Staying when everyone else flees – an interview study with experienced social workers on coping strategies and organizational conditions Earlier studies in the field have described a complicated situation with high turnover and recruitment problems within the Swedish social services. The aim of this study was to investigate and get an understanding of how social workers within child protective services cope with challenges in their work and what organizational factors at their place of work that affects their intention to stay. Six social workers with a minimum of three years of experience were interviewed. The empirical material was analysed using a hermeneutic approach with coping and sense of coherence as a theoretical ground. The most important factors for the social workers’ intention to stay were their own experience as a way to cope with the workload, support from their colleagues and from their superiors. The discussion highlights the importance of experience in coping with workload as well as for supporting newly educated social workers.

Tanken med den här studien är att ur ett brukarperspektiv lyfta och problematisera den höga personalomsättning som råder och så har gjort under ett par år på många av landets socialkontor. Studien är kvalitativ och fem intervjuer har gjorts med personer som har erfarenhet av att byta socialsekreterare. Studien belyser vad som anses vara viktigt för en god relation, vad som är gynnsamt för personer i ett förändringsarbete samt hur tid med samma person kan påverka tilliten till den personen. Den specifika målgruppen för studien är personer som har kontakt med socialtjänsten på grund av egen beroendeproblematik. Uppsatsen inleds med en presentation av socialtjänsten som organisation samt med en bakgrund till socialtjänstlagen för att ge läsaren en överblick av den organisation som problemet grundar sig i. Detta följs av ett avsnitt tidigare forskning där fokus ligger på vad som är gynnsamt för att bygga goda relationer och att bygga tillit samt vad som visat sig vara hjälpsamt för att ta sig ur ett beroende. Den ur intervjuer insamlade empirin analyseras sedan med hjälp av Honneths teori om Erkännande samt med Prochaska och Di Clementes teori Stage of changes, även tidigare forskning används som analysverktyg. Resultatet visar att en hög personalomsättning på socialtjänstens kontor ger en bristande kontinuitet för klienterna vilket föga förvånande visade sig inte vara gynnsamt för deras återhämtning. Vidare upplevde respondenterna att många praktiska saker inte fungerar på grund av personalomsättningen, vilket de ansåg vara både stressande och problematiskt. Å andra sidan visade det sig även att de som haft sin socialsekreterare en relativt kort period ändå kunde ha ett stort förtroende för denne.

Bakgrund: I Stockholmsregionen råder det en brist på intensivvårdssjuksköterskor. En orsak är hög personalomsättning där många intensivvårdssjuksköterskor lämnar intensivvården inom två år efter anställning på grund av hög arbetsbörda, otillfredsställande lön eller bristande möjligheter till kompetensutveckling. Arbetsgivare som uppmuntrar till kompetensutveckling får fler intensivvårdssjuksköterskor att stanna kvar inom intensivvården även om arbetsbördan är hög. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad intensivvårdssjuksköterskorna anser om arbetsväxling som kompetenshöjande intervention. Metod: Studiedesignen var kvalitativ och som metod har fokusgruppsintervjuer använts. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studiens huvudresultat var deltagarna ansåg att arbetsväxling fungerar som kompetenshöjande intervention. Resultatanalysen utkristalliserade totalt fem teman: arbetsväxlings inverkan på kompetensen, arbetsväxlings inverkan på individen, arbetsväxlings ömsesidiga påverkan mellan avdelningar, arbetsväxling som kvarhållande åtgärd och anledning att stanna kvar inom intensivvård. Slutsats: Studien visade på att intensivvårdssjuksköterskan anser att arbetsväxling är en kompetenshöjande åtgärd för intensivvårdssjuksköterskan. Det är dock oklart om det är något som får intensivvårdssjuksköterskor att stanna kvar inom intensivvården. Klinisk betydelse: Vårdadministrationen har fått en antydan om att arbetsväxling höjer kompetensen för de anställda inom intensivvården. / Background: The Stockholm area has a shortage of intensive care nurses. A main reason for this is the high staff turnover where many intensive care nurses leave their employment within two years. This is related by high workload, unsatisfactory pay and insufficient opportunity to raise the level of competence. Employers that promote actions which could raise the level of competence would get more intensive care nurses to stay within the intensive care unit even though the workload would be high. Aim: The aim of this study is to investigate what intensive care nurses view regarding job rotation as an intervention to raise the level of competence. Method: Two focus groups interviews were used to collect the data. The data was analysed by a qualitative manifest content analysis. Result: The result shows that the participants considered that job rotation works as an intervention to raise the level of competence. During the analysis five themes were found: the impact of job rotations on the competence, the impact of job rotations on the individual, the mutual impact of job rotations between departments, job rotation as a retention measure and reasons to remain in the intensive care. Discussion: This study has shown that intensive care nurses think that job rotation is an intervention to raise the level of competence in intensive care nurses. It is although unclear whether job rotation will keep intensive care nurses within the intensive care. Clinical significance: The care administration has been given a hint that job rotation increases the level of competence for the employers in intensive care.

