The main aim of this study is to examine the development policies of Sweden and the European Union from a postcolonial perspective. Sweden and the European Union are increasingly coming to be viewed as normative powers rather than military powers. So how does the colonial past of the western societies affect the policies of today? Are there any signs of the power structures of the past, and if so, how are these power structures manifested in the development policies of today? Since both Sweden and the European Union have come to be viewed as normative powers they are compared with each other to highlight their similarities and differences. The results of the study shows that both Sweden and the European Union can be seen as carriers of western values and interests. These values and interests are manifested in their development policies. The analysis also shows that a lot of the colonial power structures exist today though often in other shapes or forms. A postcolonial take on development policy enables us to critically examine the underlying intentions of both actors. Further more it enables us to identify and examine power structures in effect in the international politics.

Traces of colonialismin English textbooks English is often considered an international language that facilitates meetings and understanding between different cultures. The reason that English is such a language is mainly Great Britain’s history of colonial and imperial expansion. Everything that is taught in the Swedish school should have a historic perspective and according to the syllabus, the subject of English is supposed to treat “everyday life, the way of living and social relations in English speaking areas”. This essay explores what traces of Colonialism and Postcolonialism can be found in English textbooks for Swedish. schools today. The questions asked are what areas are mentioned in the books, if it says why these are the chosen areas, and how those areas are described? As theory, the postcolonial concepts of Stereotyping, Othering and Ethnocentrism have been used to build an analysis model that explains the meaning of different occurrences in the textbooks. The results show that the books mainly include the same English-speaking countries, especially when it comes to the countries were most people speak English. The variation is larger when it comes to countries with smaller English-speaking populations. The majority of the analyzed books contain historical explanations about why English is spoken in these areas, but not all of them have facts or reflection as to what consequences that history has left with the indigenous people in these areas and on culture today.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever i svensk gymnasieskola för diskursen kring främlingsfientlighet och rasism samt hur de ser på skolans förebyggande arbete mot främlingsfientlighet. Vi har samlat in vår data genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer som metod. Materialet har tagits upp genom ljudinspelningar av intervjuer med sex elever från två olika skolor. Det teoretiska ramverket för tolkningen av resultaten bygger på kritisk diskursanalys med ett postkolonialt perspektiv samt utvalda centrala begrepp. Tolkningarna av resultatet visar att eleverna har olika sätt att definiera rasism på, som kan kopplas till deras utgångspunkter i förhållande till bakgrunder och erfarenheter. Alla uttrycker på olika sätt att rasism och främlingsfientlighet är negativt och bör arbetas emot. Samtliga elever menar även att skolan inte arbetar förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism på ett aktivt sätt och flertalet uttrycker att det borde läggas mer tid på det. Flera av eleverna föreslår gemensamma aktiviteter med sina medelever för att kunna öppna för diskussion och utbyte av erfarenheter. Eleverna som har utländsk eller blandad bakgrund har visar en bredare förståelse av begreppen främlingsfientlighet och rasism genom att de förstår både exploaterande och exkluderande faktorer inom rasismen. De elever som är av etnisk svensk bakgrund definierar begreppen utifrån observationer snarare än egna erfarenheter och nämner nästan uteslutande bara exkluderande faktorer. Deras svenska etnicitet gör att de inte utsätts för strukturell rasism, såsom den exploativa, vilket ger dem en enklare bild av rasism- och främlingsfientlighetsbegreppen.

Syftet med denna studie var att undersöka internationellt adopterade individers erfarenheter av adoption i Sverige och lyfta fram deras identitetsprocess. Studien bidrar till ökad förståelse för hur det är att vara internationellt adopterad i Sverige, vilket är avgörande för att utveckla och förbättra adopterades möjligheter att få adekvat stöd. Tidigare forskning har visat att adopterade i många fall befinner sig i speciellt utsatta positioner med ökad risk för psykisk ohälsa, utanförskap och en alltmer komplex identitetsprocess än icke-adopterade. För detta ändamål togs tre frågeställningar fram, vilka riktar ljuset mot den adopterades känslor, identitet och omgivningens påverkan på identitetsprocessen. Studien har sin botten i den sociala interaktionismen och med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysen analyserades 10 podcast-avsnitt från svenska och internationella podcasts. Totalt analyserades erfarenheter från 12 internationellt adopterade svenskar. Resultaten visade att de negativa känslorna associerade med adoptionen är överrepresenterade jämfört med de positiva, och att utseendet i många fall har en grundläggande inverkan på individens mående. Vidare styrker resultaten idén om att adoptionen har en betydande påverkan på identiteten, vilket tidigare påståtts av forskare inom adoptionsforskningsfältet. Även omgivningen och oegentligheter i adoptionen visade sig ha en tydlig inverkan på känslorna och identiteten, där förlusten av sitt ursprung och rasism väcker en identitetskonflikt hos den adopterade.

