No description available.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur präster ser på asylsökande som konverterar till kristendom. Den ämnar även studera hur prästerna talar om de asylsökande, hur de ser på de asylsökandes aktörskap, om de förändrar eller reproducerar maktordningen de finns i samt hur de ser på sin egen roll i processen. Materialet är insamlat med semi-strukturerade intervjuer med sju präster från olika stift inom Svenska kyrkan. Undersökningen är gjord med hjälp av kritisk diskursanalys och teorin som använts har främst byggt på Edward Saids Orientalism. Bland de sju informanter som intervjuats finns det två tydliga grupperingar av inställningar. Fyra präster är tveksamma till att döpa asylsökande och tre är positiva. De tveksamma ger de asylsökande mindre agens, de reproducerar maktordningen där de själva är överst och de talar om de asylsökande som om de är utsatta och som att de behöver hjälp att fatta rätt beslut. De som uttrycker sig positivt till att döpa asylsökande ger de asylsökande agens, de förändrar till stor del maktordningen och de talar om de asylsökande som aktörer och individer.

Migration är ett dagsaktuellt ämne i samhället och skolan. Skolan är en social och kulturell mötesplats vars uppdrag är att genom sin undervisning och verksamhet bidra till att elever stärker sin förmåga att förstå andra kulturer. Migration kan beskrivas som ett samlingsbegrepp för människors flyttningar över olika avstånd, vilka varierar i takt med förändringar i samhället. Genom en kvalitativ innehållsanalys av sju läroböcker för gymnasieskolans geografiämne syftar denna uppsats till att undersöka hur migration framställts i skolans geografiämne samt hur detta speglar sin tids samhälle och de förändringar som sker i skolan. Gymnasieskolans styrdokument uppdaterades år 2000 och 2011. I samband med detta gavs nya läroböcker ut. Resultatet visar att beskrivningarna i läroböckerna ger en förenklad bild av migration och att kursböckernas innehåll inte förändras i takt med att kursdokumenten uppdateras. Dessutom visar resultatet att det förekommer få problematiseringar av begreppet som relaterar till en samhällsaktuell problematik. Därmed anses inte läroböckerna spegla hela styrdokumentens innehåll, vilket ställer högre krav på lärare att bidra med de aspekter som saknas i böckerna.

Detta är en komparativ studie om hur Islam presenteras i svenska läroböcker avsedda för gymnasiet före och efter terroristattackerna den 11 September år 2001. Tre läroböckers presentation av Islam före år 2001 har analyserats och sedan jämförts med tre läroböcker producerade efter år 2001. Detta för att urskilja likheter och skillnader i presentationen av Islam och muslimer. Vidare undersöks presentationen av religionen och dess utövare utifrån ett postkolonialt perspektiv. Studiens resultat visar att det ur ett postkolonialt perspektiv inte går att uppfatta någon större skillnad mellan böckerna skrivna före samt efter år 2001. Däremot är de perspektiv som den postkolonialistiska teorin skildrar tydligt urskiljbara i samtliga läroböcker där en andrafiering av muslimer sker både före och efter år 2001. Samtliga läroboksförfattare tenderar att ha sin utgångspunkt i Kristendomen när Islam presenteras och vidare framställa Islam och muslimer i lärobokstexterna som något främmande. Detta genom att författarna gör skillnad på ett vi och dom när religionen presenteras.

No description available.

<p>In 2003 the Swedish parliament passed the bill Shared Responsibility: Sweden’s Policy for Global Development (Gov. Bill 2002/03:122). As the first nation-state in the world, Sweden established a coherent policy on global development politics. The background matters for Sweden’s Policy for Global Development are a long history of unequal North - South relations and the effects of processes started more recently, most often mentioned as globalisation, which have increased interdependence between different parts of the world. Gender equality is one of the central elements in the policy along with human rights, democracy, sustainable use of natural resources and protection of the environment, economic growth, social development and social security, conflict management and human security, and global public goods. Gender equality is also often used as an example in the debate on culture and diverse understandings of development. Therefore, this is a pertinent focus of the thesis.</p><p>The key concepts of the thesis are consequently gender equality, development and culture and how they are used, are central to the contemporary discourse on global development politics, which has evolved over the past decades, but also reflect old images of the world originating from the hegemony of colonial and Western thought. The holistic approach to development will be discussed, as well as the Swedish self-image reflected in the policy and universal values versus perspectives of cultural relativism. Postcolonial theory provides critical perspectives on development and problematic issues of cultural difference in North – South relations. Considering the focus on gender equality, postcolonial feminist theories will be used to shed some light on the content of Sweden’s Policy for Global Development.</p>

<p>The essay examines and compares three different textbooks used in gymnasieskolans A- course from a postcolonial perspective. The method used in the essay is a qualitative analysis. Edward Said’s postcolonial theories are used as a tool to facilitate the analysis of the textbooks. The purpose of the essay is to examine how the textbooks depicts different parts of the world, are they depicting a multicultural world view, or are the textbooks assuming a western perspective in their description of the world. The conclusion is that all textbooks used in the essay have a western perspective when they describe historical occurrences.</p> / <p>Examensarbetet utgör en läromedelsstudie som ur ett postkolonialt perspektiv granskar tre läroböcker i historia för gymnasiets A kurs. Metoden som används i arbetet är en kvalitativ analys. Arbetet utgår ifrån Edwards Saids postkoloniala teori och övertar även bl.a. Chandra Mohantys begreppsapparater vid analysen av de granskade läromedlen. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken världssyn läroböcker i historia för gymnasieskolan förmedlar, om de speglar ett mångkulturellt samhälle, eller om de utgår från ett västerländskt perspektiv. Resultatet visar att samtliga läromedel i undersökning har ett västerländskt perspektiv.</p>

<p>I denna uppsats analyseras olikartade reklambilder utifrån syftet att förstå hur bildernasmening kan tänkas hämta näring ur och bli förståeliga genom koloniala föreställningar somlever kvar som ett arv i det samtida samhället. Författaren söker i analysen svara på hurmeningen i bilderna skapas och hur man kan förstå dem på ett nytt sätt genom att placera demi en större kontext. Genom att placera bilderna i ett postkolonialt sammanhang skapas det ianalysen nya tolkningar och betydelser. Författaren argumenterar för att, trots bildernasspridda karaktär, så går det koloniala arvet som en röd tråd genom materialet.</p>

No description available.

In 2003 the Swedish parliament passed the bill Shared Responsibility: Sweden’s Policy for Global Development (Gov. Bill 2002/03:122). As the first nation-state in the world, Sweden established a coherent policy on global development politics. The background matters for Sweden’s Policy for Global Development are a long history of unequal North - South relations and the effects of processes started more recently, most often mentioned as globalisation, which have increased interdependence between different parts of the world. Gender equality is one of the central elements in the policy along with human rights, democracy, sustainable use of natural resources and protection of the environment, economic growth, social development and social security, conflict management and human security, and global public goods. Gender equality is also often used as an example in the debate on culture and diverse understandings of development. Therefore, this is a pertinent focus of the thesis. The key concepts of the thesis are consequently gender equality, development and culture and how they are used, are central to the contemporary discourse on global development politics, which has evolved over the past decades, but also reflect old images of the world originating from the hegemony of colonial and Western thought. The holistic approach to development will be discussed, as well as the Swedish self-image reflected in the policy and universal values versus perspectives of cultural relativism. Postcolonial theory provides critical perspectives on development and problematic issues of cultural difference in North – South relations. Considering the focus on gender equality, postcolonial feminist theories will be used to shed some light on the content of Sweden’s Policy for Global Development.