No description available.

The essay examines and compares three different textbooks used in gymnasieskolans A- course from a postcolonial perspective. The method used in the essay is a qualitative analysis. Edward Said’s postcolonial theories are used as a tool to facilitate the analysis of the textbooks. The purpose of the essay is to examine how the textbooks depicts different parts of the world, are they depicting a multicultural world view, or are the textbooks assuming a western perspective in their description of the world. The conclusion is that all textbooks used in the essay have a western perspective when they describe historical occurrences. / Examensarbetet utgör en läromedelsstudie som ur ett postkolonialt perspektiv granskar tre läroböcker i historia för gymnasiets A kurs. Metoden som används i arbetet är en kvalitativ analys. Arbetet utgår ifrån Edwards Saids postkoloniala teori och övertar även bl.a. Chandra Mohantys begreppsapparater vid analysen av de granskade läromedlen. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken världssyn läroböcker i historia för gymnasieskolan förmedlar, om de speglar ett mångkulturellt samhälle, eller om de utgår från ett västerländskt perspektiv. Resultatet visar att samtliga läromedel i undersökning har ett västerländskt perspektiv.

I denna uppsats analyseras olikartade reklambilder utifrån syftet att förstå hur bildernasmening kan tänkas hämta näring ur och bli förståeliga genom koloniala föreställningar somlever kvar som ett arv i det samtida samhället. Författaren söker i analysen svara på hurmeningen i bilderna skapas och hur man kan förstå dem på ett nytt sätt genom att placera demi en större kontext. Genom att placera bilderna i ett postkolonialt sammanhang skapas det ianalysen nya tolkningar och betydelser. Författaren argumenterar för att, trots bildernasspridda karaktär, så går det koloniala arvet som en röd tråd genom materialet.

Studiens syfte är att undersöka hur pressen har rapporterat om böneutropen i Botkyrka år 2012. Analysenhet är nyhetsrapportering och i studien undersöks om det finns koloniala och orientalistiska tankestrukturer i tidningsartiklarna och därmed är postkolonial teori utgångspunkten. Vidare tas hänsyn till teorin om att medier kan påverka människors uppfattningar om verkligheten. Den huvudsakliga frågeställningen är hur tidningar har skrivit om böneutropet i Botkyrka och denna besvaras med hjälp av ett antal underliggande frågeställningar: Vilken bild av islam ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Vilken bild av muslimer ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Hur uppstår en ”vi -och-dem-relation” i dessa nyhetsartiklar? Hur ser förslag till verklighetsbild ut i dessa nyhetsartiklar? Frågorna besvaras med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, vilket innebär att vi tolkar ett mindre urval nyhetsartiklar. Diskursanalysen ska synliggöra maktrelationer och hur identiteter konstrueras. För att upptäcka relationen mellan skribent och läsare kompletteras studien med Bengt Nermans modell ”Textfabriken”, vilken också är relevant för att undersöka om medier har speglat händelsen eller konstruerat händelsen likt ett drama. Vidare kompletteras studien med en fokusgrupp för att även innefatta mottagares perspektiv. Resultaten visar att journalister som rapporterar om böneutropen återger tidigare publicerade artiklars information. Fokus på händelsen förskjuts då medier förlitar sig på nyhetsbyrån TT:s uppföljning av den kristna tidningen Dagens första rapportering. Även texter som inte hänvisar till andra medier anspelar på en ursprunglig motsättning mellan kristna och muslimer som inte stämmer överens med den faktiska händelsen. Böneutropen handlar om ett medborgarförslag där huvudaktörer är Islamiska föreningen och Botkyrka kommun. Såväl muslimer som kristna blir stereotyper som relateras till händelsen på ett konfliktartat sätt. Fokusgruppen bekräftar tolkningar från diskurs- och textanalys. När TT inte längre rapporterar om händelsen och då tidningen Kristdemokraten kritiserar antagandet att kristna är emot böneutropen minskar rapporteringen. Den huvudsakliga slutsatsen är att medier genom att hänvisa till varandra har konstruerat en händelse då kristna personer relateras till muslimska böneutrop. Framställningen visar en konflikt som synliggör hur koloniala identiteter reproduceras i maktrelationer där muslimer i flera exempel blir ”De Andra”.

