This paper examines how Hinduism and Buddhism are portrayed in three textbooks for an upper secondary school course in religion and is limited to a selection of books published in 2009. Based on a qualitative content analysis, the paper examines the extent to which there is an intentional division, that is to say a line between ‘them and us’ in the ways in which the religions are described, and to what extent the description of these religions in the textbooks are Eurocentric. The study focuses on whether or not there is a ‘them and us’ perspective in the different books and if so, the ways in which this approach is evident. The result of this study shows that traces of a ‘them and us’ perspective can be found in all three books. In some cases a homogeneous ‘us’ is contrasted with a homogeneous ‘them’; where the ‘us’ represents ‘Europeans’ and the Christian ‘West’ and the ‘them’ represents ‘the other’ that is to say Hindus and Buddhists as well as their religious beliefs. All of the books in the study contain terminology and images that present Hinduism and Buddhism as something ‘different’ and ‘exotic’ and thus reinforce the Eurocentric image of ‘the other’. The textbook’s authors often fail to differentiate between religion and culture which, in many cases, can lead to Hinduism being portrayed as irrational and primitive. In addition to this, the textbooks also ignore the religions individual in favor of a more generalized and collective stereotype of a ‘Hindu’ or a ‘Buddhist’.

En kvalitativ studie med syfte att undersöka vilken bild biståndsorganisationer väljer att lyfta fram i sin marknadsföring samt varför de väljer att lyfta fram just denna bild. I analysen så används två teoretiska ramverk, teorier kring marknadsföring för insamling och postkoloniala teorier. Elva personer som arbetar eller har arbetat med marknadsföring och/eller kommunikation i biståndsorganisationer har intervjuats. Studien visar att det effektivaste är att använda negativa bilder där personerna framställs som offer. Allra effektivast är det att använda bilder på barn och studien visar även att vissa frågor är enklare att samla in medel till. Trots denna vetskap så väljer organisationerna ändå att inte använda sig av alla dessa strategier. Detta har flera förklaringar, så som att organisationerna förhåller sig till etiska riktlinjer och att deras medlemmarna påverkar hur de arbetar. Dessa förklaringarna går att koppla samman med den postkoloniala kritiken som finns gentemot biståndsorganisationers marknadsföring. Studien visar även att det finns en ökad spänning inom organisationer där de i marknadsföringen behöver visa upp vad som anses vara en mer traditionell bild av biståndsarbetet medan arbetet i fält blir allt mer rättighetsbaserat.

The purpose of this essay is to examine how Navid Moodiris concept of "mellanförskap", translated by the author himself as "inbetweenship", the postcolonial we and them as well as different identity constructions are expressed in social debator Navid Modiris authorship. The notion of identity is used from a social psychological perspective and the notion of inbetweenship is based on Modiris own description of the term. The theoretical starting point for the study is the post-colonial theory with focus on Said's construction of "the Other" and Spivak and Halls thoughts on how colonialism influenced and influence today's society. The questions at issue are examined by analysis of three poems from the poem vollection Skrik om du brinner (eng. Cry if you are on fire) and two lyrics. Analysis results are presented through quotes from the texts, which are discussed and commented on the basis of how inbetweenship, we and them as well as different identities are expressed in the texts. Overall, it is mainly through themes such as family relationships, distance, generalizations and lack of limits that the investigated objects are highlighted. The clear conclusion is that it's because of the normative society that we and them, and the feeling of inbetweenship can be produced and that the criticism of this society is the underlying theme of the Modiris entire authorship. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mellanförskap, det postkoloniala vi och dem samt olika identitetskonstruktioner kommer till uttryck i samhällsdebattören Navid Modiris författarskap. Begreppet identitet används utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv och mellanförskap utifrån Modiris egen beskrivning av termen. Den teoretiska utgångspunkten för studien är den postkoloniala teorin med fokus på Saids konstruktion av "de Andra" samt Spivak och Halls tankar om hur kolonialismen påverkat och påverkar dagens samhälle. Studiens frågeställningar undersöks genom analys av tre dikter från diktsamlingen Skrik om du brinner samt två låttexter. Analysresultatet presenteras genom citat från texterna, vilka diskuteras och kommenteras utifrån hur mellanförskap, vi och dem samt olika identiteter kommer till uttryck i texterna. Sammantaget är det främst genom teman som släktskap, avstånd, generaliseringar och avsaknaden av gränser som de undersökta objekten lyfts fram. Den tydliga slutsatsen är att det är på grund av det normativa samhället som vi och dem samt känslan av ett mellanförskap kan skapas samt att det är kritiken mot detta samhället som är det underliggande temat för hela Modiris författarskap.

This paper is about the construction of a ”Swedish” identity in the novel Montecore: en unik tiger by Jonas Hassen Khemiri (translated in English to Montecore: the silence of the tiger). In the paper I start by, after a short introduction, introducing the theoretical background against which the novel will be analyzed. The main focus is postcolonial theories with Edward Saids work about making “the Other” as a base. I then go through some contemporary Swedish studies about race as a category and internalized racism, make a brief introduction to performativity, to finish with the thought provoking theories about the cyborg by Donna J. Haraway. In the section about method I present discourse analysis and the social constructionism that permeates postcolonial studies and discourse analysis and therefore the paper. Finally I analyze the material. In this section I use made-up dialogues to illustrate the different positions the characters take when responding to the imagined community that is Sweden, and the conditions imposed on those wanting to be accepted as Swedes. I use policy documents of a Swedish political party, Sverigedemokraterna (the Sweden Democrats) as a counterpart in the dialogues. Thereafter I have a short conclusion, and then you’re free.

Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichie delades ut till Sveriges gymnasietvåor läsåret 2015/2016 med en medföljande lärarhandledning. I den här uppsatsen berättar elever och lärare om sina erfarenheter av boken och undervisning utifrån den. Halvstrukturerande intervjuer, en enkät och en fokusgrupp har använts för att samla in materialet som sedan analyserats tematiskt utifrån Freires kritiska pedagogik, Spivaks postkoloniala perspektiv och Kumashiros teorier om lärande genom kris. Både elever och lärare vittnar om ämnets och undervisningens angelägenhet och förändrande potential, men också om riskerna med att undervisningen reproducerar svenskhet som det jämställda och vice versa. Ett par slutsatser är att ett historiskt perspektiv kan bidra till att få normer och strukturer att framstå som föränderliga, och ett postkolonialt perspektiv kan behövas för att sexism inte oproblematiserat ska tillskrivas den etniske Andre, något som flera andraspråkselever vittnar om. Vidare diskuteras det didaktiska värdet med en intersektionell analys och att låta eleverna själva formulera problemen som undervisningen tar sin utgångspunkt i.

The murders of Pela Atroshi, Sara Abed Ali and Fadime Sahindal, started a debate concerning the underlying motives of honour related violence. This paper aimed to describe and explain in what way honour related violence is perceived in publications by academics, public authorities and voluntary organisations to name a few. Different types of literature were thematically analysed as well as analysed using a model by Lorentzon. The scope of this paper was narrowed down to Swedish conditions and excluded men as victims of honour related crimes. The conclusion suggests a definition of honour related violence as a result of general patriarchy with different features. For example, men’s honour is connected to women’s behaviour and retaining of virginity. The only way to restore a lost honour is to eliminate the woman physically or socially. The use of postcolonial theories in analyzing the definition resulted in an understanding of honour related violence perceived as something different from Swedish culture.

No description available.

How is women positioned in conflict? A critical discourse analysis of UN resolution 1325 UN resolution 1325 was adopted in the year of 2000 with the purpose to raise awareness regarding the impact that armed conflict has on women and the importance of their participation in conflict resolution and peace-building operations. This thesis aims to analyze UN resolution 1325 and deconstruct the language in it in order to make visible how power structures affect women. Furthermore, with postcolonial feministic theory, this thesis examines the colonial power structures that are maintained within the resolution. Using a modified version of Norman Fairclough’s critical discourse analysis (CDA), this study examines which subject positions are given to women within the realm of the resolution and furthermore how it affects their agency. This paper has framed three subject positions that make available; women as victims, women as or with children and women as a means for peace. The result show that these affect women's political agency as they are reduced to homogeneous oppressed, as peaceful by nature and as non-political beings, which partly upholds colonial power structures and partly consolidates female gender roles.

Syftet med denna studie är att undersöka hur människohandel för sexuella ändamål av kvinnor förstås av yrkesverksamma som professionellt arbetar med utsatta kvinnor och frågor som berör människohandel. Studien genomfördes med sex stycken semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som på något sätt arbetar med människohandel eller utsatta kvinnor. Respondenterna är verksamma i olika delar av landet och från olika verksamheter. Empirin tolkas utifrån den postkoloniala feministiska teorin. Resultatet i denna studie visar att yrkesverksamma i Sverige är överens om vad begreppet människohandel betyder men att förståelsen av fenomenet är ojämn. Resultatet visar också att det inte finns en fördjupad förståelse kring de bakomliggande orsakerna för människohandel för sexuella ändamål. Dock nämner respondenterna att de tror efterfrågan är en stor del av orsakerna bakom fenomenet. Sammanfattningsvis går det att dra slutsatsen utifrån resultatet att det behövs mer forskning kring efterfrågan och hur det samspelar med globaliseringen, men även att se över de strukturer som lever kvar i dagens samhällen efter koloniseringen. / <p>2019-06-04</p>

The focus of this Minor Field Study is public libraries in Mali. The aim is to explore the perspectives of users, librarians, employers and local level decision makers on the significance of and obstacles confronting three public libraries. Interviews and observations have been conducted in three public libraries in different regions of Mali. The results have been analysed with concepts from Library and Information Science in Africa within a postcolonial theoretical framework. The study’s results disclose that the majority of library users are educated boys. The public libraries play a very important role for this particular group according to the informants. The users use the library for learning, for facilitating their schooling and also for leisure. Obstacles facing these public libraries today are rooted in the effects of colonialism and hinder development. Problems are linked to poverty which inhibits public libraries from providing adequate documentation and, in consequence, from fulfilling users’ requirements. / <p>Le centre d’intérêt de cette étude est les bibliothèques publiques au Mali. L’objectif est d’explorer les perspectives des utilisateurs, des bibliothécaires, des employeurs et des décideurs locaux sur l’importance de ces trois bibliothèques et les obstacles rencontrés. Interviews et observations ont été réalisés dans trois bibliothèques publiques dans différentes régions au Mali. Les résultats ont été analysés à l’aide de concepts de la science de l’information en Afrique, dans le cadre de théories post-coloniales. Les résultats de l’étude montre que la majorité des utilisateurs des bibliothèques sont des garçons éduqués. La bibliothèque publique joue pour ces utilisateurs un rôle très important selon les interviewés. La bibliothèque est utilisée pour apprendre, faciliter la scolarité et les loisirs. Les obstacles dus aux effets du colonialisme freinent le développement de ces bibliothèques. Les problèmes sont liés à la pauvreté et empêchent les bibliothèques publique de fournir des documentations adéquates et, par conséquent, de ne pas réaliser l’exigence du public.</p><p>Uppsatsnivå: D</p>