Denna uppsats undersöker om antalet flyktingar som anlände mellan 2010–2018, under vilket den så kallade ”flyktingkrisen” inträffade, har lett till en ökad opinion för en mer restriktiv flyktingpolitik i Sverige. För att beskriva det utgår uppsatsen både från teorier om hur invandring kan påverka mottagarlandets arbetsmarknad och vilken inverkan kontakter mellan majoritets- och minoritetsgrupper har. För att besvara frågeställningen har ett paneldataset med invånarnas flyktingpolitiska attityder skapats utifrån data från SOM-undersökningarna och flera socioekonomiska kontrollvariabler. Genom att använda både en OLS- och fixa-effekter-modell finner vi att ett större flyktingmottagande uppvisar ett negativt men icke-signifikant samband med en mer generös syn på Sveriges flyktingmottagande. Förändringarna som setts i de flyktingpolitiska attityderna under tidsperioden verkar snarare bero på generella normförskjutningar i hela landet. Att signifikanta resultat saknas kan dock bero på att uppsatsen mäter en för kort period efter flyktingkrisen, vilket vidare studier bör undersöka.

Denna kvantitativa studie syftar till att undersöka om bästsäljande spel tenderar att bli alltmer likriktade i fråga om genre, åldersmärkning, innehållsbeskrivningar och försäljning. Vi för en teoretisk diskussion kring studiens resultat som kopplas ihop med Adorno och Horkheimers teorier om kulturindustrin och passiviseringen av individen. De teoretiska utgångspunkterna är kritisk politisk ekonomi och Adorno och Horkheimers teorier om kulturindustrin, enformighet och passivisering. Data inhämtas från listor över bästsäljande spel i USA och Europa mellan åren 2006 och 2013. Vi har kvantitativt analyserat listorna utifrån variabler såsom åldersmärkning, innehållsbeskrivningar, genre och försäljning. Resultatet visar att det har skett en likriktning av spelinnehåll och konsumtionen av spel: förr konsumerade människor fler spel från många olika genrer än idag. Det är främst spel inom genrerna action, shooter och sports som dominerar på listorna över bästsäljande spel idag och det har skett en ökning i frekvens av samtliga grova innehållsbeskrivningar såsom blood and gore, intense violence och strong language.

Under de senaste årtiondena har finansmarknaderna genomgått storastrukturomvandlingar samt internationaliserats, vilket bidragit till en snabb tillväxt. Utvecklingen har lett till att värdepappersmarknaden har kommit att betraktas som samhällsekonomiskt allt viktigare. Samtidigt har insiderhandel under de senaste decinitet blivit föremål för en omfattande reglering från statligt håll. Från 1970-talet och framåt har Sverige genomfört flera lagskärpningar. 1989 kom ett EU-direktiv som förbjöd insiderhandel. Utvecklingen visar på en tydlig trend mot en strängare syn på insiderhandel. Trots denna regleringskarusell är det tveksamt varför regleringen behövs. Det regleringspolitiska motivet bygger på att insiderhandel antas skada allmänhetens förtroende på ett allvarligt sätt. Till detta kommer att mycket tyder på att omfattningen av insiderhandel är opåverkad av lagstiftningen. De välfärds teoretiska argumenten till förmån för insiderlagstiftnigen är svaga. Om lagstiftnigen inte är välfärdsteoretiskt motiverad ställer sig fågan hur den skall förklaras. Syftet med uppsatsen är att belysa regleringen av insiderhandel från intressegruppsperspektiv och utifrån det perspektivet förklara förbudet mot insiderhandel. För att genomföra detta tillämpas ekonomiska teorier kring framväxten av marknadsregleringar. Slutsatserna som dras är att insiderlagstiftningen inte påverkar allmänhetens förmåga att framgångsrikt placera tillgångar. Lagstiftnigen gynnar professionella aktörer (s.k. kvasiinsiders) på bekostnad av traditionella insiders. Slutsatsen som dras är att det finns inget allmänintresse i att bevara insiderlagstiftnigen. Samtidigt kan regleringen av värdepappersmarknaden vara ett sätt att uppvisa politiska handlingskraft.