Volontärturism har kritiserats som ett fenomen vilket uttrycker postkoloniala normer ochvärderingar där volontärförmedlande organisationer samt företag målar upp en förenklad bildav internationellt hjälparbete. Tidigare forskning har pekat ut unga kvinnor från medelklassensom främsta resenärer på volontärresor och utgör därför urvalet till denna studie. Åttasvenskfödda Vita kvinnor har intervjuats individuellt för att skapa en djupare förståelse förderas motiv till att åka på en volontärresa samt deras förväntningar på denna och hur dessaförväntningar svarats upp till på resan.Utifrån teorier om klass, kön och etnicitet har det i denna studie framkommit attvolontärerna som intervjuats kommer från en trygg ekonomisk bakgrund med goda socialanätverk. Gemensamt för volontärerna är även att de utifrån feminina könsnormer lärt sig attvara omhändertagande och hjälpande, vilket genom föreställningar om den behövandekontinenten Afrika skapat känslan hos vissa av att vilja hjälpa människor där. Utifrånförväntningarna på hur volontärerna skulle hjälpa till på volontärresan har många beskrivit atthjälpbehovet var mindre än väntat och därmed att de inte visste vad de skulle hjälpa till med.Gemensamt för alla volontärer var att deras resa ledde till en breddad syn på Afrikasom kontinent och på det land de åkt till specifikt. Resultatet visar att beslutet att åka på envolontärresa tagits på en postkolonial grund och att gemensamma klassrelateradebakgrundsfaktorer gett dem tillgång till att åka på en volontärresa. Däremot visar det sig attresan i sig lett till en omvärdering av de postkoloniala normer som låg till grund för motivenoch i stället uppvärderat stora delar av den nya kultur de mött. Det har även konstaterats attvidare forskning bör fokusera mer på volontärförmedlande organisationers ansvar för att riktakritiken för volontärresor mot en organisatorisk och strukturell nivå snarare än individuell.

English title: Artificial Intelligence, Ethics and Human Rights: a critical analysis of the UNESCO recommendation on the ethics of Artificial Intelligence from a post colonial perspective.  The purpose of this essay is to examine the recommendations on the ethics of Artificial Intelligence. That the member states of UNESCO agreed on in the general conference of 2021 to see if historical, disadvantaged groups are involved in the recommendations. Hence the study analyses the claim the recommendations have about human rights and universalism, world order, and Artificial Intelligence (AI)-actors.  The theoretical frameworks from which the essay are based on are an open universalism which focus on the moral of human rights. Postcolonial theory that contribute with an historical view that make difference in authority visible. AI-actors is discussed taking orientation and whiteness into consideration. The method  used is a descriptive idea analysis, and a critical idea analysis to analyze the recommendations.  My conclusion is that the UNESCO recommendations are universal and human rights should be considered when developing AI. Member states and actors have a big responsibility to make sure that AI is ethical and ensures human rights. The focus of the recommendations is to give the least developed countries education to use AI systems. It is the most technical developed countries that have responsibility to educate. I have argued that there are problems with the recommendations in relations to historically vulnerable groups. One of the main problem are that the document is universal but at the same time everyone should get advantage of AI. How the recommendations ensure human rights for groups that does not want to have AI is not discussed. Another problem is that historically the AI science is mostly white. I have argued that the world order is white and that the document fail to include disadvantage groups in a correct way.  Keywords: Artificial intelligence, UNESCO, Postcolonial studies, Whiteness.

Uppsatsen är en postkolonial-feministisk läsning av Sofi Oksanens debutroman Stalins kossor. Med utgångspunkt i Frantz Fanons teori, och med en specifikation av den baltiska postkolonialismen såsom Violeta Kelertas beskriver den, undersöks hur Oksanen gestaltar det koloniala och patriarkala förtryckets konsekvenser för karaktären Anna. Dessutom visar uppsatsen hur dessa förtryck är intersektionellt integrerade.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. / Pp. 203-213: Bibliography.

Syftet är att göra en narratologisk analys av Ett öga rött, för att se hur Khemiri använder maten i berättandet. Mycket av konflikten bygger på mat, exempelvis att huvudpersonen vägrar att äta svensk mat och och kontrasten mellan svensk mat och mat frånmellanöstern. Lösningen på konflikten innehåller också mat, då de olika matkulturerna sammanförs. Den teoretiska grunden är Mieke Bals narratologi samt teorier om hur migranter använder sin och värdlandets mat.

<p>Racial discrimination can occur in many ways – intentional and non intentional – and in many places – perhaps most observed in the labor market. The Swedish labor union, LO, is an important party in this market, and discusses the issue frequently in a number of different documents. These documents are being analyzed as discourse in this study, with attention paid to the rhetoric regarding “immigrants”, i.e. how “immigrants” are being portrayed. A postcolonial perspective is applied, which focuses on the structure surrounding binary oppositions between a “we” and a subordinate “Others”. Earlier studies within this perspective have noticed discriminating reproduction of “immigrants” in different discourses, which is being created through concepts concerning cultural stereotyping and generalization. In a similar way this study will show how a discourse produces different semantic uses of the word “immigrant” and how these uses are linked to the subordinate “Others”. By drawing conclusions from these oppositional hierarchies, tendencies of the discriminating reproducing of “immigrants” are found within the selected LO documents.</p>