Sammanfattning Med utgångspunkt i de ökande demografiska utmaningarna, i kombination med att allt färre väljer att utbilda sig till undersköterskor, har vi valt att undersöka enhetschefer upplevda möjligheter att leda i hemvården utifrån syfte att minska personalomsättning. Vi valde att i en kvalitativ studie intervjua 8 enhetschefer i kommunal hemvård. Studien har utförts i 4 olika skånska kommuner. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning, en organisationsteori och tre ledarskapsteorier. Vårt resultat visar på att vår empiri stämmer överens med tidigare forskning och bekräftar att en ledare i hemvården har en väldigt komplex uppgift, som försvåras av krav, riktlinjer och förväntningar från flera olika håll. Enhetscheferna måste förfoga över en rad olika egenskaper för att påverka medarbetarna genom beteende och processer som inspirerar till autonomi samt ökar medarbetarnas tro på sin egen förmåga. Enhetscheferna måste även se till medarbetarnas intresse, genom att ta tillvara på deras kompetens och fortsätta kompetensutveckla medarbetarna samtidigt som de organisatoriska förutsättningarna är begränsande på en rad olika sätt. Begränsningarna till trots, är enhetscheferna optimistiska till sina möjligheter att leda i hemvården och upplevs inte modfällda över de framtida utmaningar de står inför. / Abstract On the basis of the increasing demographic challenges, combined with the fact that fewer and fewer people choose to study to become assistant nurses, we have chosen to investigate managers' perceived opportunities to lead in home care on the basis of reducing staff turnover. In a qualitative study, we chose to interview 8 managers in municipal home care. The study has been conducted in 4 different municipalities in Skåne. The empirical work has been analyzed using previous research, one organizational theory and three leadership theories. Our results show that our empirical data are consistent with previous research and confirm that a leader in home care has a very complex task, which is made more difficult by demands, guidelines and expectations from several different directions. Managers must command a variety of characteristics to influence employees through behaviors and processes that inspire autonomy and increase employees' belief in their own ability. The managers must also look after the employees' interest, by taking advantage of their competence and continuing to develop the skills of the employees, while at the same time limiting the organizational conditions in a variety of ways. Despite the limitations, the managers are optimistic about their ability to lead home care and are not discouraged by the future challenges they face.

Då människors syn på arbete kommit att förändras i takt med ”det nya arbetet” har det kommit att bli en mer utmanande process för organisationer att på den traditionella aspekten Behålla personal. Att arbetstagare byter jobb allt oftare är positivt för samhällets utveckling, då det kan skapa värdefulla effekter i form av kunskapsspridning och konkurrenskraft. Trots detta tycks många organisationer ha svårt att se det positiva i att deras personalomsättning ökar och mycket resurser läggs på att Behålla arbetstagare. Detta stämmer väl överens med den organisation som kommit att identifieras, vilken både arbetar för att Behålla sin personal, samt innehar hög personalomsättning. Därav syftar denna studie till att förklara i vilken utsträckning en organisation behöver förhålla sig till den traditionella aspekten Behålla, utifrån ett arbetsgivarperspektiv i en kontext av “det nya arbetet”. Studien grundar sig i en kvalitativ studie, där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer har samlat in vårt material. Studien har identifierat och utgått från tre centrala områden inom aspekten Behålla, vilka är människan i organisationen, lärande och utveckling, samt prestationer och belöningar. Dessa tre centrala områden har hjälpt oss att skapa förståelse för aspekten Behålla, då den utformat den teoretiska referensramen samt bidragit till studiens datainsamling. Studien visar att “det nya arbetet” handlar om att människan idag värderar sin egen framgång och lycka högre än vad människan gjort tidigare. Vi har i studien kommit fram till att den identifierade organisationen arbetar med den traditionella aspekten Behålla. Däremot sker detta arbete på gruppnivå och behöver i större utsträckning individanpassas, när det kommer till att Behålla personal. / As people's view on work have come to change as the "new work" changes, it has become a more challenging process for organizations to retain their staff in the traditional way. The fact that employees change jobs more and more often is positive for the development of the society, as it can create valuable effects in the form of knowledge dissemination and competitiveness. Despite this, many organizations seem to have a hard time seeing the positive in their increasing turnover while a lot of resources is being spent on retaining employees. This is in an agreement with the organization that has been identified, which both works to retain its staff and has a high turnover. Hence, this study aims to explain the extent to which an organization needs to relate to the traditional way of retaining, from an employer perspective in the context of "new work". The study is based on a qualitative study in which the researchers have collected their material by means of semi-structured interviews. The study has identified and started from three key areas of theory retention, which are the person in the organization, learning and development, as well as achievements and rewards. These three central areas have helped us to gain an understanding of the theory as well as they form a large part of the study, as it designed the theoretical frame of reference and contributed to the study's data collection. The study shows that "new work" is about the fact that people today values their own success and happiness more than they did before. We have found in the study that the identified organization works with the traditional way of retaining. However, this work takes place at a group level and needs to be more individually adapted when it comes to retain.

