This dissertation explores elite athletes’ strategic personal brand management on social media. Social media have become a primary platform for personal branding integrated into athletes’ lives and careers. Yet, the psychological and strategic processes underlying personal brand management have lacked scholarly inquiry as extant research tends to focus on consumer perspectives as opposed to decision-making, negotiations, and strategies from the point of view of branded individuals. This has hindered the understanding of how personal branding is managed as a unique type of self-enterprising activity. In this dissertation, I employ a multi-study approach to address three issues pertaining to athletes’ personal brand management on social media, namely: 1) experience of fit in pursuit of personal brand monetization, 2) negotiation of authenticity in self-presentation, and 3) joint effects of brand fit, athlete brand authenticity, and self-disclosure tactics in athlete corporate social responsibility (AxCSR) promotional content. Theoretically, the dissertation advances a view of how athletes, as public personas, manage their personal brands on the verge between their personal concerns and identities, commercial demands, and expectations stemming from sports industry stakeholders. Practically, it delivers insights to athletes, their managers, and sponsors on how to optimize athletes’ personal branding experiences and business outcomes. / Tourism and Sport

Det ämne som behandlas i denna uppsats är hur bloggfenomenet kan användas för att etablera bloggskribentens personliga varumärke, vilket i sin tur kan möjliggöra en utveckling av bloggarens karriär i form av entreprenörskap och företagande samt samarbete med etablerade företag. Syftet är att undersöka bloggfenomenet ur ett helhetsperspektiv, vilket innebär att en kvalitativ webbenkät besvarats av personer med insyn och erfarenhet av de ämnen som behandlas. Dessa respondenter utgörs av nio av Sveriges främsta och mest inflytelserika bloggskribenter, fyra specialister samt två företag som på olika sätt samarbetat med framstående bloggskribenter.Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats för att identifiera återkommande mönster och teman. Då uppsatsen har sin utgångspunkt i en kombination av analytisk induktion och grundad teori har dessa teman varit avgörande för den teoretiska anknytningen. De slutsatser som kan presenteras utifrån undersökningsresultatet låter påvisa bloggfenomenets lämplighet i avseende att etablera bloggskribentens personliga varumärke och möjliggöra olika former av företagande. Genom den personliga bloggen kan bloggskribenten påverka hur det personliga varumärket uppfattas av omgivningen, framhäva sin kompetens samt etablera kontakt med såväl målgrupp som potentiella arbetsgivare. / The subject handled in this essay is how the blog phenomenon can be used to establish the bloggers personal brand, which can allow the development of the bloggers career in terms of entrepreneurship, enterprise and cooperation with established companies. The aim is to investigate the blog phenomenon from a holistic perspective, which means that a qualitative online survey has been answered by those people with insight and experience of the topics handled in this essay.These respondents includes nine of Sweden's most important and influential bloggers, four specialists and two companies who in one way or another has experiences in cooperation with prominent bloggers. Afterwards the interviews has been interpreted and analyzed to identify recurring themes in the material. As this essay is based on a combination of analytic induction and grounded theory, these themes have been crucial to the theoretical extension. The results and conclusions that can be presented demonstrates the suitability of the blog phenomenon to establish the bloggers personalbrand and also allow various forms of enterprising. On the personal blog, the blogger can influence how the personal brand is perceived by the society, feature their personal skills and establish contact with both the readers and potential employers.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hurdan textgenre en hemsida är, vilken funktion hemsidor har vid konstruktionen av ett personligt varumärke och hur idrottare brandar sig själva på sina hemsidor. I uppsatsen studeras två elitidrottare, Teemu Selänne och Tero Pitkämäki, samt deras hemsidor. I studien används en textanalytisk metod.   Resultaten visar att deras hemsidor skiljer sig från andra hemsidor genom att de består av många olika texttyper och är mer visuella. Vidare kunde man observera att hemsidorna är relevanta för idrottarens varumärke. Hemsidorna ger en positiv bild av idrottaren, till fördel för denne. Samarbete mellan sponsorer och idrottaren syns och blir en del av idrottarens varumärke. I Selännes fall kan man säga att han återbrandar sig efter sin elitidrottarkarriär. En återkommande symbol är ’8’. Det framgår också att Selänne både är en beundrad person och en vanlig människa, vilket tillsammans med hans positiva personlighet blir hans varumärke. Varumärket för Pitkämäki som idrottare består av den österbottniska bakgrunden, ett långvarigt och stabilt sponsorsamarbete samt personligheten, som är anspråkslös men hårt arbetande. / The purpose of the study was to establish what kind of text genre a home page is, which functions home pages have as constructors of personal brands, and how athletes brand themselves on their home pages. In the essay two elite athletes, Teemu Selänne and Tero Pitkämäki and their home pages, were studied. A text analysis method was used in the study. The results showed that homepage as a genre seems to differ from other text genres since it consists of many different text types parts and forms a varied visual entity. The homepages presented a significant relationship with the athletes’ brands. Homepages are thus for the benefit of the athlete. A collaboration between an athlete and a sponsor may offer much and it can become an integrated part of the athlete’s brand. In his homepages Selänne is re-branding himself, after he has finished his elite athlete career. The repetition of the number and symbol ‘8’, a combination of signs of admiration and the man on the street, as well Selänne’s positive personality together make up his athlete’s brand. Tero Pitkämäki’s brand consists of his Ostrobothnian background, a strong sponsor collaboration and a personality which is modest but hardworking.

