Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

<p>During the colonial period Europeans travelled to Egypt. The French had explored Egypt through the mapping and this was published in a collection of books called Déscription de l’Égypte. Exhibitions and publications like Déscription de l’Égypte, which aimed at giving a view of Egypt, raised public interest for journeys to the Orient. Although the concept of Orient in general and many pictures of Egypt in particular were created by Europeans during colonial times, this essay argues that these understandings are still prevalent in present-time, postcolonial travel brochures of Egypt. Therefore representation of Egypt through postcolonial theory in Swedish travel brochures is the main focus of this study. This is illustrated through the use of pictures which indicate that the Occident has a certain power over the Orient. At the same time, this study also shows that what is indicated in the travel brochure not always corresponds to the reality. Postcolonial theory is used to bring out the discourses conveyed in pictures and texts in Swedish travel brochures. The brochures studied are derived from leading Swedish travel companies Apollo, Detur, Fritidsresor, Jambo Tours, Kuoni, Solresor, Temaresor and Ving. From these brochures, the essay focuses on the representation of three cases, i.e. Hurghada, Luxor and grand tours and cruises along the Nile.</p> / <p>Syftet med denna studie är att undersöka hur Egypten gestaltas inom turistbranschen, utifrån postkolonial teori. Undersökningen utförs genom att analysera hur Egypten framställs till turister och med hjälp av diskursanalys granskar jag detta i svenska resebolags resebroschyrer. De resebroschyrer som använts i undersökningen tillhör Apollo, Detur, Fritidsresor, Jambo Tours, Kuoni, Solresor, Temaresor samt Ving. Uppsatsen är således en diskursanalytisk studie, som bygger på en kvalitativ ansats. Diskursanalysen syftar till att analysera relationer genom språket samt språkets uttryck och därmed har den varit en metod för att analysera såväl texter som bilder i resebroschyrerna. Den undersökningsstrategi som använts är en fallstudie av Egypten och det kan både vara ett unikt och ett typiskt fall.</p><p>Som nämnts ovan, analyseras framställningen av Egypten i resebroschyrerna utifrån postkolonial teori. Den postkoloniala teorin undersöker diskurser, såväl koloniala som nutida, kring västerländska och icke västerländska samhällen. På så sätt innebär denna teori en djupare insikt om den diskurs som bedrivs till följd av dominerande gruppers attityder och handlingar gentemot en avlägsen region. Begreppet postkolonialism myntades på 1990-talet och inom detta ämnesområde har Edward Said haft en betydande roll. Said har beskrivit relationen mellan Europa och Egypten samt hur Europas maktposition under kolonialismen har skapat bilden av orienten på Egypten och egyptisk kultur. Postkolonialism handlar således om särskilda diskurser och diskurser innebär i sin tur människors varierande sätt att prata om och se på olika företeelser. Hybriditet är ett uttryck inom postkolonialism, som står för en blandning av kulturer, där ett utökat transportnätverk och därmed också turism anses underlätta hybriditeten.