Forskning tyder på att organisationers framgång beror på deras arbete med Talent Management (TM). Då talanger är managementkonsultbolags produkt bör arbetet för att bibehålla dem vara av högsta prioritet, men trots det råder en hög personalomsättning i managementkonsultbranschen. Mot den bakgrunden är syftet med studien att skapa förståelse för förhållandet mellan personalomsättningen i managementkonsultbranschen och managementkonsultbolagens arbete med TM. Genom en kvalitativ forskningsmetod intervjuades managementkonsulter från bolag som representerar det system som karaktäriserar managementkonsultbranschen. Studiens resultat fann att managementkonsultbolagen arbetar aktivt med samtliga TM-aktiviteter, men att vissa prioriteras mer än andra. Mängden resurser som läggs på TM-aktiviteter har utifrån studiens resultat en inverkan på personalomsättningen på kort sikt, men långsiktigt har yttre faktorer en större inverkan på talangernas kvarvarande på bolagen. Slutsatsen som därmed kan dras är att förhållandet mellan personalomsättningen i managementkonsultbranschen och managementkonsultbolagens arbete med TM-aktiviteter är starkt på kort sikt, men svagare på lång sikt.

Rapporter visar på att det saknas sjuksköterskor inom vården idag och att det i framtiden kommer fortsätta vara så. Sjuksköterskor uppger att arbetssituationen är ohållbar och att där finns brister på flera plan. Arbetsmiljö, hög stressnivå, personalomsättning och ledarskap är faktorer som bidrar till sjuksköterskors intentioner att lämna sin arbetsplats. Studiens syfte handlar om att undersöka hur ledarens egenskaper kan påverka sjuksköterskans intention att lämna sitt arbete. Det är en kvalitativ litteraturstudie där tio stycken artiklar ingår. Både ostrukturerade- och strukturerade sökningar av artiklar gjordes i vetenskapliga databaser för att ge en så trovärdig bild av kunskapsområdet som möjligt. Studiens resultat visar på att ledarskapet och ledarens egenskaper kan påverka sjuksköterskans intentioner att lämna sin arbetsplats. Det är viktigt att ledaren är delaktig i utformandet av relationer dels mellan ledare och sjuksköterska men dels även mellan de kollegiala relationerna. Arbetsmiljön är också en viktig förutsättning för sjuksköterskan och som ledaren också bör vara delaktig i för att gynna sjuksköterskans arbetssituation. För att skapa en hållbar sjukvård måste ansträngning göras för sjuksköterskans hållbarhet. Chefer och ledare som arbetar inom hälso- och sjukvård skulle behöva utveckla både sitt ledarskap och chefskap för att synergi dem emellan ska träda fram.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av ”employer branding” (det som på svenska kallas för arbetsgivarvarumärke) och ålder för medarbetares benägenhet att stanna kvar i en organisation (den engelska benämningen employee retention). Vidare ämnade studien att undersöka könsrelaterade skillnader när det gäller viljan att stanna kvar i en organisation. Studien var kvantitativ och har genomförts som en enkätundersökning på ett industriellt företag i Jönköping. Urvalet för studien bestod av 118 undersökningsdeltagare (25 kvinnor och 93 män), vilka valdes ut med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Skalorna som användes för studien var Employer Attractiveness Scale (Berthon, Ewing & Hah, 2005) för att mäta hur employer branding uppfattades och Turnover Cognition Scale (Paillé, 2012) för att mäta viljan att lämna organisationen. Båda skalorna har översatts från engelska till svenska och har testats via en pilotstudie. Multipel linjär regression och independent sample t-test användes för att analysera insamlade data. Analysresultat visade att employer branding och ålder signifikant predicerade personalomsättningen i den studerade organisationen, vilket konfirmerade tidigare studier. Resultatet från independent sample t-test visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan kön och viljan att stanna kvar i den organisation som undersöktes, vilket skiljde sig från tidigare studier. / The purpose of this study was to investigate effects of employer branding, gender and age on employee retention in an organization from the industrial sector in Jönköping, Sweden. Furthermore, the study aimed to investigate gender-related differences in the willingness to stay in the organization. A quantitative approach was used where a survey was conducted. The sample for the study consisted of 118 study participants (25 women and 93 men), who were selected using a convenience selection. The scales that were used for this study was Employer Attractiveness Scale (Berthon, Ewing & Hah, 2005) to measure the employees perception of employer branding and Turnover Cognition Scale (Paillé, 2012) to measure the employees willingness to leave the organization. Both scales were translated from English to Swedish that later was tested through a pilot-study. Multiple linear regression and independent sample t-test were used to analyze the data. Results showed that employer branding and age significantly predicted employee retention in the chosen organization which confirmed previous studies. The result for independent sample t-test showed that it was no significant differences between gender and employee retention. Thus, it differed from previous studies.

