Dagens socialtjänst kännetecknas av att ha hög personalomsättning som resulterat i olika arbetsrelaterade problem, såsom hög arbetsbelastning, stress och otillräckliga resurser. Denna studie syftar till att undersöka och kvantifiera de arbetsmiljörelaterade faktorer som, i störst utsträckning, leder till att socialsekreterare inom Stockholms socialtjänst stannar kvar på sina arbetsplatser. Studiens datainsamlingsmetod består av en enkät som totalt fick 35 respondenter. Slutsatserna visade en randordning mellan de arbetsmiljörelaterade faktorerna, där de personliga egenskaperna hos socialsekreterarna visade sig vara de starkaste/viktigaste faktorn till att socialsekreterarna stannar på sina arbetsplatser. Stöd och handledning var den näst starkaste faktorn som hade en större betydelse för socialsekreterarna inom området barn och unga. Återhämtning och självkännedom var den tredje starkaste faktorn. Stimulans och utveckling var den fjärde starkaste faktorn som hade en större betydelse för socialsekreterare som hade längre anställningstid. Den svagaste faktorn för socialsekreterarna i denna studie var kall och drivkrafter. / Sweden’s social services are today characterized by having high staff turnover which has resulted in various work-related problems, such as high workload, stress and insufficient resources. This study aims to investigate and quantify the work environment-related factors that, to the greatest extent, lead to the social secretaries staying at their workplaces within Stockholm's social services. The study's data collection method consisted of a survey that received a total of 35 respondents. The conclusions showed a certain hierarchy between the work environment-related factors, where the personal characteristics of the social secretaries turned out to be the strongest / most important factor in keeping them at their workplace. Support and supervision were the second strongest factor that had certain significance for the social secretaries in the field of child-welfare. Recovery and self-awareness were the third strongest factor. Stimulation and development was the fourth strongest factor that had certain significance for social secretaries that had longer periods of employment. The weakest factor for the social secretaries in this study was call and driving forces.

Målet med denna studie är att, med ett särskilt fokus på kompetenssäkring, undersöka hur nyanställda medarbetare och säsongsarbetare upplevt sin onboarding samt hur ledningen på UE beskriver onboardingprocessen. Begreppet onboarding åsyftar den process där den nyanställa medarbetaren lär känna organisationen samt dess regler och villkor. En framgångsrik onboardingprocess ökar tillfredsställelsen, prestationen samt engagemangen bland medarbetarna. Studien är grundad på en kvalitativ ansats med målet att åskådliggöra hur onboardingprocessen upplevdes av berörda parter såsom nyanställda, tillsvidareanställda, platschefer och ledning på Umeå Entreprenad. För att få svar på frågor om hur onboardingprocessen ser ut i dagsläget, hur onboardingprocessen kan förstås ur ett kompetenssäkringsperspektiv och om det går att se förbättringspotential utifrån ett kompetenssäkringsperspektiv i nuvarande onboardingprocess, genomfördes 10 semistrukturerade intervjuer med medarbetare och ledare på ett mark- och anläggningsföretag. Intervjuerna transkriberades och kodades i nyckelord och delades in i teman för att sedan analyseras. Resultatet visade att företaget har lyckats skapa ett stort arbetsengagemang där medarbetare är stolta över att arbeta på företaget. Resultaten från informanterna visar även på brister där de eftersträvar en ökad standardisering av såväl praktisk som teoretisk introduktion. Informanter med medarbetarperspektiv och ledarperspektiv upplevde en brist på uppföljning under introduktionsfasen och uttrycker en önskan om att detta ska integreras i framtida onboardingprocesser.

Detaljstyrda branscher har länge präglats av hög personalomsättning och ett sätt att minska den är att ha motiverade anställda. Mellanchefen som har en viktig position i företaget har ett ansvar och kan påverka hur motiverad en anställd känner sig. Syftet med studien var därför att undersöka hur mellanchefen arbetar för att motivera sina anställda med de svårigheter som finns i en detaljstyrd verksamhet. I den här studien har fokus legat på snabbmatsbranschen och för att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer med fem restaurangchefer gjorts för att förstå hur de arbetar för att motivera deras anställda. Med hjälp av Herzbergs motivationsteori har vi kunnat tolka och förstå hur restaurangcheferna arbetar och konceptet McDonaldization har hjälpt oss att beskriva hur branschen fungerar. Resultatet visar att restaurangcheferna arbetar mycket med motivationsfaktorer men har ett begränsat handlingsutrymme bland hygienfaktorerna vilket också kan vara anledningen till att företaget fortfarande har hög personalomsättning. Vidare forskning kan göras på de anställda för att se vad de anser är viktiga faktorer för att trivas på arbetsplatsen, vidare forskning kan även göras på restaurangcheferna för att förstå varför de är motiverade att arbeta kvar inom en detaljstyrd verksamhet med begränsat handlingsutrymme.

