Uppsatsen tar ett avstamp i studier av den svenska skolmarknaden. Med företagen som ideal förmås skolorna att med uppgifterna som producenter konkurrera om elever som tar rollen som kunder. Marknadsföringen och synligheten i media blir en förutsättning för överlevnad på denna marknad. Skolmarknaden med dess fria skolval blir problematisk när den ökar segregationen. Problemet blir omfattande i följden vinnarskolor och förlorarskolor. Denna studie syftar till att undersöka marknadsföringsbroschyrer och medierepresentationen av fyra skolor i Stockholm, varav två är vinnarskolor och två är förlorarskolor. Teorin om New Public Management används i förståelsen för fenomenet skolmarknad och dess konsekvenser. Genom en innehållsanalys med ett intersektionellt perspektiv av skolornas broschyrer och representationen i media, kunna kartlägga maktasymmetrier. I synnerlighet används Bourdieus kapitaldefinitioner och postkolonial teori för förståelsen av hur segregation uppstått och kvarlever. Detta för att påvisa om etnisk- och socioekonomisk segregation synliggörs i marknadsföringen samt om denna kan bidra till en reproduktion av segregation. En analys av sekundärt insamlad statistik används i definieringen av dem olika skolorna. Resultatet visar på en förekomst av etnisk- och socioekonomisk segregation i skolornas marknadsföring och medierepresentation. Empirin av den kvalitativa undersökningen redovisar ett påtagligt samband mellan etnicitet/socioekonomi och studieresultat. Slutsatsen blir att marknadsföringen och medierepresentation påverkar reproduktionen av segregation men de sociala strukturerna är det som upprätthåller fenomenet.

I denna uppsats studeras hur Matt 7:24-30 har kommit att tolkats i modern tid av feministiska exegeter. Först ur en västerländsk kontext för att sedan övergå till en postkolonial kontext i Indien och södra Asien. I och med detta undersöks frågan: Hur har feministiska exegeter från olika kulturella kontexter förhållit sig till frågan om etnicitet, kön och tolkningen av de grekiska begreppen för barn respektive hundar i Mark 7:24-30?

The purpose of this study was to examine how the Swedish newspaper Aftonbladet portrayed a man who was a suspect of preparation of terrorist crimes, in articles published between 19th of November 2015 and the 23rd of Januari 2016. The aim was to get a deeper understanding of the portraiture of the person in question, and to point out existing discourses in the analysed material with the help of critical discourse analysis as explained by Norman Fairclough and his theories about identities, social representation and relations. Theories about social representation and postcolonialism were used as a springboard for the analysis. In the study we found two distinct discourses. The discourse for the period prior the man’s release was clearly influenced by denuniation and alienation, and the one found for the period after the man’s release were welcoming. Conclusions drawn from the study are that Aftonbladet portrays the man in a stereotypical manner, as well as legitimizes their own power of influence.

Uppsatsens syfte är att undersöka kristologi och dess samband med en postkolonial feministisk teologi. Detta utifrån de två teologerna Mercy Amba Oduyoye och Jaquelyn Grants kristologi. Uppsatsen undersöker hur kolonialism, feminism och teologi har påverkat den kristologiska bilden. Den postkoloniala feministiska kristologin bidrar till att utmana den traditionella kristologin. Uppsatsens frågeställning lyder ”Vilka kristologiska bilder finner jag i en postkolonial feministisk teologi? Hur är relationen mellan kristologin och en postkolonial feministisk teologi? Och är den här kristologin rimlig?” Detta undersöks genom fyra analysfrågor som berör kontext, Jesus manlighet, befrielse och lidande. Den postkoloniala feministiska teologin som presenteras i uppsatsen utgår från Kwok Pui-lans bok ”Postcolonial Imagination and Feminist Theology”.

Den här uppsatsen undersöker gestaltningar av rumslighet i Yxta Maya Murrays roman Locas och i Helena María Viramontes novell ”The Cariboo Cafe”. Utifrån en lefebvriansk förståelse av det sociala rummets produktion görs en feministisk, postkolonial läsning av rummets betydelse i texterna. Med utgångspunkt i detta teoretiska ramverk diskuteras tematiseringen av plats, rum och identitet i berättelserna. Vidare används en narratologisk analys av texternas användning av deixis och fokalisering för att visa hur språket fungerar som en granskande skildring av olika platsers och rums villkor. En sådan läsning tillåter texterna att träda fram som avslöjare av specifika maktordningar och som kritik mot dessa. / This essay examines the spatial descriptions in Yxta Maya Murray’s novel Locas and in Helena María Viramontes’ short story “The Cariboo Café”. Based on Henri Lefebvre’s understanding of the production of social space, a post-colonial, feminist reading of the texts’ spaces is executed. Rooted in this theoretical framework, the texts’ thematization of space, place and identity is discussed. Furthermore, a narratological analysis is added to the investigation through a scrutiny of the usage of deixis and focalization. It is shown how the usage of language in the texts functions to further expose different bodies’ divergent access to different spaces. This reading permits the texts to appear both as revealers of specific power systems, and as critics of them.

