The demographics of the French speaking world is rapidly changing, with a majority of the worlds French speakers now residing in African countries with a colonial history with France and Belgium. While the Swedish curriculum for modern languages only specifies that the education should treat areas where the language is spoken, many of the textbooks remain firmly rooted in a Franco-French perspective. Parallel to this development, the Swedish school system is increasingly diverse, while interest in studying French is declining, raising questions on the perceived personal and professional gain in studying French courses where non-Western French-speaking countries remain peripheral. This essay aims to investigate how, and to what extent, French-speaking nations and areas outside the West are represented and construed in the series of Swedish textbooks in French Escalade 1-4.The theoretical basis for this study is in critical text analysis based on a model by Hellspong & Ledin (1997), which uses the framework of systemic functional linguistics to analyse texts through the interplay between the textual, ideational and interpersonal structure with the social context and dynamics that form them, to which they also contribute. Furthermore, postcolonial theory is used to understand the historical context and discourses that have formed during and after France’s colonial empires.The study finds that the textbooks overwhelmingly centre around France and other Western French-speaking countries, while the rest of the French-speaking world remains peripheral, with Sub-Saharan Africa being particularly neglected in relation to its French-speaking population. The representation of the French-speaking world that is construed places metropolitan France at its centre, mirroring the image of the former colonial empire. Furthermore, no clear definition of which countries and areas outside the West should be considered French-speaking emerges, with various textual and semiotic representations conveying different interpretations of where French is spoken in the world. The scarce representations of French-speaking countries and areas outside the West that exist generally have a country of geographical region as their main theme, while the often point out their continued relationship with France. France’s non-European territories on the other hand, are mainly portrayed as exotic paradises, ideal for tourism. The representations of people and characters from these countries and areas construed are also heavily reliant on their connections with France. People from the Maghreb-region are often construed as French immigrants, with the incompatibility of Islam and French identity being a reoccurring theme.

Detta examensarbete är en litteraturstudie som behandlar böcker, antologier, artiklar och styrdokument för att besvara följande frågeställningar: Vad är ekokritik? Hur kan ekokritik användas i svenskundervisningen i gymnasieskolan? Frågeställning A. besvaras i litteraturstudiens första resultatdel (kapitel 3). Här redovisas ekokritikens teoretiska grund, framväxt och fem olika perspektiv och positioner: djup ekologi, mörk ekologi, posthumanism, ekofeminism och postkolonial ekokritik. Frågeställning B. besvaras i litteraturstudiens andra resultatdel (kapitel 4). Gymnasieskolans arbete för hållbar utveckling redogörs för och relateras sedan till ekokritiken och svenskämnet specifikt. Fem pedagogiska förhållningssätt som svensklärare kan anta i undervisningen av ekokritik presenteras: ett ekopedagogiskt förhållningssätt, ett platsbaserat förhållningssätt, ett posthumanistiskt förhållningssätt, ett ekofeministiskt förhållningssätt och ett postkolonialt ekokritiskt förhållningssätt. Vilka litteraturval svenskläraren kan göra i och med den ekokritiska läsningen berörs dessutom. Resultaten visar att ekokritiken med sina många perspektiv erbjuder ett antal kreativa pedagogiska förhållningssätt som svenskläraren kan anta för att undervisa för hållbar utveckling. De fem pedagogiska ekokritiska förhållningssätten grundas bland annat i de fem ekokritiska perspektiven, och en tydlig korrelation till de förhållningssätt som förespråkas i arbetet för hållbar utveckling i gymnasieskolan framträder.

Syftet med denna studie är att söka kunskap om hur utlandsadopterade upplever att omgivningen bemöter deras icke-vita kroppar samt att undersöka hur de förhåller sig till bemötandet och vad mer än ursprung som kan tänkas påverka bemötandet av deras icke-vita utseenden. Det övergripande teoretiska ramverket bygger på ett postkolonialt och intersektionellt perspektiv och det empiriska materialet består av intervjuer med sex personer som adopterats till Sverige från ett land utanför Europa. Analysen visar att de utlandsadopterade ofta bemöts med stereotypiska föreställningar kopplade till deras icke-vita utseenden och att de använder olika typer av strategier för att förhålla sig till omgivningens bemötande. Analysen indikerar också att de utlandsadopterades könstillhörighet, liksom ursprunget och utseendet, verkar påverka det sätt som de av omgivningen blir bemötta.