Title: “We become like a little ambassador in the country of Facebook” – an essay on the pres-ence of Swedish National Radio on Facebook. (“Vi blir som en liten ambassador I Facebooklan-det” – En uppsats om Sveriges Radios närvaro på Facebook) Number of pages: 34 (46 including enclosures) Author: Nina Willén Tutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies C Period: Fall 2010 University: Department of Informatics and Media, Uppsala University Purpose/Aim: My purpose is to examine what the presence of the Swedish National Radio on a commercial network like Facebook means and how the editors themselves argue about it. For the analysis I use critical political economy as a theoretical point of view. Material/Method: The material consists of interviews made from a qualitative method. The informants are delegates from the editorial staff of the Swedish National Radio’s channels P3 and P4. Main results: Even though Facebook is a good tool for spreading information and getting in touch with people, it still is a commercial network and that cannot be forgotten. Companies use the surveillance structure of Facebook to collect information from their potential costumers so that the users can see tailored advertising on the site. The presence of the Public Service-based Swedish National Radio makes the users want to stay at Facebook and keep them entertained so that the companies can gather more information and thus earn more money. Keywords: Social networking, critical political economy, Facebook, surveillance, scrutinizing, communication, web 2.0, Public Service.

<p>Under de senaste årtiondena har finansmarknaderna genomgått storastrukturomvandlingar samt internationaliserats, vilket bidragit till en snabb tillväxt. Utvecklingen har lett till att värdepappersmarknaden har kommit att betraktas som samhällsekonomiskt allt viktigare. Samtidigt har insiderhandel under de senaste decinitet blivit föremål för en omfattande reglering från statligt håll. Från 1970-talet och framåt har Sverige genomfört flera lagskärpningar. 1989 kom ett EU-direktiv som förbjöd insiderhandel. Utvecklingen visar på en tydlig trend mot en strängare syn på insiderhandel. Trots denna regleringskarusell är det tveksamt varför regleringen behövs. Det regleringspolitiska motivet bygger på att insiderhandel antas skada allmänhetens förtroende på ett allvarligt sätt. Till detta kommer att mycket tyder på att omfattningen av insiderhandel är opåverkad av lagstiftningen. De välfärds teoretiska argumenten till förmån för insiderlagstiftnigen är svaga. Om lagstiftnigen inte är välfärdsteoretiskt motiverad ställer sig fågan hur den skall förklaras. Syftet med uppsatsen är att belysa regleringen av insiderhandel från intressegruppsperspektiv och utifrån det perspektivet förklara förbudet mot insiderhandel. För att genomföra detta tillämpas ekonomiska teorier kring framväxten av marknadsregleringar. Slutsatserna som dras är att insiderlagstiftningen inte påverkar allmänhetens förmåga att framgångsrikt placera tillgångar. Lagstiftnigen gynnar professionella aktörer (s.k. kvasiinsiders) på bekostnad av traditionella insiders. Slutsatsen som dras är att det finns inget allmänintresse i att bevara insiderlagstiftnigen. Samtidigt kan regleringen av värdepappersmarknaden vara ett sätt att uppvisa politiska handlingskraft.</p>

Denna uppsats undersöker såväl den svenska som den europeiska socialdemokratins strävan efter att i första världskrigets kölvatten inleda socialiseringens av ekonomin. Denna strävan grundade sig på Andra internationalens tolkningar av Marx och utgjorde under socialdemokratins inledande decennier primärmålet för rörelsen. Uppsatsen syftar till att närmare utreda den politiska och teoretiska kontext inom vilken socialiseringsfrågan kom att aktualiseras mellan åren 1918-1920; vilka modeller som arbetades fram och varifrån dessa var sprungna, samt varför socialiseringsförsöken strandade.