Employer Branding activities in the competitive labour market are becoming increasingly interactive rather than being a top-down exercise. Limited resources together with new technology is playing a role in this development. Little, but some research exists on Employee Advocacy or the voluntary promotion and defence of a brand by its employees. While some researchers suggest that strong Employer Brands fosters Employee Advocacy, there seem to be little empirical support or comprehensive models incorporating the supportive factors. Earlier studies have been primarily quantitative in nature, focusing on the corporate perspective. This research adds a qualitative angle with focus on the Employee Perspective. The purpose with this thesis is to explore how employees in companies with strong Employer Brands practice Employee Advocacy in a Social Media context, Because of the subjectivist and abductive approach, the method was qualitative in form of interviews with employees of different companies in the service sector as primary data together with secondary data. The findings indicate that Employee Advocacy, although largely driven by employee commitment, in practice seem to be a rather temporary phenomenon. The dominating intrinsic motives for Employee Advocacy does not seem to translate in a Social Media Context, where nature of expression ultimately seem to depend more on external or situational factors. The limitations of this study are the small number of respondents made up of a convenience sample. The narrow theoretical base also limits the study to explore and broaden a phenomenon rather than developing an entirely new concept. The conceptual model could act as a basis for other studies with a combined qualitative/quantitative approach or as a basis for discussion in companies formulating their Employer Branding or Social Media strategies. The original value of the conducted study is a comprehensive model of shapers and some new empirical insights regarding complexities of the Employee Advocacy phenomenon.

The users of social media channels are today increasing rapidly. Because of this it has become more important for individuals to be seen and stand out of the crowd. The concept of personal branding has become more widespread and is today an important factor for individuals who want to communicate their personality on the Internet.The purpose of this study is to examine the role of personal branding in today’s society and to find similarities in how established bloggers use communication tools to increase their visibility. This has been done through qualitative interviews with individuals who write and shape their blogs depending on how they want to be seen on the Internet.By analysing our findings we came to the conclusion that personal branding is becoming more important in a world that is becoming more and more digitalized. Since the study has been viewed on from a transmitter perspective we have created a model that has the purpose to be an alternative guideline to show how to create a strong personal brand with a blog as the communication tool.

The rise of digital media has caused transformations and new phenomena in different fields. In the digital age such branches as personal sports branding and nation branding has acquired new opportunities for development. The research focuses on representation of the personal sports brand of Zlatan Ibrahimovic on digital media platforms and its connection to the nation brand of Sweden. Previous research deals with existing studies on personal branding, personal sports branding in digital media, and nation branding. Theoretical framework includes appropriate concepts and perspectives that guide the analysis such as the TOPSTAR model, theory on types and specialization of personal brands, advertising, cultural branding and the nation brand of Sweden. The study combines different research techniques: quantitative content analysis and semiotics. The data is gathered from official accounts of Zlatan Ibrahimovic on social media outlets such as Facebook, Twitter, Instagram and the mobile application Zlatan Unplugged. Furthermore, the data for analysis is also received from YouTube videos concerning two campaigns: the Volvo XC70 commercial and “805 million names” awareness campaign by World Food Program. The results of the research outline main characteristics of the personal sport brand, show differences in representation of the brand depending on digital media platform and identify the leading attributes of the personal sports brand. The investigation uncovers a connection between the personal sports brand of Zlatan Ibrahimovic and the nation brand of Sweden and shows how the personal sports brand functions on the cultural level. The thesis might be interesting for both researchers and practitioners in the spheres of media and communication studies, personal sports branding and nation branding.