This is a study of Greenlandic and Danish members of parliament's statements in Folketinget between 1960-1962. The study aims to see in which matters the Greenlandic members presented their statements, as well as what can be discerned from the Greenlandic and Danish members’ statements about the formers possibilities to change Greenland’s political situation.The study will also examine the statements made from a postcolonial viewpoint to see if they overlap with the theory. The study shows that the statements made by both the Danish and Greenlandic members of Folketinget overlap with the postcolonial theory several times. Edward Said, Franz Fanon and Michel Foucoults theories can all be traced within their statements. Foremost, Homi Bhabha and what he described as colonial mimicry is found on several occasions. The Greenlandic members of Folketinget made staments in a variety of political areas, both about specific issues on Greenland itself as well as how to change the asymmetrical relationship between Greenland and Denmark. Their possibilities to alter Greenland’s political situation was greatly hindered seeing as the Greenlandic members of Folketinget could not partake on the same terms as their danish collegues. Greenland also lacked any real political power in foreign politics, and therefore any tangible political voice when negotiating international treaties.

Denna studie baseras på en kvalitativ undersökning utifrån en kritisk diskursanalys, och syftar till att bidra med kunskap om interkulturell pedagogik och kompetens i anknytning till bildpedagogik, genom klassrumsobservationer, två lärarintervjuer, och åtta elev intervjuer. Studien handlar om att synliggöra maktstrukturer, som dominans av västerländska traditioner och stereotypiseringar av utomeuropeiska kulturer och länder. Vidare analyseras vårt insamlade material utifrån en postkolonial teori utifrån kopplingar mellan kolonialismens historia och samtida former av rasism och diskriminering, för att ta reda på huruvida det koloniala arvet återskapas i nutid, och hur diskurser kommer till uttryck. Med analytiska verktyg från en postkolonial teori och diskursiv diskriminering synliggör resultatet maktstrukturer, som t.ex. eurocentrismens diskursiva funktioner i bildämnet. Den granskade materialproduktionen visade en dominans av eurocentrismen, som tar sig uttryck i lektionsinnehåll i bildundervisningen, trots läroplanens riktlinjer att motverka rasism och diskrimineringar.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av eventuella rasistiska attityder hos skolpersonal och i skolorganisationen då inte mycket tidigare forskning utförts på detta område. Som metod för att undersöka detta utfördes intervjuer med fem olika lärare som definierar sig som normkritiska och har kunskap om rasism. Intervjuerna fokuserades på dessa lärares upplevelser av kollegors och skolorganisations attityder och handlingar som kan förstås som olika former av rasism. Dessa svar delades in i olika teman och analyserades sedan utifrån teorier och forskning, som bland annat postkolonialism, intersektionalitet och kulturrasism. Studien visar att både lärare och skolorganisation utövar rasism på olika sätt. I slutet presenteras olika tankar om lösningar på denna problematik

Denna studie syftar till att belysa upplevelser av att leva i ett s.k. mellanförskap och därtill attstudera vid konstnärliga utbildningar. Detta analyseras med stöd av postkolonial teori. Mellanförskap i den här bemärkelsen är en term i syfte att förklara den sortens identitet somsammanfogas av flera olika kategorier, där etnicitet och rasifiering är särskilt centrala. Jag vill därtill bidra med kunskapsfördjupning inom det bildpedagogiska fältet kringmellanförskapserfarenheter. Ambitionen för arbetet är att synliggöra brister i mötet medpersoner som upplever social orättvisa i ett mellanförskap på konstnärliga utbildningar ochbildlärarutbildningar, samt hur detta påverkar deras möte i estetiska val. I studien framkommerdet ofta att det finns en känslan av en stark vithetsnorm på dessa utbildningar. Det finns få tidigare studier på ämnet av individers estetiska preferenser i relation till derasutbildning på konstnärliga institutioner. Denna studie ämnar tillföra en nyansering i forskningengenom att fokusera på hur mellanförskapet speglar estetik och social samhörighet. I denna studiebesvarar jag två frågor: 1. Hur upplever studenter i mellanförskap det bemötande de får påkonstnärliga utbildningar? 2. Hur upplever studenter i ett mellanförskap att deras estetiskauttryck blir bemötta? Jag har genom en fokusgrupp haft samtal och workshop med personer som lever i mellanförskapoch har gått eller går en konstnärlig utbildning. Fokusgruppen utövade tillsammans trekonstaktioner genom en konstnärligt gestaltande performance som ägde rum på Konstfacksvårutställning 2022.

