussion gällande en av höghastighetsjärnvägens stationsorter, där en oro kring dels vilka effekter ett eventuellt externt stationsläge i orten kunde tänkas ha på ortens centrum och centrumhandeln, dels huruvida resenärer skulle vilja ta sig till den nya, externa stationen eller om dessa istället skulle välja andra, kanske mindre miljövänliga transportmedel, som till exempel bil.I uppsatsen har ämnen som järnvägsstationers roll i samhället och deras utveckling över tid, hur stationers utformning och lokalisering påverkar sina orter, exempel på befintliga externa stationer, med mera, behandlats.I uppsatsen har fallstudie tillämpats, genom att undersöka några befintliga externa stationer i Sverige och studerat på vilket sätt dessa har påverkats av och påverkat sin respektive ort av stationens externa läge. I uppsatsen har även dokumentanalys använts, där till exempel olika publicerade dokument kring höghastighetsbanan har analyserats. Med hjälp av detta, tillsammans med tidigare forskning och övrigt teoretiskt material, har ett antal möjliga effekter och utfall för de nya externa höghastighetsstationerna kunnat identifieras.I uppsatsen har visats att det både finns för- och nackdelar med externt lokaliserade stationer. Fördelen med de externa stationerna är att de gärna ger kortare restider, kan underlätta vid byten mellan olika tågbanor samt att de är lättare att bygga då de (oftast) inte behöver anpassas till befintlig bebyggelse. Däremot kan externa stationer få svårt att uppnå ett tillräckligt stort antal människor i rörelse för att en naturlig övervakning ska uppstå. Färre människor i stationens område kan också innebära ett bristande underlag för olika typer av verksamheter och service på stationen och i dess närområde. Dessa tillsammans är exempel på faktorer som kan leda till att stationenupplevs som otrygg.

Background: The daily nursing work includes managing of peripheral intravenous catheter, PIVC. It is the most widely used medical device and often the cause of healthcare associated infections. The most common procedure for inpatients care and used to provide fluid, medication, nutrition, or blood products. Aim: Describe nurses practice of use and management of PIVC. Method: Literature study based on 10 scientific articles worldwide. Results: Presents two themes: “Preparation and inplacement” and “Maintenance and aftercare”. Conclusion: The authors concluded that there were consistent shortcomings in the nursing of PIVC management. The aspects that the study data could demonstrate as factors for lack of care were stress, finances/availability of materials, and knowledge. / Bakgrund: I det dagliga omvårdnadsarbetet ingår hantering av perifer venkateter, PVK. Det är den mest använda medicintekniska produkten och ofta orsak till vårdrelaterade infektioner. Det vanligaste ingreppet för patienter som vårdas i slutenvården och används för att ge vätska, läkemedel, näring eller blodprodukter. Syfte: Beskriva sjuksköterskors hantering av PVK. Metod: Litterarutstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar världen runt. Resultat: Redovisar två teman: ”Förberedande och insättning” och ”Underhåll och eftervård” Slutsats: Författarna kom fram till att det fanns genomgående brister inom omvårdnaden av PVK hantering. De aspekter som studiens data kunde påvisa som faktorer för bristande omvårdnaden var stress, ekonomi/tillgänglighet till material, samt kunskap.

Bakgrund: Flebit och tromboflebit har visat sig vara vanligt förekommande kärlkomplikationer av en perifer venkateter (PVK). Flebit beskrivs som en lokal inflammation av kärlväggen, som kan ha förekomst av trombosbildning och kallas då tromboflebit. Att etablera och upprätthålla en PVK är en vanlig arbetsuppgift för anestesisjuksköterskan och god kunskap om förebyggande omvårdnadsåtgärder för flebit/tromboflebit anses nödvändigt. Ett välfungerande kvalitetsarbete beskrivs som viktigt då flebit/tromboflebit leder till ökad kostnad för vården, förlängd vårdtid samt ett lidande för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som har visat sig minska risken för flebit/tromboflebit vid insättande samt användning av perifer venkateter, hos vuxna patienter som vårdas på sjukhus. Metod: Systematisk litteraturstudie baserat på en syntes av artiklar med kvantitativ ansats och experimentell design. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databasen MEDLINE. Totalt inkluderades 13 artiklar, publicerade år 2012–2020, för kvalitetsgranskning, vilket genomfördes utifrån Joanna Briggs “Checklist for Randomized Controlled Trials”. Huvudresultat: De två artiklarna som berörde omvårdnadsåtgärder vid insättande av PVK visade inte på någon effekt av interventionerna. Samtliga tretton artiklar berörde användning av PVK, varav sex artiklar visade statistisk signifikans i sina resultat gällande att injektionslås, filter för injektion/infusion och hudbehandlingar har positiva effekter för att förebygga flebit/tromboflebit. Slutsats: Injektionslås, filter för injektion/infusion samt hudbehandlingar visade sig minska risken för flebit/tromboflebit vid användning av PVK, men används inte inom svensk hälso- och sjukvård. Det ses en brist i kvantitativa studier med experimentell design och systematiska litteraturstudier med metaanalys som sammanställer preventiva omvårdnadsåtgärder specifikt för flebit/tromboflebit. Därför rekommenderas vidare forskning för att implementera ett bredare spektrum inom detta område med avseende att öka patientens komfort. / Background: Phlebitis and thrombophlebitis are common vascular complications of a peripheral venous catheter (PVC). Phlebitis is described as a local inflammation of the vascular wall, which could have occurrence of thrombosis and is then called thrombophlebitis. Establishing and maintaining a PVC is a common work task for the nurse anesthetist and good knowledge of preventive care for phlebitis/thrombophlebitis is considered necessary. A well-functioning quality work was described as important due to that phlebitis/thrombophlebitis lead to an increased cost of care, extended care time and suffering for the patient. Aim: The aim was to describe which nursing interventions have been shown to reduce the risk of phlebitis/thrombophlebitis at insertion and use of peripheral venous catheter, in adult patients being hospitalized. Method: Systematic literature review based on a synthesis of articles with quantitative approach and experimental design. Search for scientific articles was made in the MEDLINE database. A total of 13 articles, published in 2012–2020, were included for quality review, which was based on Joanna Briggs” Checklist for Randomized Controlled Trials”. Main result: The two articles which concerned insertion of PVC showed no significant results. All thirteen articles concerned use of PVC, of which six articles showed statistical significance in their results that injection locks, filters for injection/infusion and skin treatments have positive effects on preventing phlebitis/thrombophlebitis. Conclusion: Injection locks, filters for injection/infusion and skin treatments have been found to reduce the risk for phlebitis/thrombophlebitis when using PVC, but it is not used in Swedish health care. There is a lack of quantitative studies with experimental design and systematic literature studies with meta-analysis that compile preventive nursing interventions specifically for phlebitis/thrombophlebitis. Therefore, further research is recommended to implement a broader spectrum in this area to increase patient comfort.