</p><p>Fortsättningsvis kom Egypten att koloniseras av England i slutet på 1800-talet, men strax innan detta utforskades landet av Frankrike och deras kartläggning av Egypten presenterades sedan i en skrift, Déscription de l’Égypte, som fått betydande roll för det koloniala resandet. Sådana publikationer och utställningar, som syftade till att ge en bild av Egypten, väckte intresse hos människor att resa till landet och uppleva de händelser och sevärdheter som de blivit medvetna om. På så sätt kom även ett betydande antal människor att resa till Egypten under kolonialtiden. Vid framställningen av de nuvarande resorna till Egypten kan det påträffas olika företeelser som tyder på en fortsatt västerländsk makt. Hurghada framställs som ett prisvärt resmål till hela familjen, med mycket sol och värme, men det finns bilder i resebroschyrerna som antyder att de västerländska turisterna har en viss makt över lokalbefolkningen. Denna makt syns genom bilder där lokalbefolkningen ger service och betjänar turisterna. Dessutom kan det urskiljas bilder på historiska sevärdheter som inte kan påträffas i Hurghada, så som pyramider och Nilen. De hänvisar alltså till platser som inte finns i stadens omgivning vid framställningen av Hurghada och genom detta kan både en föreställning av platsen som inte överensstämmer med verkligheten skapas och en snedvriden bild av resmålet frambringas hos resenären.</p><p>Luxor är däremot en stad som har varit betydande långt tillbaka i historien, vilket även märks vid dess framställning i resebroschyrerna då presentationen nästan enbart består av vilka historiska sevärdheter som resenären kan få uppleva. Att framställa en plats som långt bort från turisternas egen vardag kan intensifiera upplevelsen och detta kan därmed vara anledningen till att presentationen av Luxor är fokuserad vid dess historia. Samtidigt kan en presentation av Luxor som en modern stad möjligtvis inte locka lika många resenärer, vilket gör att ett möte med det förflutna hellre presenteras. Resebolagen har därför en viss makt vad gäller Egyptens framställning till turister, eftersom de bestämmer hur sina resebroschyrer utformas och således hur resmål framställs till turister.</p><p>Fortsättningsvis påträffas vissa likheter vid presentationen av rundresor och kryssningar längs Nilen i jämförelse med Luxor, eftersom framställningen av rundresorna och kryssningarna också fokuseras på de historiska sevärdheterna som resenären får uppleva. Vidare är det en väsentlig skillnad på rundresorna och kryssningarna, i jämförelse med resor till Hurghada och Luxor, nämligen att resenären ständigt förflyttar sig till nya platser. Said beskriver att vi delar upp områden i vårt huvud, där bekanta områden blir ”våra” och obekanta områden ”deras”. Vid rundresor och kryssningar kan båten vara ett bekant område, eftersom resenärerna ständigt återkommer till den och omgivningen runtomkring båten blir obekant. Därigenom frånskiljs turisterna och lokalbefolkningen åt.</p><p>Dessa resor i relation till det koloniala resandet åskådliggör att det fortfarande finns ett speciellt förhållningssätt till Egypten och att det bedrivs en särskild diskurs genom resebroschyrerna gentemot landet och dess kultur. Presentationerna av dessa tre resmål i resebroschyrerna visar också att det finns ett maktförhållande mellan väst och orienten samt att det bedrivs en diskurs i resebroschyrerna som påvisar en västerländsk dominans. Makten blir tydligast genom de bilder som visas i resebroschyrerna, där turister blir betjänad av lokalbefolkningen samt då resenärer och invånare aldrig visas tillsammans i avseende att umgås med varandra. I det fall de visas tillsammans påträffas ett betydligt avstånd mellan dem.</p><p>Utifrån denna studie har jag även kommit fram till att det är viktigt att ge en sanningsenlig bild över Egypten, men det är även betydelsefullt att framställa människorna och dess kultur på ett rättfärdigande sätt. Jag anser att framställningen av dessa måste göras sanningsenlig och rättfärdigande för att resenären inte ska ha en snedvriden bild eller missuppfatta bilden av landet, människorna eller dess kultur. Dessutom kan det vara fördelaktigt om resebroschyrernas maktdiskurs minskas i presentationen av Egypten, för att resenärerna sedermera kan minska en möjlig dominant syn på sig själva vid mötet med människor från en annan kultur.</p>