Denna kandidatuppsats inom pedagogik är en studie om personalutveckling i samband medpersonalomsättning. Personalomsättning är något som är förknippat med arbetsplatser medstress och högt tempo vilket öppnar för frågan hur lärande går till i en sådan miljö. Dåtidigare forskning och litteratur är sparsam kring detta ämne fokuserar studien på att ge enövergripande bild av de villkor och utvecklingsmöjligheter som finns i denna form av miljö. Metoden för denna studie har varit en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer. Depersoner som har blivit intervjuade är en blandning av gruppchefer, HR-personal ochverksamhetschefer som bidrar med en inblick i hur deras organisationer hanterarpersonalutveckling i samband med en högre personalomsättning. Respondenternas svar harsedan studerats utifrån forskning och litteratur om hur vuxna individer lär sig nya kunskaperoch färdigheter. Resultaten av studien visar att dessa organisationer har ett stort fokus på introduktionen ochutvecklingen av nyanställda. Organisationerna förlitar sig också på att medarbetare ska läraav varandra när de ersätter någon som har slutat. Analysen av organisationernasomständigheter visar en möjlighet för lärande organisationer som kan erbjuda denkontinuerliga utveckling som organisationerna behöver för att hantera kunskapsluckorna eftertidigare personal. Slutsatserna i studien är att det fortfarande finns möjligheter till personalutveckling i en miljömed hög personalomsättning men att denna utveckling inte är optimal. Fortsatt forskninginom ämnet skulle dock kunna bidra med metoder och perspektiv som skulle vara till hjälpför att anpassa ett mer effektivt sätt att främja kunskapen hos medarbetare ochorganisationerna själva. / This bachelor degree student thesis is a study about employee turnover in connection toemployee development. Employee turnover is closely connected to workplaces with a highlevel of stress and high tempo, which raises the question how learning takes place in such anenvironment. Since previous research and literature is lacking in this subject, this study willbe focusing on providing an universal description of the reality and possibilities for learningin this kind of environment. The method for this study has been a qualitative inquiry based on interviews. The people whohave been interviewed are a mixture of group leaders, HR staff and operations managers whoprovide insight into how their organizations manage employee development in connection toa high employee turnover. Their answers have then been studied based on basic research andliterature of employee development. The results of the study shows that these organizations have a strong focus on theintroduction and development of new employees. The organizations also rely on employeeslearning from each other when they are going to replace someone who's quit. The analysis ofthe situation in the organizations show a possibility for adopting a learning organizationmindset which could offer the stable development that the organizations require to managethe gap in knowledge left by former staff. The conclusion of the study is that there exists possibilities for employee development in anenvironment with high employee turnover but it is not optimal. Continued research in thisfield could provide methods and perspectives which would be helpful in adapting a moreefficient way of fostering the knowledge of the employees and organizations.

Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga arbetsgivares förhållningssätt till genomgångsyrken inom besöksnäringen. Metod: Denna kvalitativa studie baseras på ostrukturerade intervjuer med arbetsgivare och aktörer inom besöksnäringen. Resultat: Studiens slutsats är att arbetsgivarna är kluvna i sitt förhållningssätt till genomgångsyrken och personalomsättning. Arbetsgivarna har en stor acceptans för att medarbetare väljer att gå vidare i sina karriärer, samtidigt som de ser behovet av att ändra ryktet av arbetet som ett genomgångsyrke. Arbetsgivarna utför ett aktivt HRM arbete som syftar till att främja en långsiktig arbetstillfredsställelse och ett yrkesmässigt engagemang hos medarbetarna. Kunskapsbidrag: Studien belyser ett känsligt ämnesområde som påverkar en hel industri. Genom att sätta ryktet av arbetet inom besöksnäringen på agendan kan en fördjupad kunskap av förändringsbenägenheten genereras och därmed utgöra en utgångspunkt för det fortsatta arbetet att höja yrkesstatusen.