Personalen är den främsta tillgången i humankapitalintensiva verksamheter. Personalomsättningen på arbetsmarknaden har ökat vilket innebär stora kostnader, inte minst för branscher där människors kunskap och erfarenhet är en stor och viktig resurs. I och med detta blir det av vikt för företagen att arbeta med åtgärder som motiverar personalen att stanna kvar en längre tid. För att nå detta behövs konkurrenskraftiga verksamheter som månar om sin personal. Hur åtgärderna ser ut bör variera och även anpassas efter individerna, som har olika värderingar bland annat beroende på vilken generation de tillhör. Syftet med studien var att undersöka hur humankapitalintensiva branscher använder sig av ekonomistyrning för att behålla sin arbetskraft och om dessa åtgärder är särskilt anpassade till någon av de olika generationerna på dagens arbetsmarknad. Studien har sökt svar på följande forskningsfrågor: På vilket sätt använder humankapitalintensiva företag ekonomistyrning för att behålla sin arbetskraft idag? Och är dessa åtgärder särskilt anpassade mot någon av de yrkesverksamma generationerna?  Studien har använt sig av en kvalitativ metod för att samla in empiri och uppnå syftet. Datainsamlingsmetoden som används är intervjuer till både chefer och anställda inom två humankapitalintensiva verksamheter. Studien utgår från teorier om generationerna som idag finns på arbetsmarknaden, det vill säga, generation X, Y och Z. För att uppnå syftet redogörs teorier om ekonomistyrning och några av dess olika delar, såsom belöningssystem och prestationsmätning, samt generationsteorier i en analysmodell. Studiens resultat har analyserats genom att jämföra empirin med studiens teoretiska referensram. Resultaten visar att ekonomistyrning är något som jobbas aktivt med utifrån ett flertal aspekter, resultaten visar även att samtliga generationer är relativt likasinnade. Det verkar inte finnas någon tydlig medveten anpassning av ekonomistyrningen mot respektive generation i alla aspekter. Slutsatsen för studien är att åtgärderna i somliga fall är utfärdade till att behaga de två yngre generationerna Y och Z. Studien har även kommit fram till förslag för fortsatt forskning att undersöka om chefer i olika generationer agerar och anpassar sin ekonomistyrning till att attrahera och behålla medarbetare i de olika generationerna.

AbstractPersonalomsättning i svenska förskolor har ökat kraftigt under de senaste åren. Forskning visar att hög personalomsättning kan påverka negativt när det kommer till barns utveckling och lärande. Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka faktorer för personalomsättning i Malmös förskolor under en viss period. Vad är det som leder till att det hela tiden sker personalbyte i förskolans värld? Dessutom undersöks huruvida personalomsättningen skiljer sig mellan två olika stadsdelar i Malmö. Studiens forskningsmaterial har samlats genom en kvalitativ forskningsmetod där en enkätundersökning med några frågor gjordes på ett antal utvalda förskolor, i två olika stadsdelar i Malmö. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en ledarskapsteori, leader-member exchange theory. Resultatet av föreliggande studie visar att personalomsättning alltid har funnits i svenska förskolor men den har ökat under senaste åren. Det kan finnas åtskilliga faktorer för personalomsättning i förskolan men en svag och/eller dålig relation till ledningen, arbetstillfredställande, privata faktorer såsom lön och närhet till hemmet samt arbetsförhållanden är de största anledningar som leder till personalomsättningen i Malmös förskolor.