Denna uppsats handlar om skillnaden som uppstår mellan två filmer som är baserade på en och samma bok samt hur denna skillnad märks vad gäller den postkoloniala teorin. Filmerna och boken som har utgåtts från är Wuthering Heights (1939) av William Wyler, Wuthering Heights (2011) av Andrea Arnold och boken Svindlande höjder (1847) av Emily Brontë. De teorier som är använda som utgångspunkt för analysen är postkolonialism och intermedialitet. Analysen har en hermeneutisk synvinkel. Slutsatsen visar på att det finns många sätt man kan tolka en text. Hur man än väljer att göra det så gäller det att göra det lika ordentligt som Wyler och Arnold har gjort för att på så vis förmedla det syfte man vill få fram med filmen. Postkolonialismen som Arnold har utgått ifrån har satt sin prägel på filmen på ett intressant sätt genom alla dess aspekter. Wyler som har den typiska Hollywood-strukturen visar också detta i filmens struktur och framförande på sitt fascinerande sätt. En förklaring av omvandlingen kan vara som Anthony Burgess uttrycker sig: ”the verbal shadow turned into light, the word made flesh” (McFarlane, 2004:7).

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Afrika gestaltas med bilder i svenska läroböcker för gymnasiet i geografi. Det undersöks även om gamla stereotyper och fördomar fortfarande lever kvar och bekräftas av författare och förlag. För att undersöka hur detta gör sig gällande kommer både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ bildanalys att användas. Den kvantitativa innehållsanalysen ger en större bredd till undersökningen medan den kvalitativa bildanalysen som sker enligt en semiotisk modell ger en djupare detaljerad bild. För att stärka undersökningens resultat jämförs detta med tidigare forskning kring ämnet. Tidigare forskning och teori har även hjälpt till att skapa de kategorier som används i undersökningen. Teorin utgår ifrån ett postkolonialt perspektiv där fokus ligger på skillnadsskapande mellan ”vi” och ”dem”.Det mest tydliga resultatet är att Afrika fortfarande till största utsträckning används till att beskriva något som är annorlunda och då ofta som något negativt. Undersökning visar även att författare och förlag inte sällan vägleder elever i den svenska skolan till att tycka synd om afrikanen genom att till största del använda bilder som gestaltar något negativit eller annorlunda samt att naturen och djuren på kontinenten ibland kommer i första hand. Slutsatsen av undersökningen är att Afrika till största del fortfarande används som en motpol till västvärlden och därmed fortfarande ses som något underlägset och underutvecklat.Nyckelord:

The following study is a comparative analysis on the usage of history in Ridley Scott’s epic Kingdom of Heaven. Based on the thesis that this movie has a lot to say about contemporary political values, it compares the theatrical version from 2005 with the 45 minute extended Director’s Cut, which came out on DVD in 2006. Firmly based in the popular-cultural context I tried to evaluate whether these changes related in any way, to matters concerning the current gender debate and post-colonial theory. The comparison was made in order to try and determine whether the changes made in-between the two versions contained significant political hotspots, which in turn related to my scientific theories. In a contemporary context characterized by gender issues as well as religious warfare, secularism and multiculturalism, I found this movie particularly interesting to analyze.  Concerning the results of my analysis, I found the extended version to be containing a significant amount of political hotspots, which were cut out of the theatrical version. From a gender perspective I found the roles of gender to be problematized in the extended cut, especially when one takes into account that the movies female protagonist became more multifaceted than in the theatrical cut. Regarding the postcolonial, I found the extended version to be heavily influenced by contemporary values in the matter. The secular humanistic and multicultural-affirming message which defined both versions was made more obvious in the Director’s Cut. Fundamentalism was heavily criticized regardless of the characters’ cultural origins.

