Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur två läroböcker i svenskämnet behandlar författare och verk ur ett kanonkritiskt samt genusperspektiv. Syftet med studien är att identifiera hur manliga, kvinnliga och vad jag har valt att kalla icke-västerländska författare presenteras i två läroböcker samt i vilket omfång dessa förekommer. De två läroböckerna är Portal 7–9 (2011) och Liber Svenska 7–9 (2020). Dessa två läroböcker har jag sett användas under mina VFU-perioder på en högstadieskola i Borås. De båda läroböckerna är från välkända förlag och man kan anta att många elever på andra skolor i Sverige möter dessa läroböcker under sin skoltid. Studien innehåller 3 forskningsfrågor och den första frågan gäller som är författarna som valts ut i läroböckerna och hur valen av dessa författare motiveras. Den andra frågan gäller vilken bild som förmedlas i valen av författarna som tas upp i respektive lärobok ur ett kanonperspektiv samt ur ett genusperspektiv. Den tredje och sista frågan behandlar hur väl dessa läroböcker står sig mot den nya läroplanen från 2022. Studien innehåller en kvantitativ innehållsanalys vilken genomförts för att få en bild av hur det faktiskt ser ut i läroböckerna samt för att den kvantitativa innehållsanalysen kompletterar den kritiska diskursanalysen. För att skapa förståelse för vad den kritiska diskursanalysen visar sammankopplar jag förståelse för vad som är manligt, kvinnligt samt icke-västerländskt och hur detta visas utifrån teorier från Edward Said (2000),Yvonne Hirdman (1998) samt Anna Williams (1997). I den kritiska diskursanalysen används Norman Faircloughs tredimensionella analys som verktyg för genomförande. Studien visar att antalet västerländska manliga författare som tas upp, är i stor majoritet i båda läroböckerna. Västerländska manliga författare som tas upp nämns i större utsträckning fler gånger och i en av böckerna nämns en icke-västerländsk författare endast en gång. Det studien visar är att kvinnliga författare och icke-västerländska ofta får attribut tillskrivna till sig som endast författare eller att de beskrivs utifrån sitt hemliv eller kvinnoroll. De västerländska manliga författarna beskrivs oftare utifrån att de är kända, populära eller stora. Det går då att se att kanon återskapas och mannen är normen även i läroböcker från senare tid.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur Afrika gestaltas genom bilder i läroböcker i samhällskunskap för grundskolans senare år. För att kunna urskilja den övergripande framställningen av Afrika har en kvantitativ bildanalys använts. Dessutom har en kvali-tativ bildanalys enligt semiotisk modell gett oss redskap för ett förtydligande av våra iakttagelser.Som stöd för vår analys och slutsats av de framkomna resultaten har vi hämtat stöd från tidigare forskning och teorier inom den postkoloniala diskursen. Vår undersökning har resulterat i olika slutsatser. Vi kan konstatera att det finns fördomar och rester från den koloniala tiden som skildras i ett skapande av vi och dem. Vi ser också en framställ-ning av afrikaner och Afrika där anonymitet och generaliseringar förekommer men alla bilder förmedlar inte alltid negativt budskap utan tvärtom oftast positivt. Framför allt när det handlar om bilder som skildrar vardagshändelser. Läromedelsförlagen har i de flesta fall lyckats att förmedla samma budskap i bild och kontext vilket är viktigt för en god inlärningsprocess. Vi har i vår semiotiska bildanalys gett exempel på både när läro-medelsförlagen har lyckats och misslyckats med att förmedla samma budskap i både bild och kontext.

The purpose of this study is to examine factors to why international adoption is seen positive in the Swedish society, which contributes to why international adoption is argued as something good from a child perspective. The study aims to highlight arguments that contradicts the picture of adoption as only positive through criticizing and problematizing international adoption as practice. The study came to the conclusion that the Swedish politics, Sweden as a democratic role model and international adoption as a charity are three aspects to why it can be argued as something positive. Also, that adoption can be more harmful than what is showed in the society. That people’s need to adopt from the Third World can be argued to why international adoption can be human trafficking. Through a postcolonial perspective international adoption can also be seen as an asymmetric power structure between West and the Third World. Through that, the politics in Sweden must flag this part of international adoption to widen the perspective and by that, present how real changes can be made to why people in the Third World are forced to leave their children for adoption to the West.