Den här uppsatsen analyserar tolv texter från Svenska Turistföreningens medlemstidning Turist. Texterna är hämtade från 1964 till 2014 med två nedslag vart tionde år. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vem turisten i de analyserade reportagen är, hur hen ser på sig själv och på andra som hen möter under sina resor och hur landskap, väder, miljöer och människor beskrivs. Analysen är gjord med ett frågeschema som skapats med stöd från massmedieretorisk och narratologisk metod. De aspekter som undersöks handlar framför allt om hur människor på resmålet beskrivs, hur landskap, djur och väder beskrivs och används i berättelserna, hur turisten ser på sig själv och andra och vilka värderingar som framkommer. De teoretiska ramar som används utgår från romantikens syn på besjälade landskap samt en postkolonial syn på turism och turister och deras påverkan på turistmål. Resultatet visar att turisten ser både resmål, miljö och människorna på resmålen med exotifierande ögon. Turisten längtar efter äkthet och strävar under sin semester efter att bli en mer äkta, rejäl och hälsosam människa. Det framkommer också att bildspråk och sätt att skildra naturen har starka kopplingar till romantikens strömningar. Landskapet beskrivs som besjälat och vädret speglar turistens sinnesstämningar.

Uppsatsens syfte är att granska den svenska politiska diskussionen om internationell adoption. Utifrån fyra kritiska perspektiv som är centrala i surrogatmödraskapsdebatten argumenteras för att dessa även går att applicera på diskussionen om adoption. Dessa perspektiv är uppdelade i det ekonomiska perspektivet, det kritiskt postkoloniala perspektivet, det feministiska perspektivet och korruptionsperspektivet. För att undersöka hur de fyra kritiska perspektiven används, om det finns en frånvaro av de kritiska perspektiven, vilka lösningar som presenteras i de fall de används samt om det förekommer andra kritiska perspektiv, analyseras den politiska diskussionen om adoption med hjälp av den textanalytiska metoden “problem-orsak-lösning”. Materialet som granskas innefattar 19 protokoll från kammardebatten om adoption mellan år 2000 och år 2018 samt en statlig offentlig utredning om adoption från 2003. Undersökningen visar att det finns en frånvaro av ett feministiskt perspektiv och ett korruptionsperspektiv i den politiska diskussionen om adoption. Det postkoloniala perspektivet förekommer i låg utsträckning i SOU-rapporten och inte alls i kammarprotokollen. Det ekonomiska perspektivet förekommer både i SOU-rapporten och i kammarprotokollen men även detta som en marginell del av diskussionen. Utöver dessa perspektiv förekommer också ett kritiskt psykologiskt perspektiv. Inget av perspektiven används dock för att ifrågasätta adoption som en i grunden positiv praktik till skillnad från i debatten om surrogatmödraskap. Lösningarna som presenteras i förhållande till de kritiska perspektiv som används kretsar kring bättre forskningsunderlag och förändringar i den ekonomiska lagstiftningen om adoption. / The purpose of this study is to critically analyse the Swedish political discussion on international adoption. Using four critical perspectives that are commonly used in the debate on surrogacy, the study argues that these perspectives are applicable to the discussion on adoption. These perspectives are named the economic perspective, the critical postcolonial perspective, the feminist perspective and the corruption perspective. To research how these four perspectives are being used, if there is an absence of the perspectives, what solutions are proposed in the case where they are being used as well as if there are other critical perspectives being used, the political discussion on adoption is analysed using a form of discourse analysis called “Problem-cause-solution”. The material in the study consists of 19 parliament debates on adoption from the period of 2000 to 2018 and a public enquiry on adoption from 2003.   The study shows that there is an absence of a feminist perspective and a corruption perspective in the political discussion on adoption. The postcolonial perspective appears to a low extent in the public inquiry and doesn’t occur at all in the parliament debates. The economic perspective occurs in the public enquiry as well as in the parliament debates but as a marginal part of the discussion. In addition to these perspectives, a critical psychological perspective occurs. Though none of the perspectives are used to question adoption as a fundamentally positive practice as opposed to in the debate on surrogacy. The solutions that are proposed, in connection to the critical perspectives that occur, revolve around more extensive research on adoption and changes to the economic legislation on adoption.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur Afrika och afrikanerpresenteras i historieböckernaför grundskolans senare år. Materialetsom användes bestod av 10historieböcker från fyra olika förlag. Metoden som används i denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys med hermeneutiskinriktningvilketinnebär att fokus ligger på förståelsen av budskapeti texterna.Postkolonialismen är den teoretiska utgångspunkten för detta arbete. Resultatet visar att utrymmet för Afrika i läroböckerna är litet och att deförmedlar en etnocentrisk bild. Afrikas förkoloniala historia ges inte stor prioritering. Afrika visarsig vara intressant endast i samband med européernasintåg. Afrikanen i de studerade historieböckerna skildras somanonym, passiv och som objekt.

No description available.

The following study investigates volunteerism as a possible form of reproduction of postcolonial structures. The purpose of this study is to investigate earlier Swedish volunteers’ argument about social effects generated by commercial volunteerism and possible macrostructures that can be distinguished as an effect of colonial history, in order to see if volunteer travel influenced their way of resonating around dichotomic relationships and colonial stereotypes in volunteerism. The study has been conducted from a qualitative research using loosely structured interviews and analyzes of two Swedish volunteer agencies 'web materials. The result shows that there is superiority in view of the fact that the Western volunteers ‘must’ help while Africa is in need of Western help. Furthermore, the study shows that volunteers believe that media play a vital role in the exotification of Africa where volunteers can reproduce a narrative of the vulnerable Africans, which could lead to neocolonialism. All volunteers agree that the volunteer rather than the host society profit from volunteer tourism and that it provides a volunteer empowerment. Conclusions that can be deduced from the result are that the resonance of power structures and social effects differs from the previous volunteers compared to the latter volunteers, but that all volunteers believe that volunteer travel is an egoistic act that primarily favors the Western volunteer. Arguments also shows that with time to few years of reflection, the former volunteers resonate differently around the power structures that exist compared to the latter volunteer who traveled less than a year ago.