Vi studerar ett samverkansprojekt som kännetecknas av hög personalomsättning. Vi undersöker hur medarbetare som valt att lämna samverkansprojektet upplevde sin psykosociala arbetsmiljö i samverkansprojektet. Dessutom undersöker vi utifrån medarbetares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön, vad som fick dem att lämna samverkansprojektet. Med psykosocial arbetsmiljö i denna studie avses administration, projektledare och roller. Vi gjorde en kvalitativ studie där semistrukturerarde intervjuer användes som forskningsmetod samt tillämpades induktiv ansats. Teoretiska utgångspunkter som tillämpades var: psykosocial arbetsmiljö, ledarstilar, roller,arbetstillfredsställelse, motivation och förväntan. Studien visar att administrationen tog tid av intervjupersonernas arbete och för två intervjupersoner ledde administrationen till stress. Fyra intervjupersoner valde att lämna samverkansprojektet på grund av missnöjdhet med projektledaren, medan en av dessa gjorde det även för att hen hade en förväntad nytta av framtida arbete. Tre intervjupersoner lämnade samverkansprojektet eftersom de var missnöjda med rollen, och en av dessa gjorde det även för att hen var missnöjd med administrationen. Två av dessa tre intervjupersoner slutade även för att de hade ingen förväntad nytta av sitt nuvarande arbete. Enintervjuperson lämnade samverkansprojektet för att hen var trött på sin roll samt att det fanns en förväntad nytta av framtida arbete. / We study a collaborative project that is characterised with high employee turnover. We are examining how employees that had chosen to leave the collaborative project are experiencing their psychosocial work environment. Furthermore, we explore on the basis of the employees experiences of their psychosocial work environment, what made them leave the collaborative project. With psychosocial work environment in this study it is referred to as administration, projectleader and roles. We conducted a qualitative study where semistructured interviews was used as research method and inductive approach was applied. Theoretical starting points that were used was: psychosocial work environment, leadership styles, roles, job satisfaction, motivation and expectancy. The study shows that administration took time from the interviewpersons work and fortwo interviewpersons the administration led to stress. Four interviewpersons had chosen to leave the collaborative project because of their dissatisfaction with their projectleader, and one of them also because of an expected benefit from a future job. Three interviewpersons had chosen to leave the collaborative project because they were dissatisfied with their role, and one of them did it also because the interviewperson was dissatisfied with the administration. Two out of these three interviewpersons also quit because they had no expected benefit from their current jobs. One interviewperson left the collaborative project because this person was tired of the role and had an expected benefit from a future job.

No description available.

Vid tidigare gjorda studier har fokus riktats på personalomsättningen i revisionsbranschens största byråer vilket visat på en hög omsättning över tid. Tidigare forskning har undersökt huruvida revisorer lämnat byrån för en annan byrå eller för en annan bransch.   Syftet med den här studien är att få en fördjupad och nyanserad bild varför revisorn väljer att arbeta på en mindre revisionsbyrå. Frågeställningen är därför varför auktoriserade revisorer söker sig till små revisionsbyråer och vad som får revisorn att stanna kvar på den mindre byrån. Studien bygger på att försöka finna de faktorer som avgör att revisorn söker sig till den lilla byrån men också vad som gör att revisorn väljer att stanna kvar på den lilla byrån. Genomgång av tidigare litteratur inom forskningsområdet gällande revisionsprofessionen har genererat följande begrepp och termer; arbetsglädje och tillfredställelse, organisationskultur och motivation. De aktuella begreppen omsluts därefter av underfaktorer, som mynnar ut i studiens undersökningsmodell. För att kunna utforska och sammanställa modellen har en kvalitativ datainsamlingsmetod, i form av intervjuer genomförts.   Resultatet tyder på att flera faktorer inverkar vid val av byrå och har betydelse för att revisorn ska stanna kvar på den lilla revisionsbyrån. Vi kan också påvisa att några av faktorerna som belysts i tidigare litteratur inte bekräftas i vår studie och därmed ifrågasätts. Slutsatsen som kan dras av följande studie är att vissa faktorer som undersökningsmodellen resulterat i är av mer signifikant betydelse för val av den lilla revisionsbyrån varav de tydligast framträdande anledningarna är jämnare arbetsbelastning, bättre relationer på arbetsplatsen och en bättre balans mellan privat- och arbetsliv.