Our times of ecological disasters and climate crisis inspired the author Mikael Niemi to write the novel Fallvatten (2012). The narrative deals with what happens when a dam in a hydro-electric power plant bursts, and creates a tsunami-like flood. The purpose with my essay was to make a thematic analysis of this novel from an ecocritical, ecofeministic and postcolonial perspective. The genre and its importance for the themes and the shaping of the novel were also noticed in the essay. My questions were: Does the author use an ecocritical, ecofeministic and a postcolonial approach in the novel? If he does, how is that shaped in the narrative? Is the story adversarial to civilization and/or technology? Is Fallvatten an ironic novel? If it is, what is the irony about? What are the characteristics of the genre ecothriller, and why can the novel be placed in this genre? How does the genre influence the themes used and development of the story? By using the method of close-reading I have made a thematic analysis of the novel Fallvatten, with a theoretical frame of ecocriticism, ecofeminism and postcolionial theory. The results of the analysis demonstrated that this novel can be regarded as an ecocritical, ecofeministic and postcolonial “rewriting”. In the narrative nature is personified and depicted as an active agent who takes vengeance on humanity’s greed. The author is deconstructing dichotomies and stereotypes about the view of both gender and nature. He is also depicting the Sami cultural identity as hybrid and heterogeneous.  Fallvatten can be placed in the genre of ecothriller, because the environment is a premise for the story and it also includes an intense and increasing suspense. The genre has enabled the author to create a polyphonic and rhapsodic novel containing several protagonists with a variety of points of view. In the story, the protagonist´s personal problems get exposed, and forces of good and evil within them reveals, trough their encounter with the disaster. Fallvatten might be adversarial to civilization, but not to technology. In the story technology is depicted positively and it often seems to be indispensable. The narrative contains several Bible-references, which seems to be meant as a parody. But I don´t consider Fallvatten to be an ironic novel. Instead, I see it as a seriously meant story written with a sense of humor and with an ironical tone. I believe the author handles weighty subject matters in the novel with humor and irreverence because it works in a subversive way, with an ecocritical, ecofeministic and an anticolonial aim.

<p>From a postcolonial and feminist perspective this paper examines how gender, ethnicity and the Other is being created in documentary films about the conflict between Israel and Palestine. When and in what way are gendered metaphors and subtexts used? Are stereotypes of gender and ethnicity being empowered or enforced? When and in what way are boundaries created between Israel and Palestine and against Sweden? The aim of this study is to point at how postcolonial imaginations affect stories about the Other.</p> / <p>Studien granskar kritiskt dokumentära filmer och reportage om konflikten mellan Israel och Palestina ur ett genus och etnicitetsperspektiv. Med utgångspunkt i postkolonial och feministisk teori tittar vi på hur dessa skildrar kön, etnicitet och de Andra. När och hur används könade markörer, metaforer och subtexter? Förstärks eller utmanas stereotypa bilder av kön och etnicitet? När och hur skapas gränsdragningar mellan Israel och Palestina och gentemot Sverige? Studiens syfte är att lyfta fram de postkoloniala föreställningar som i hög grad påverkar berättelser om de Andra. </p>

<p>By applying discourse analysis to six interviews with officials and development workers at the Swedish solidarity organisation AGS, this thesis analyses power in development cooperation, and the construction and function of discourses surrounding the field. It discusses rhetorical and strategic shifts from development aid to partnership and solidarity. By exploring how the informants speak of priorities, privilege and difference in relation to ideas of race or ethnicity, and class, the objective is to show how the solidarity position and development context is discursively created. What differs between solidarity, partnership and development aid? In what ways are the White Western Development Worker image constructed and challenged? The thesis discusses contemporary postcolonial relations between and within African and Swedish societies. It examines difficulties regarding gender mainstreaming efforts as an example of how Swedish development workers and officials discursively construct and deconstruct images of Selves and African Others.</p>

<p>Jag argumenterar för att man inte kan förstå ”barnet” som sådant som mer än en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berättar om, beroende på i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vård befinner sig oftast inom välfärdens Sverige och kan tolkas som ”trygga”. Barn som skapas som ”utsatta” tycks ofta befinna sig i offentliga miljöer, ha föräldrar i en utsatt ekonomisk situation samt/eller ha koppling till utomeuropeiska territorier. I nyhetsbilderna av barnet konstrueras det också olika slags föräldraskap, manlighet och kvinnlighet. Jag finner också att dessa sätt att konstituera barn som subjekt leder till att man erfar, bemöter, och berättar olika om barn.</p>

<p>In this study we have tried to explore what happens when individuals find themselves in a new environment in which the ever-existence of different cultures. The essence of this study is how identity - culture and creativity happens when different cultures meet and what the identity of the role in this dynamic process is.</p><p>We have chosen to do the survey at the Swedish Migration Board, as authority it is a place where many cultures meet and where different people are in interaction with each other every day. The study is empirically based, where we have interviewed twelve informants who, among other things, held various positions in the Immigration Service in the West. There are the informants statements that we have analyzed with a number of theoretical points that we have had as a tool for this study.</p><p>The theoretical starting points are colonialism/postcolonialism, creolizing/Creole, ethnicity, stereotyping, intersectionality, identity and culture. Based on these theories, we have been able to think about why our world can still have an element of colonialism and how creolizing not only can occur during colonialism.</p><p>With the concept intersectionality, we have been able to access more than one factor that affects the individual at the meeting with others. We have also been able to access and illustrate how humans can have multiple identities, cultures, and that culture is not a fixed and a uniform phenomenon.</p><p> </p>