<p>Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad. Islam framställs som en religion oförenlig med demokratiska värderingar och som sammanfaller med terrorism och fanatism. Även antisemitism beskrivs som en muslimsk företeelse. Islam i media presenteras, till skillnad från andra religioner, som en ideologisk och politisk rörelse och inte som en personlig andlig tro. I debatten om islams roll i Sverige och Europa har en perspektivförskjutning skett från det reella till doktrin, där muslimer avhumaniserats som individer och tillskrivits en kollektiv identitet.</p>

<p>The aim of the essay is to investigate how the term ’Third world’ is constructed in media. With this I intend to make a historical survey of the conception. With the help of Swedish newspapers and their description of the concept, I am going to answer the following questions: How is the concept ‘Third world’ constructed in script, in a historical context and in modern time? Is there a tendency of racism in the term?</p><p>The method I used was discourse analysis. To get further answer to my questions I used postcolonialism as a theoretical starting-point, whitch brings forth the effects and after-effects colonialism has on the identity and culture of the colonialised. The concept ‘Third World’ has gone from signifying a composition of countries that wanted to prove they stood neutral in the ‘Cold war’, to, during the latest centuries, consist of a very large group of people that are believed not to be able to take care of themselves an thereby needs to be brought up by the Western world. In order to this, social hierarchies are established along with hidden conditions of power, whitch you only can start breaking down by showing that they do exist.</p>

Research shows that non-european academics are discriminated in the labor market. The purpose of this study is to examine non- European academics narratives about their Job search process. By applying an intersectional approach, this study aims to demonstrate how the interplay of different aspects such as gender, class and etnicity shape the interviewees experience in swedish labour market. A postcolonial perspective is applied in order to contribute to deeper understanding of the discriminating structures that the interviewees deal with.The analysis shows that colonial conceptions are embedded in the validation system and institutions such as employment service. This mechanism affects the interviewees negatively in their Job search process. The result shows that they had their degrees degraded and advisers and employers had doubted their competence. This has placed the interviewees in a working-class experience with strenuous jobs resulting in poor health. The informants use strategies to challenge power but feel that they who are in power positions do not listen to them.

Denna uppsats syftar till att studera hur Sverigedemokraterna framställer islam och muslimsk kultur i texter som representerar partiet. Jag har analyserat ett antal nyhetsartiklar publicerade i Sverigedemokraternas officiella partitidning SD-Kuriren och kritisk diskursanalys är den analysmetod som tillämpats. Som utgångspunkt för uppsatsen ligger tidigare forskning om Sverigedemokraterna från bland andra Sami Lipponen och Jens Rydgren, utöver detta har jag även utgått från de tre teoretiska utgångspunkterna; Postkolonialism, Orientalism och Neonationalism för att besvara uppsatsens syfte. Jag har bland annat haft för avsikt att undersöka om det går att finna någon förändring i SD-Kurirens nyhetsförmedling om islam över tid, samt att se om det finns texter där Sverigedemokraterna definierar islam och muslimsk kultur som något problematiskt. De centrala slutsatserna jag har kommit fram till i analysen är att det faktiskt har skett en förändring när det gäller SD-Kurirens nyhetsrapportering om islam i den bemärkelsen att Sverigedemokraterna i artiklar som publicerades år 2003 har ett kritiskt förhållningssätt till islam i olika avseenden, medan nyhetsrapporteringen i de nutida artiklarna (närmare bestämt 2007 till och med februari 2008) knappt består av sådana politiska värderingar och det är inte mycket som kan karaktärisera Sverigedemokraternas diskurs om islam som direkt främlingsfientlig.

The Swedish education system reflects the multicultural society in Sweden, therefore there is a need of school textbooks that pupils can identify themselves with to create meaning and value in their learning. According to the Swedish Education Administrations (Skolverkets) report (2006) and Selander (2003, s. 198) the school textbooks are the main source of education in class. There has been an implicit message in the older textbooks that is associated with the belief that non-Europeans are "seen" as victims, and that Europeans are privileged with a "good life". Many school texbooks has been analyzed from different points of perspectives, however, analysis from a postcolonial perspective on home economics books has practically been nonexistent. Analysis in this study are focused on how non-western people are been portrayed in six different textbooks in the subject to conclude if the colonial discourse is still maintained and reproduced in the school. To answer the question of formulation an image analysis is made of the six, previiously mentioned, textbooks. The result shows that since 1976 school textbooks are consistently reproducing the same image of non-Europeans as victims and underdeveloped- the way of portraying them as said has merely shifted from images of starved children to helpless victims of environmental disasters and occidental abundance but are held equally responsible for their underdevelopment, in anticipation of occidental aid.