Bakgrund: Användningen av sociala medier har blivit väldigt populärt och är ett effektivt verktyg för att kommunicera, inspirera, publicera och dela med sig om sig själv vilket kan ske genom bland annat bloggar. Bloggandet har haft en snabb tillväxt och är idag ett enormt effektivt marknadsföringsverktyg. Företag har i allt större utsträckning börjat uppmärksamma bloggarna som ett kommunikationsverktyg då det anses vara ett tidseffektivt sätt att marknadsföra sig på. Eftersom bloggvärlden blivit så pass stor finns det idag flera olika typer av bloggare. Modebloggar är en av flera bloggtyper som blivit stora då de skiljer sig från de traditionella marknadsföringskanalerna på så vis att modebloggare kan skapa såväl intimitet med som förtroende hos läsaren vilket är något en vanlig marknadsföringskanal inte kan. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett personligt varumärke skapas och vilka faktorer i omgivningen som påverkar synen på varumärket. Studien kommer baseras på hur bloggare själva ser på sitt personliga varumärke och även hur andra aktörer, så som företag och läsare, uppfattar bloggares personliga varumärke. Teori: Det valdes ut fyra teorier som handlar bland annat om en rätta tidpunkten att satsa på ett varumärke, vad som krävs för att ett äkta varumärke skall nås, definition om det personliga varumärket och slutligen varumärkestillgångar och mervärde som är kopplade till varumärket. Metod: En kvalitativ studie som består av sju semistrukturerade intervjuer. Empiri: Insamlad data har genererats genom intervjuer med respondenterna. Alla har koppling till bloggvärlden på ett eller annat vis då uppsatsen har fått med aspekten av hur både bloggare, företag samt läsare ser på bloggar och varumärken. Slutsats: Det krävs flera faktorer för att både skapa men även bibehålla sitt varumärke. Det krävs att ständigt sticka ut och vara annorlunda samt genomlysa en tydlig identitet för att på så sätt kunna vara attraktiv för läsare och företag. För bloggaren krävs det stort engagemang och en vilja att ta för sig, vilket bör synas i allt från bildkvalité till uppmärksamhet i sociala medier mer än bara bloggen i sig.

Till följd av utvecklingen av digitaliseringen har fenomenet Personal Branding växt fram som ändrat dynamiken för konsumentens relation till varumärken. Studien syftar till att öka förståelsen för hur konsumentbeteende påverkas av Personal Brands. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där fem ostrukturerade fokusgrupper deltagit, med totalt 18 personer tillhörande urvalsgruppen Digital naturals. Med hjälp av tidigare etablerad varumärkesteori har fyra dimensioner; kännedom, attityd, associationer och identifikation valts ut. Analysen baseras på dessa fyra dimensioner. Resultatet av studien visar att Personal Brands i viss utsträckning påverkar konsumentbeteendet. Konsumentens beteende påverkas olika beroende på i vilken utsträckning de fyra dimensionerna förekommer eller uppfylls. / As a result of the expansion of digitalization, the Personal Branding phenomena has emerged as changing the dynamics of the consumer's relationship with brands. The intent of this paper is to form an understanding of how consumers behavior are influenced by Personal Branding. The study is built on a qualitative research method in which five unstructured focus groups were participating, with a total of 18 individuals all within the selection group Digital naturals. Using previously established brand theory, four dimensions; knowledge, attitude, associations and identification have been selected. The analysis in this study is based on these four dimensions. The study concludes that Personal Brands, to a certain extent, affects consumer behavior. The behavior of the consumer will be influenced differently depending on the extent to which these four dimensions are present or satisfied.