The aim of this paper is to examine how social structures and thoughts around age, class and race relate to personal ads in the local newspaper Mitt i Botkyrka. Based on Pia Laskars postcolonial theory, Beverly Skegs theory on respectability and Lars Anderssons theory on ageism I am going to explore how the advertisers of the personal ads describe themselves and what they seek in a partner. It is within these discriptions, both in regard of themselves and their requested partner, that one can uncover the underlying qualifications of who might be viewed as desireble. What a person must live up to in order to be deemed desirable is not a matter of personal prefrence and through an analysis of these criteria structures regarding class, age and race can become visible. With the help of the theories and Norman Faircloughs three-dimensional model I am going to discuss how these discourses shape our thoughts around what one should desire.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka, utifrån ett elevperspektiv och en postkolonial teori, förekomsten och representationen av Hispanoamerika och hispanoamerikaner i historieundervisningen i klassrummet på gymnasienivå. Beteckning Hispanoamerika omfattar Spanien, Nordamerika, Central-och Sydamerika. Undersökningen är kvalitativ och utgår helt från ett elevperspektiv där fyra elever med anknytning till Hispanoamerika intervjuas. Huvudfrågan gäller i vilken mån hispanoamerikansk historia tas upp i undervisningen inom gymnasieämnet historia, något som direkt går att koppla till elevernas identitetsuppfattning. I samband med det undersöks även det utrymme dessa elever får att vara delaktiga och bidra med sin flerspråkighet och mångkulturalitet. Resultatet visar att dessa elever, trots att de i detta sammanhang har ett svagt tolkningsföreträde, känner tilltro till en mer globaliserad framtid där de kan bidra till och vara en länk mellan olika kulturer. För det andra talar eleverna om behovet av en mer internationell historieundervisning vilket kräver att lärarna har bredare kunskaper i utomeuropeisk historia, postkoloniala studier och mångkulturalitet.

Denna studie ämnar undersöka adoptivpersoners upplevelser, dels av att möta stereotypa föreställningar baserat på sitt utseende och sin adoptionsbakgrund och dels sina upplevelser gällande medborgarskap och tillhörighetSyftet med studien är att bidra med en mer nyanserad bild av adoptivpersoner och att delge deras upplevelser, för att låta adoptivpersoner vara med i konstruktionen av adoptivpersoner som social grupp. Studiens huvudsakliga frågeställningar ämnar låta adoptivpersonernas upplevelser och den mening som tillskrivs upplevelserna vara huvudfokus. Metodologiska utgångspunkter är att denna typ av syfte och frågeställningar kan besvaras genom kvalitativa intervjuer och en genuin nyfikenhet för individers upplevelser. Resultat och analys presenteras på så sätt att individernas berättelser står i fokus, utifrån dessa berättelser och upplevelser analyseras insamlad empiri utifrån social medborgarskapsteori och postkolonial teoribildning. Resultatet av studien är att adoptivpersoner har olika typer av upplevelser av att möta stereotypa föreställningar, där samtliga informanter upplevt stereotypa föreställningar baserat på deras utseende. Vidare visar resultatet att adoptivpersoner innehar en dualism i sin upplevelse av medborgarskap och sin tillhörighet till Sverige respektive adoptionsland. Slutsatsen för studien är att resultatet av studien stämmer delvis överens med den tidigare forskning som finns, dock är studien för liten för att kunna generaliseras och bekräfta den tidigare forskningen. Sett till enbart studiens slutsatser så synliggörs en mångdimensionell bild av adoptivpersonens upplevelser, som jag hoppas leder till att fler forskarstudenter får upp ögonen för de komplexa beskrivningar som adoptivpersoner innehar gällande tillhörighet och medborgarskap. / In this study, the aim is to examine adoptees, and their experiences of meeting stereotypical beliefs based on their appearance and their adoption background, as well as their experiences regarding citizenship and belonging. The purpose of the study is to contribute with a more nuanced picture of adoptees and to share their experiences, in order to allow adoptees to participate in the construction of the image of an ‘adoptive individual´. The main issues of the study, that is aimed to be the main focus, is the adoptive individuals experiences and the meaning attributed to the experiences. Methodological starting points are that this type of purpose and questions can be answered through qualitative interviews and a genuine curiosity for the individuals experiences. The results and analysis are presented in such a way that the individual’s stories are in focus, and based on these stories and experiences, empirical data is collected and analyzed based on social citizenship theory and post-colonial theory. The result of the study is that adoptive individual’s have different types of experiences of meeting stereotypical beliefs, where all the informants experienced stereotypical beliefs based on their appearance to some extent. Furthermore, the result shows that adoptive individual’s possess a dualism in their experience of citizenship and their affiliation with Sweden and the adopting country. The conclusion for the study is that the result is partly in agreement with the previous research that is available, but the study is too small to be able to generalise and confirm the previous research. Seen solely from the study's conclusions, a multidimensional image of the adoptive individuals experiences is made visible, which I hope will lead to more research students getting their eyes on the complex descriptions that adoptive individuals hold regarding affiliation and citizenship.