This study is a comparative analysis of how Hollywood portrays people from the Middle East before and after 9/11. The films used to conduct this study are True Lies (1994), The Siege (1998), The Kingdom (2007) and Body of Lies (2008). With a qualitative methodology, discourse analysis and postcolonial theory this study analysed not only how people from the Middle East is portrayed, but also how the Americans in the films are presented and how the characters in the films changed in the movies produced after 9/11.      The results show that people from the Middle East are portrayed in a negative way and that Hollywood uses stereotypes. However, people from the Middle East are more gradated in the films post-9/11. There is a bigger focus on Islam in the movies produced after 9/11 and the study also shows that family values play a less central part in the story in the films made after 9/11 and that work is of more importance. The American characters have a greater need to help their country in the war against terrorists in the films produced after 9/11 compared to the American characters in the films made before 9/11.

In this essay I point out that the presence of  ”Otherness” plays a key role in the novel The Beach by Alex Garland, and that the text relates to a colonial literary tradition. I’ve mainly used the distinction of Otherness and cultural representation presented by the postcolonial theorist Edward W. Said to guide me. In my examination of the text the presence of Otherness, how it is described and the effects that it has on the story’s central group of characters, has been my focus point. I’ve investigated the occurrence of different elements in the text which creates the sense of Otherness and identified the two most prominent opposition groups in relation to the protagonist of the story. On the story’s setting level aside, a colonial and imperialist theme can also be found on an intertextual level by made references to American war movies like Apocalypse Now, a specifically good example as the script of that movie is based upon the colonial themed novel Heart of Darkness by Joseph Conrad. I will summarize how the opposition between the Self and the Other throughout The Beach effects the plot’s outcome, and present my conclusion: that the author Alex Garland intentionally places his novel in a tradition of colonial storytelling to give a critical comment on the modern world’s similarities with its colonial past, especially when it comes to contemporary tourism. In my opinion the novel is also questioning the human’s civilized state and social evolvement.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i både politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ’den muslimska kvinnans’motgångar och problem, i förhållande till större strukturella fenomen så som islamofobi och rasism, men tar inte hänsyn till den mångfald som präglar gruppen muslimska kvinnor. Istället för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, någonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rättigheter. Denna kritiska diskursanalys om muslimska feminister i Sverige avser därför att visa den heterogenitet som formar deras politiska intressen och de olika motgångar som var och en möter i förhållande till den svenska debatten om kvinnors rättigheter.

The swedish law against female genital mutilation (FGM) prohibits procedures that removes parts of the female genitalia and thereby makes permanent changes in the body. The problem with the wording of the law is that it may also apply to the western phenomenon cosmetic genital surgery. This paper therefore examines if cosmetic genital surgery should be covered by the swedish law against FGM, by making a critical comparing analysis. The paper begins with comparing FGM with cosmetic genital surgery to prove that there are more similarities than differences between the procedures. By using the theoretical perspectives universalism and postcolonialism, the paper then examines why, particularly in the West, there is a different approach to FGM than to cosmetic genital surgery, regardless of the similarities of the procedures. Further the paper also examines consent and why consent to FGM is seen as illegitimate while consent to cosmetic genital surgery is seen as legitimate. On basis of the critical comparing analysis the paper then argues: that the procedures cosmetic genital surgery and FGM are very much alike; that cosmetic genital surgery is accepted over FGM because it is more familiar in the West and; that consent should be as illegitimate when given to cosmetic genital surgery as when given to FGM. Thus the conclusion of the paper is that cosmetic genital surgery should be covered by the swedish law against FGM.

Med utgångspunkt i den postkoloniala teoribildningen granskar denna uppsats framställningarna av Asien i gymnasieskolans historieläroböcker för att undersöka hur läroböckerna upprätthåller eller motverkar de orientalistiska- och postkoloniala strukturer vilka beskriver Asien som underordnat väst samt identifierar hur dessa konstruktioner tar sig uttryck. Studien utgår från en ideologikritisk närläsningsstudie av fem läroböcker i historia. Samtliga studieobjekt är publicerade under år 2011 och 2012 inom ramen för den nya läroplanen, gymnasieskola 11, och kursen Historia1b. Analysen genomförs och presenteras via en analysmodell vilken innefattar rubrikerna andrafierande praktiker, över- och underordning, dikotomier och kulturell stratifikation. Resultatet visar att västerlandets hegemoni reproduceras genom i huvudsak eurocentriska diskurser där västerlandet överordnas österlandet eller där en eurocentrisk historieskrivning som berättar en selektiv historia förs i läroboken. Vidare kan av resultatet skönjas en kulturell stratifikation i vilken länder som anammat författningar av västerländska snitt och västerländska sedvänjor värderas högre än länder som inte gjort det. Resultatet visar också att läroböckerna reproducerar alienerande, stundom rasistiska, och pistocentriska schablonbilder och fördomar vilka bidrar till paradigmen om ett vi och ett dem.