När influencers marknadsför produkter i samarbeten med företag påverkas både företagets, men också influencerns personliga varumärke. Det är därför viktigt för influencers att välja sina samarbeten och vad de gör reklam för. Denna studie avser undersöka hur influencers marknadsföring av den kontroversiella produkten, tobaksfritt snus, påverkar konsumenters attityder till influencers personliga varumärke. Studien har tillämpat teorier om influencers reklam, personliga varumärken, kontroversiella produkter och en egenkonstruerad modell har skapats utifrån Attitude Towards the Ad Model för att kunna besvara studiens frågeställning. En kvalitativ metod har använts där tre fokusgrupper med totalt tolv personer i åldrarna 20-25 år har intervjuats. Analysen av det empiriska materialet kom fram till att den utmärkande faktorn för attityderna till influencers personliga varumärke påverkas i högre grad av kriterier relaterade till influencers, som influencers nisch, förväntningar och målgrupp, än av den kontroversiella produkten. Först om kriterierna bryts uppkommer negativa attityder till influencers personliga varumärke.

Det personliga varumärket som fenomen i rekryteringssammanhang har vuxit de senaste åren ändå sedan begreppets introducerades under det sena 90-talet. På samma sätt har användandet av sociala medier snabbt vuxit det senaste decenniet. Som ett svar på denna framväxt har rekryterare börjat intressera sig för sociala medier som ett verktyg för att studera kandidater under rekryteringsprocessen. Den här studien syftar till att studera hur rekryterare tar sina beslut om kandidater utifrån informationsinhämtande på sociala medier och vilka olika faktorer som kan påverka dessa beslut, såsom förutfattade meningar och diskriminering. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer med rekryterare hos några av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Inför genomförandet av dessa intervjuer togs ett analysverktyg fram, konstruerat av ett antal faktorer som kan prägla rekryterares beslut om kandidater utifrån information om kandidaterna i sociala medier, vilka intervjufrågorna sedan grundades på. Dessa faktorer är framtagna genom inhämtning och analys av tidigare vetenskapliga artiklar och litteratur. Empirin skapades genom sju intervjuer, där samtliga intervjuade personer arbetar som anställda rekryterare. Intervjuerna genomfördes utifrån en semi-strukturerad intervjumall och med ett målstyrt urval. Slutsatsen av vår studie visar att de faktorer som togs fram i analysverktyget kan påverka de beslut rekryterare tar om kandidater på sociala medier. Även om rekryterarna hävdade att de i största möjliga mån ville ta objektiva beslut och inte ska påverkas av de faktorer som analysverktyget lyfter. Med resultatet från denna studie hoppas och tror vi att rekryterare kan bli medvetna om problematiken med förutfattade meningar och fördomar om kandidater på sociala medier, diskutera dessa och försöka åtgärda hela eller delar av den påverkan som inte är en önskvärd inverkan i samband med beslut om kandidater i rekryteringsprocesser. / The personal brand as phenomenon in the recruitment context has grown in the recent years, nevertheless since its introduction as a concept in the late 90’s. Similarly, the use of social media has grown over the past decade. In response, recruiters have become interested in social media as a tool to study candidates and their personal brand during the recruitment process. What this study aims to study is how recruiters make their decisions about candidates on social media and what various factors that can influence those decisions, such as prejudiced opinions and discrimination. This was done through interviews of recruiters at some of Sweden’s most attractive employers. To these interviews an analysis tool was also developed, constructed of several factors that can characterize recruiters’ decisions of candidates on social media, on which the interview questions then were based upon. These factors are derived through the collection and analysis of precious scientific articles and literature. The empirics were created through seven interviews, where all the interviewed persons worked as recruiters. The interviews were conducted based on a semi-structed interview template and with a targeted selection. The conclusion of our study shows that the factors presented in the analysis tool can influence the decisions that recruiters make about candidates on social media. Although the recruiters claimed that they wanted to make objective decisions to the highest extent possible and not be affected by the factors presented in the analysis tool. With the results of this study, we hope and believe that recruiters can become aware of the problem of preconceived opinions and prejudices about candidates on social media, discuss these and try to address all or part of the impact that is not a desirable impact in the decision on candidates in recruitment processes.