Syftet med den här studien är att ta reda på i vilken omfattning etnicitet uttrycks i läromedel i ämnet svenska för låg- och mellanstadiet, samt att ta reda på hur etnicitet representeras utifrån kultur, platser och egennamn i de undersökta läromedlen, sett till västerländskt och icke-västerländskt. För att få fram den här informationen har två frågeställningar formulerats: I vilken omfattning uttrycks olika etniciteter i text och bild när det gäller västerländska och icke-västerländska kulturer, platser och egennamn? På vilka sätt representeras de västerländska och icke-västerländska kulturerna, platserna och egennamnen i läromedlen? Två teorier har använts i studien. Den första teorin är orientalismen, som handlar om Saids kritik mot västvärldens syn på den så kallade orienten. Den andra teorin är Youngs postkoloniala teori, som också är en kritisk syn på västvärldens agerande mot andra delar av världen, med fokus på de orättvisor som än i dag lever kvar i samhället. Fyra olika läromedel i svenskämnet för låg- och mellanstadiet har analyserats med hjälp av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa analysen har gått ut på att samla in kvantifierbar data som i sin tur används för att svara på den första frågeställningen. Den kvalitativa analysen har besvarat den andra frågeställningen genom att titta på vad det är datan faktiskt visar, genom att koppla innehållet i texterna till bilderna i läromedlet för att få fram kontext.  Studiens resultat pekar på att det som är västerländskt tar mest plats i samtliga läromedel och i alla teman förutom ett deltema. Den slutgiltiga datan visar att 88% av det som representeras i läromedlen kan kopplas till västerländskhet, medan 6% räknades till det som ansetts icke-västerländskt och 6% ansågs oidentifierbart. De gånger som icke-västerländska karaktärer dyker upp i läromedlen är det oftast i sidoroller och de får inte mycket plats i läromedlen, utan framstår mest som karaktärer som finns med ”bara för att”. Studien ämnar bidra till att skapa en förståelse av den inkludering och exkludering, samt representation som finns i läromedel. Studien belyser även vikten av att elever representeras och känner igen sig i läromedel. Slutsatserna av denna studie blir därmed intressanta för så väl elever i klassrummet som ska få möjlighet att känna sig representerade, som för lärare när de väljer och granskar vilka läromedel som ska användas i undervisningen.

This essay aims to explore and analyze western views of 16th century China in two travel accounts. The analysis is based on several questions that have different main focuses, such as the view of its people, similarities and differences towards the authors native countries as well as repetitive topics in the narratives. Furthermore, the text also has a final didactic aim of discussing how the subject can be used and discussed in a classroom situation.  The main sources for this analysis are Fernão Mendes Pinto´s The voyages and adventures of Ferdinand Mendez Pinto, the Portuguese along with Juan González de Mendoza´s The History of the Great and Mighty Kingdom of China and the Situation Thereof, Volume 1 and 2 that belong to the same piece of work. The authors of these travel accounts are from Portugal and Spain; alas they both are of western origin; however, the two texts belong to different genres of travel accounts.  Moreover, the results of the analysis show that the two sources present a similar view on China with a mostly positive and curious connotation where the focus lies on production, religion and culture which all were current topics for the travelers at the time. It can also be said that the area of research can be implemented in many different ways and on several educational levels in the teaching of history with different opportunities for adaptation.

Kritik riktad mot västerländska skolsystem som reproducerande av postkoloniala strukturer i form av euro- och etnocentrism har länge varit på agendan. Mekonnen Tesfahuney (1999) kritiserar utbildningssystemen för dess inrättande av monokulturella skolor inom vilka postkoloniala strukturer upprätthålls. I Finland har kritiken riktats mot läroplanen för att vara reproducerande av samma strukturer vilket även uppmärksammats i media.  Syftet med denna studie är att diskutera hur postkoloniala strukturer gör sig bekända i elevers resonemang kring frågor om hållbar utveckling i de nationella proven i geografi för årskurs 9. För att gå till väga med detta har en diskursanalys av insamlade elevsvar från arkiven vid Blåsenhus genomförts. Resultatet visar att elevernas resonemang i stora drag påverkas av hur provfrågan är formulerad samt vilka perspektiv och nyckelord de förväntas utgå ifrån. Således är det ofta förekommande att eleverna visar tecken på eurocentriska tankegångar på grund av provfrågans polariserande natur. Däremot kan det även utläsas tendenser till ett euro- och etnocentriskt resonemang i frågor där eleverna inte tilldelats dessa perspektiv. Tidigare forskning har visat att hur provfrågans formulering kan utgöra en framgångsfaktor för ett utvecklat svar när de aktiveras emotionellt genom dagsaktuell och historiskt relevant information om diverse samhällsproblematik.