Inledning: Personalomsättning är ett fenomen som existerar inom de flesta organisationer och är oftast en naturlig del av en verksamhet. Omsättningen kan ses som en indikation av upplevd trivsel på arbetsplatsen och existerande litteratur har tagit fram aspekter som påverkar känslan. Forskningen är dock utförd på en aggregerad nivå vilket innebär att den begränsas av att inte närmare har undersökt individerna bakom de funna sambanden. Genom att undersöka hur en individs bakgrund, egenskaper och livssituation påverkar sambanden anser författarna kunna fördjupa förståelsen angående vad som skapar trivsel och därmed förståelsen för personalomsättning i stort. Syfte: Detta arbete syftar till att nyansera och utveckla vad som annars kan anses vara en statisk förståelse över vad som driver personalomsättning. Genom att göra detta har studien potential att göra litteraturen om personalomsättning något mer komplett. Då studien använder sig av revisionsbranschen som ett användbart studieobjekt är ett bisyfte även att identifiera vad som möjliggör en större trivsel på dessa arbetsplatser samt att skapa större möjligheter för revisionsbyråerna att kontrollera sin personalomsättning. Metod: Denna studie har applicerat ett kvalitativt tillvägagångssätt där redan existerande teorier och forskning av vad som påverkar känslan av trivsel, testats mot den empiriska data som samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna är avsedda att bättre kunna fånga individen bakom korrelationen. Slutsats: Studien kommer fram till att det finns mer information att ta hänsyn till än de aspekter som tidigare litteratur tagit fram för att förklara upplevd känsla av trivsel. Vår data indikerar att individen och dennes bakgrund, egenskaper samt livssituation påverkar sambanden som skapar trivsel och därmed viljan att stanna på sin arbetsplats. Vad som får en revisorsassistent att vilja stanna på sin arbetsplats är alltså mer komplicerat än tidigare trott och beaktning måste tas för hur individens unika sammanhang påverkar värderingen av aspekterna. / Introduction: Staff turnover is a phenomenon that exists in most organizations and is usually a natural part of a business. Turnover can be seen as an indication of perceived well-being in the workplace and existing literature has produced aspects that affect the feeling. However, the research is carried out at an aggregated level, which means that it is limited by not having studied the individuals behind the found relationships. By examining how an individual's background, characteristics and life situation affect relationships, the authors consider that they can deepen the understanding of what creates well-being and thus the understanding of staff turnover in general. Purpose: This study aims to nuance and develop, what can be considered to otherwise be a static understanding of what drives employee turnover. By doing so, the study has the potential to make the literature on employee turnover somewhat more complete. Since the study uses the auditing industry as a useful study object, it is also a secondary purpose to identify what increases the level of well-being in these workplaces and thereby create greater opportunities for the audit firms to control their turnover. Method: This study has applied a qualitative approach in which pre-existing theories and research of what influences the feeling of well-being have been tested against the empirical data collected through semi-structured interviews. The interviews are intended to better capture the individual behind the correlation. Conclusion: The study concludes that there is more information to consider than the aspects that previous literature has developed to explain perceived feelings of well-being. Our data indicates that the individual and his or her background, characteristics and life situation affect the relationships that create well-being and thus the desire to stay in their workplace. What makes an assistant at an audit firm want to stay in their workplace is thus more complicated than previously thought and consideration must be given to how the individual's unique context influences the evaluation of the aspects.

Revisorsprofessionen är en profession som karaktäriseras av hög personalomsättning, vilket under en lång tid varit en viktig fråga för revisorsprofessionen att hantera. Detta ställer krav på professionen och revisionsbyråerna eftersom de ställs inför nya utmaningar när antalet auktoriserade revisorer minskar. Den höga personalomsättningen innebär stora ekonomiska kostnader för revisionsbyråerna och leder till att det blivit viktigare att ta vara på den kompetens som finns inom revisorsprofessionen. Boomerangeffekten är ett begrepp som fokuserar på individer som återvänder till en tidigare arbetsgivare. Tidigare forskning har fokuserat på omständigheterna varför revisorer väljer att lämna revisorsprofessionen, det finns dock en avsaknad av litteratur gällande vilka drivkrafter som påverkar att revisorer återvänder till revisorsprofessionen. Syftet med denna studie är därför att ge en inblick i vilka revisorer som återvänder till revisorsprofessionen samt identifiera och beskriva viktiga drivkrafter bakom revisorers återvändande till professionen efter en tid som yrkesverksam inom annan verksamhet. I studien identifieras och analyseras de drivkrafter som förklarar vilka revisorer som återvänder till revisorsprofessionen och varför de återvänder till revisorsprofessionen. En modell över drivkrafter prövas genom tolv kvalitativa semistrukturerade intervjuer med revisorer som återvänt till revisorsprofessionen. Respondenterna är av olika kön och ålder, samt kommer från olika storlekar på revisionsbyråer för att undersöka om deras upplevelser och åsikter skiljer sig åt. Sammanfattningsvis tenderar revisorer att återvända till revisorsprofessionen på grund av drivkrafter som kan förklaras av första anställningstid, antal år anställd inom organisationen, anställningens upphörande, passform, länkar och uppoffringar. De tre första är hänförliga till studiens första forskningsfråga, vilka revisorer som återvänder, medan passform, länkar och uppoffringar är kopplat till studiens andra forskningsfråga, varför revisorer återvänder. Studiens slutsats är att det enbart krävs ett fåtal starka drivkrafter för att en revisor ska återvända, medan övriga har en indirekt påverkan på beslutet. De revisorer som tenderar att återvända är de som arbetat inom organisationen en kortare tid samt avslutat sin anställning på grund av en nyfikenhet att testa något nytt. Den främsta drivkraften till att revisorer valt att återvända är att de upplever en passform till organisationen och revisorsprofessionen. Resterande drivkrafter har visat sig ha en indirekt påverkan på återvändandebeslutet.