Studiens syfte är att studera vilken bild av muslimer som förmedlas i svensk tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i postkolonial teori och Saids ”orientalism”-begrepp. Jag har valt att använda mig av en riktad kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vad källmaterialet förmedlar och har utifrån innehållet skapat kategorier som ska tydliggöra detta. Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av muslimer efter terrordådet den 11 september 2001 var präglad av stereotyper om Orienten, där muslimer bland annat beskrivs som känslostyrda, omoderna och religiösa. Däremot gick det inte att utläsa någon generell uppfattning bland tidningsmedia att det finns en koppling mellan islam och terrorism.

I denna uppsats genomför jag med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys en undersökning av hur ursprungsbefolkningar och ursprungsbefolkningars religioner framställs i fyra läromedel i religionskunskap för grundskolans senare skolår. Fokus i undersökningen ligger på om det i läroböckernas framställningar förekommer spår av ett vi- och dom-perspektiv och på vilka sätt eventuella sådana spår yttrar sig. Resultaten av undersökningen visar att det finns spår av ett vi- och dom-perspektiv i alla fyra läroböckerna i någon grad. Till viss del ställs ett tillsynes homogent ”vi” i relation till ett tillsynes homogent ”dom”. ”Vi” representerar ”europén” och den kristne ”västerlänningen”, ”dom” å andra sidan får representera ”de Andra”, det vill säga ursprungsbefolkningar och ursprungsbefolkningars religioner. Det visar sig i läroböckernas texter att den variation som finns ursprungsbefolkningar emellan inte får träda fram vilket lätt leder till generaliseringar, både på gott och på ont. De centrala drag i ursprungsbefolkningars religioner som författarna i de undersökta läroböckerna betonar och som får stå i kontrast till läroböckernas ”vi” är att ursprungsbefolkningar har ett speciellt förhållande till naturen, det finns en central kult kring andar och förfädersdyrkan samt en stark tro på magi och övernaturliga krafter.

Tidigare forskning har visat att medias rapportering om olika länder, kulturer och etniciteter skiljer sig åt beroende på vad och vilka som porträtteras, vilket i synnerhet förtydligas kring framställningen av avvikande kulturer. Kunskap kring dessa förhållanden problematiseras även i sportsliga sammanhang, där forskning bland annat tittat närmare på medierepresentation utifrån ett ”vi” och ”dem”-tänkande. Information kring hur media valt att konstruera landslag utifrån ett regionalt perspektiv, är dock inte lika utbrett. Denna studies syfte är därför att undersöka hur landslag under fotbolls-VM i Qatar 2022 porträtteras inom svensk sportjournalistik. Vidare behandlar studiens frågeställningar mer specifikt hur landslag från MENA-regionen (en engelskspråkig förkortning av länder från ”Mellanöstern och Nordafrika”), respektive Europa konstrueras i Expressen och Aftonbladets rapporteringar, och hur dessa skildringar kan förstås utifrån ett postkolonialt perspektiv. För att på ett djupare plan analysera dessa mediers rapporteringar, har diskursteorin tillämpats i undersökningen. Samtidigt har den postkoloniala teorin använts för att utröna historiska och kulturella förklaringar till mediernas skildringar. En kritisk diskursanalys har vidare tillämpats som metod för denna studie, med utgångspunkt i ett analysschema.  Resultatet visar att svensk sportjournalistik avviker i sin rapportering under mästerskapet, där yttre faktorer såsom politiska aspekter i stor utsträckning syns i texterna som behandlar landslagen från MENA-regionen. Medan sportsliga företeelser i synnerhet kommer till bruk i texterna som redogör för europeiska landslag. Studien visar även att de sportsliga resultaten redogörs på olika sätt beroende på vilka landslag som det rapporteras om. Anledningarna till dessa olikartade skildringar kan möjligen förklaras i den kulturella närhet respektive avstånd, som svensk sportjournalistik har till Europa (västerlandet), samt MENA-regionen (orienten).