”Problemet” immigration i ”möjligheternas” EU är en uppsats som ämnar analysera EU:s immigrations- och asylpolitik. Materialet består av olika policydokument, utgivna av EU-kommissionen. Det är en diskursanalys med syfte att söka urskilja bakomliggande mönster för den politik som formuleras i texterna. Diskursanalysen vilken är en breddad typ av textanalys utgör uppsatsens metod. Utöver det diskursanalytiska perspektivet så tolkas materialet utifrån två teoretiska perspektiv. Dessa två består av ett universalistiskt respektive ett postkolonialistiskt. Det universalistiska perspektivet används för att ta reda på hur EU tar hänsyn till mänskliga rättigheter i sina immigrations- och asylpolicies. Den postkolonialistiska teorin brukas i syfte att pröva om politiken kan sägas ge uttryck för en så kallad colonialism of compassion. Resultatet visar att en sådan ”ny” typ av kolonialism är applicerbar på EU:s immigrations- och asylpolicies. Respekt för mänskliga rättigheter är ett återkommande tema i de analyserade dokumenten men slutsatsen blir dock att de politiska idéerna bygger mer på ett partikularistiskt synsätt än ett universalistiskt. En övrig viktig slutsats är att politiken verkar styras av en syn på immigration som ett problem som för med sig mer ont än gott. Benämningen ”olaglig invandring” visar hur EU avser förstärka problemdimensionen av immigration vilket gör att politiken formas därefter. / This thesis aims to investigate the EU immigration and asylum policies by reviewing official policy documents. The method used is a discourse analysis which seeks to uncover different underlying patterns or discourses that might effect the policies. Apart from the discourse analytic perspective there are two theoretical views applicated. These two perspectives are a universalistic and a postcolonialistic. The universalistic perspective is used in order to examine how the EU treats human rights in their immigration and asylum policies. The postcolonialistic perspective is used with the purpose to see if there might be an expression for a kind of colonialism of compassion. According to the result this “new” kind of colonialism can be said to make part of the policies. As for the universalistic perspective it is shown that there is an explicit ambition to respect human rights but the political ideas seem to be more particularistic then universalistic. Another conclusion is that the EU seems to view immigration through a very negative perspective which this thesis claims has an effect on how the policies are written. When the EU insist to speak about “illegal immigration” instead of just “irregular immigration” this shows how they aim to strenghten the dimension of immigration and asylum as a problem.

No description available.

<p>The purpose of the thesis was to analyse three action films; Collateral Damage from 2002; Clear and Present Danger from 1994; and Scarface from 1983, in order to see how Colombians are represented in these movies.The action genre comprises of different stereotypes where the hero and the villain are represented in conjunction to each other. The analysis is about the way the films content and form are used to uphold the representation of Colombians, but also the villain and the hero more generally.</p><p>Critical Discourse Analysis was used, as main method, and the concepts of denotation and connotation guided the analysis. . The main conclusion is that the three movies reproduced an already established collective stereotype of Latin Americans, stereotype that includes both Colombia and Colombians.</p> / <p>Syftet med uppsatsen var att analysera tre actionfilmer: Collateral Damage från 2002; Clear and Present Danger från 1994; och Scarface från 1983 för att se hur Colombianer representeras i filmerna. Actiongenren består av olika stereotyper där främst actionhjälten och skurken ställs i relation till varandra. Analysen gick ut på att se på vilket sätt filmernas innehåll och form användes för att framhäva främst representationen av colombianerna, men även skurken och hjälten.</p><p>Som metod användes en kritisk diskursanalys där begreppen denotation och konnotation var vägledande.</p><p>Analysen visade att filmerna reproducerade en redan etablerad kollektiv stereotyp bild av latinamerikaner, som inkluderar både Colombia och colombianer.</p>

The purpose of the thesis was to analyse three action films; Collateral Damage from 2002; Clear and Present Danger from 1994; and Scarface from 1983, in order to see how Colombians are represented in these movies.The action genre comprises of different stereotypes where the hero and the villain are represented in conjunction to each other. The analysis is about the way the films content and form are used to uphold the representation of Colombians, but also the villain and the hero more generally. Critical Discourse Analysis was used, as main method, and the concepts of denotation and connotation guided the analysis. . The main conclusion is that the three movies reproduced an already established collective stereotype of Latin Americans, stereotype that includes both Colombia and Colombians. / Syftet med uppsatsen var att analysera tre actionfilmer: Collateral Damage från 2002; Clear and Present Danger från 1994; och Scarface från 1983 för att se hur Colombianer representeras i filmerna. Actiongenren består av olika stereotyper där främst actionhjälten och skurken ställs i relation till varandra. Analysen gick ut på att se på vilket sätt filmernas innehåll och form användes för att framhäva främst representationen av colombianerna, men även skurken och hjälten. Som metod användes en kritisk diskursanalys där begreppen denotation och konnotation var vägledande. Analysen visade att filmerna reproducerade en redan etablerad kollektiv stereotyp bild av latinamerikaner, som inkluderar både Colombia och colombianer.