Denna uppsats undersöker varför kollektivavtal utan centralt löneutrymme träffas på svensk arbetsmarknad. Det empiriska materialet utgörs av svar från tjugotre semistrukturerade intervjuer med arbetsmarknadsorganisationer och Medlingsinstitutet. Den empiriska datan analyseras utifrån Walter Korpis maktresursteori och Peter Swensons mellanklassteori och dess förklaringar av arbetsmarknadsorganisationernas beteende. Studien finner inget stöd för hypotesen härledd ur maktresursteorins förklaring – att det skulle vara svaga förbund som tvingats till kollektivavtal utan centralt angivet löneutrymme. Huvudslutsatsen är istället att kollektivavtal utan central angivet löneutrymme är en produkt sprungen ur parternas gemensamma intresse att skapa en mer segmentalistisk ordning med en mer prestationsbaserad lönebildning och större lönespridning. Bland förbunden finns två något olika motiv till att lämna ett mer solidarisk lönebildningsarrangemang. Majoriteten av förbunden ser ett stort egenvärde i en mer segmentalistisk ordning i syfte att åstadkomma större lönespridning och för att möjliggöra för den individuella medlemmen att påverka sin egen lön och möjlighet till lönekarriär. Det andra motivet är att använda det sifferlösa avtalet, och implicit de segmentalitska effekter det innebär, för att åstadkomma relativlöneökningar för förbundsmedlemmarna som kollektiv. När kollektivavtal utan centralt angivet löneutrymme väl har träffats förändrar det förutsättningarna för beslut om kollektivavtal utan centralt angivet löneutrymme vid nästa avtalsrörelse. Avtalet stärker relationen till arbetsgivarparten på alla nivåer i avtals-och lönebildningsprocessen och alla nivåer är nöjda med avtals- och löneproceduren – vilket gör det svårare att inte träffa avtalet vid nästa avtalsrörelse.

This thesis studies the relationship of cultural and economic segregation with politics.Based on a theoretical model where the provision of a public good depends on howfar apart voters are in terms of preferences, it is suggested that the support for theSweden Democrats (Sverigedemokraterna) to some extent is driven by segregation.Using municipal level data on incomes and namesday names in zip code areas an indexof segregation is created in order to test this hypothesis. The results are inconclusive butthere is an indication of a negative association between multidimensional segregationand the election results for the Sweden Democrats.

This essay seeks to understand Hannah Arendt’s notion of the political as an “in-between.” The in-between appears to be the intersubjectivity and relations of interaction in a public sphere, which Arendt suggests as a way of understanding the political as an end in itself. Judith Butler has distinguished Arendt’s notion of the political as essentially relational, but which dismisses the material interdependence as a precondition to political participation. This essay argues that Arendt's notion of the political must be seen in context of her critique of modernity in which the public sphere is dominated by economic terms, “the social”. This essay provides a background for this critique, and how Arendt's distinction between the political and "the social" can be understood. The result is a politics separated from economics, but in which we can stress the question of intersubjectivity at its core. The conclusion is that Arendt certainly recognizes material interdependence as a precondition for politics, but the political in Arendtentian terms insist on a political commonality beyond any common ground, for which the in-between and the relation can emerge as the (non)essence.

Informationssubventioner av olika typer – pressmeddelanden inkluderade – har fått ett allt större utrymme i journalistiken, inte minst till följd av ekonomiska påtryckningar där journalisterna måste skapa nyheter kostnadseffektivt. Därför använder de sig av färdig­paketerat material från externa aktörer. Kritiker i engelsktalande länder har karakteri­serat resultatet som churnalism, det vill säga att källstyrt material okritisk ”kärnas” till en nyhet.  Syftet med detta arbete är att undersöka hur pressmeddelanden av stora privata aktörer används i utvalda svenska lokaltidningar i norra Sverige. Inom detta område har lokaljournalistiken under senare år nedmonterats, vilket också minskat deras förutsättningar för källkritisk granskning. Studien bygger på en analys av hur pressmeddelanden från stora och dominerande bolag har följts upp av lokaltidningarna, kompletterad med kvalitativa intervjuer med både verksamma journalister och presstalespersoner om deras egen syn på användningen av pressmeddelanden i journalistiken. Teorier kring politisk ekonomi och käll­kritik tillämpas för att förstå såväl orsakerna som konsekvenserna av PR-källors inflytande inom den lokala journalistiken.   Studien visar att artiklar som bygger på pressmeddelanden i hög utsträckning används utan uppföljning eller oberoende källor. I själva verket är ett flertal artiklar nästan exakta återgivelser av de pressmeddelanden de bygger på, vilket ger avsändarna av press­meddelandena ett in­flytande i hur artiklarna vinklas. Ett resultat som är en konsekvens av tidsbrist hos journalisterna till följd av ekonomiska faktorer. För några företag är betydelsen stor då press­meddelandena utgör en väsentlig del av deras medienärvaro, medan den är låg hos andra lokala aktörer som syns i fler mediala sammanhang. Trovärdighet, oberoende och tendenser i artiklar som bygger på pressmeddelanden har således visat sig problematiska för lokal­journalistiken där relationen till de lokala aktörerna och det källkritiska uppdraget är en komplex balansgång.