Bakgrund: Forskning inom globalt ledarskap handlar idag vanligen om huruvida ledarskap bör anpassas till en annan kultur eller inte. Många av de populära teorier som har genererats utifrån dessa undersökningar bygger på antagandet om kulturell homogenitet inom ett land. Annan forskning visar dock att kulturella skillnader inom en nation ibland är större än mellan länder. De jämförelser som görs i tvärkulturella studier bör således baseras på etnicitet istället för nationalitet. Eftersom etnicitet är något subjektivt och föränderligt skulle det vara möjligt att en svensk ledare vid olika tillfällen ser sin svenska etnicitet att vara av mer eller mindre betydelse. För att studera det ”svenska” ledarskapet är det därför intressant att använda en annan kontext än den “svenska”. Av intresse är Indien, ett land som ofta ses som skilt från det egna landet samtidigt som det blir en allt viktigare marknad för svenska företag. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur svenska chefer, med indiska underordnade, upplever sin svenskhet i sitt ledarskap i Indien. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär och har en explorativ ansats. Det empiriska materialet har erhållits via dagböcker samt Skype- och telefonintervjuer med svenska chefer i Indien. Vidare har ett konstruktivistiskt synsätt valts då det är chefernas subjektiva upplevelser som studien har fokuserat på. Resultat: Ledarskapet som de svenska cheferna bedriver överensstämmer till stor del med det som tidigare forskning benämner som “svenskt”. I Indien påverkas detta av de indiska medarbetarna, den hierarkiska strukturen samt postkolonialismen. Vidare influeras de svenska chefernas ledarskap och deras upplevelse av detta, mer eller mindre av jämförelser med indiska chefer. Chefsrollen har därför i vissa fall blivit mer framträdande genom att cheferna har övergått till att bli hårdare och tydligare i sitt agerande. Dock är de ”svenska” värderingarna fortfarande starkt förankrade i deras ledarskap och därmed viktiga för hur cheferna väljer att handla. De “svenska” värderingarna, vilka är en viktig del i etniciteten, är så betydelsefulla och väl förankrade i chefernas identitet att de är svåra att reflektera över och därmed svåra att förändra. Således är etniciteten delvis undermedveten och inte alltid så flexibel som tidigare forskning påstår. / Background: Research on global leadership is today generally about whether leadership should be adapted to another culture or not. Many of the popular theories that have been generated from these studies are based on the assumption of cultural homogeneity within a country. Other research suggests that cultural differences within a nation are sometimes greater than between countries. The comparisons made in cross-cultural studies should thus be based on ethnicity rather than nationality. Because ethnicity is subjective and changeable it is possible that a Swedish leader on different occasions sees the Swedish ethnicity to be of more or less importance. In order to study the “Swedish” leadership it is therefore interesting to use a different context than the “Swedish”. Of interest is India, a country often seen as different while it’s becoming an increasingly important market for Swedish companies. Aim: The purpose of this study is to create an understanding of how Swedish managers, with Indian subordinates, perceive their Swedishness in their leadership in India. Method: The study is qualitative with an explorative approach. The empirical data consists of diaries, Skype and phone interviews with Swedish managers in India. Moreover, a social constructivist approach has been chosen, which means that the study is focusing on the managers’ subjective experiences. Results: The leadership provided by the Swedish managers, is to a large extent in line with what previous research terms as “Swedish”. In India, this is affected by the Indian employees, the hierarchical structure and postcolonialism. Furthermore the Swedish managers’ leadership and their thinking of this is more or less influenced by comparisons with Indian managers. The managerial role has therefore in some cases become more prominent since the managers are tougher and more distinct in their actions. However, the “Swedish” values remain strongly entrenched in their leadership and are important for how the managers choose to act. The “Swedish” values, which are an important part of their ethnicity, is so essential and well-anchored in the managers' identity that they are difficult to reflect upon and thus hard to change. Hence, ethnicity is partly subconscious and not always as flexible as previous research claims.

Sara Lidman’s second novel Hjortronlandet (1955) unfolds in the north of Sweden in the early 20th century. It describes the progress of modernity and the conflicting interests of an old local culture and a new more “civilised” one. The two cultures are constituted by different value systems and in the novel they are represented by two neighbour communities. In this essay I examine this cultural encounter out from a postcolonial perspective by looking at the definitions of We and Them and how the author in various ways transcends the boundaries between the two positions. In order to do that I have used Michail Bachtin’s theories on the chronotope, a literary unity comprising the aspects of both time and space which together includes an ethical-moral dimension. In this context, theories on local and universal values formulated by Dipesh Chakrabarty and Elleke Boehmer have proved useful. With the help of their definition of “time” as a non-linear and complex unity of the past and the present, I have tried to make visible new layers of meaning in Lidman’s novel. Moreover, I have examined the author’s ambivalent position, located in between centre and periphery. This position originates from the author’s personal experiences of leaving her home region for a modern urban life. This essay shows how Sara Lidman by different means illustrates the problems with the conventional definitions of We and Them, and how she out from her hybrid position is able to depict the representations of these positions as both complex and unstable.

<p>Uppsatsen behandlar och belyser vilka diskurser som präglar den allmänna debatten och rapporteringen kring religionen islam och dess utövare muslimer i ”dagens” tryckta svenska nyhetsmedia. Huvuddelen av studien är koncentrerad till att fastställa hur de både begreppen islam och muslim framställs och definieras i empirin, men problematiken kring huruvida ett ”vi” och ”de andra” tänkande existerar berörs likväl. Vidare reflekteras över differenser i det empiriska materialet. Materialet påvisar att det finns skillnader mellan hur de både begreppen beskriv i olika genrer i de aktuella texterna.   </p>