Literature can today be used as a tool to promote fellowship within the society, to build bridges and create an understanding of other ethnicities and cultures. Therefore, as teachers it can be beneficial to analyze stories and break down the content and then create new content with the students without any preconceptions regarding "the Other". This study is based on the method qualitative content analysis, with focus on close reading. The theoretical framework for this study is based on the post-colonial theory and the perspective of power. Which will be used to examine two Swedish children's books and how the characters are presented. In this study, I argue that norm-deviating conceptions tend to be more visible when it comes to people with a non-Swedish background.

In this bachelor’s essay, I examine the importance of place in Marguerite Duras’ The Lover from 1984. By using an ecocritical approach I find that the concepts of “culture” and “nature”, or “human” and “environment”, are made undistinguished. I also find that colonialism is highly present, and the novel accords to the theories of the overlapping literary fields of ecocriticism and postcolonialism. Ecocritical postcolonialism maintains that non-white people have historically been likened to animals and thus have a similar relationship with colonisers as humans have with the non-human. In addition, I apply Michail Bachtin’s concept of the chronotope to the novel and conclude that the Mekong River, the Cholen district, the mother’s home, the desert, and France are the most significant chronotopes. They all represent time in some way – usually in the form of cultural history or the protagonist’s lifetime – and each one plays into the novel’s overarching views of colonialism and nature.

Denna uppsats handlar om hur Indiens populära mytologiska tv-serier ger de gamla myterna en ny språkdräkt i nya medier. Samtidigt som de får en ny språkdräkt förändras vilka värden som betonas och hur gudarna framställs. Uppsatsen gör en jämförande analys av hur tv-serien Devon Ke Dev Mahadev, som började sändas 2011 på indisk tv, och urkunden Shiva Purana framställer berättelsen om när Shiva först gifter sig med Sati och sedan Parvati. Uppsatsen tar avstamp i postkoloniala teorier, kolonialismens historia och läskunnighet i Indien för att visa på vilka värden som ändrats och försöker även ge en förklaring till förändringen. Uppsatsen diskuterar även myternas förändringsbarhet och flexibilitet.

Syftet med denna studie är att analysera diskursens förändring i frågan om återlämnande av föremål från svenska museer till sina ursprungliga ägare. Huvudämnet i studien är den nuvarande repatrieringen av Benin-bronserna från Statens museer för världskultur till den nigerianska staten. Genom analys av nyhetsartiklar, som behandlat tidigare återlämningsärenden, har det gått att komma fram till att det finns en tydlig förändring kring diskursen för återlämnande av museiföremål som kan ha bidragit till det plötsliga beslutet om att själva begära att återlämna Benin-bronserna. Utöver detta inkluderar studien intervjuer med tre informanter som arbetar inom olika myndigheter, som behandlar återlämningen av Beninbronserna. Där kan det konstateras att målet för samtliga parter är att bidra till avkoloniseringen vare sig det handlar om den egna verksamheten (Sverige) eller sin egna historia (Nigeria).

Sierra Leone is a low-income country where 7.3% of its expenditure comes from the state and the rest is from charity and private expenditure, and therefore there is no official budget for mental health. Although many postcolonial countries have ratified international laws, many still have colonial discriminatory laws like ‘Lunacy Acts’ as national law, one of these countries are Sierra Leone. Sierra Leone has ratified the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights but hasn’t abolished ‘The Lunacy Act’ from 1902. ‘The Lunacy Act’ is a law against individuals with suspected mental health illnesses, therefore the focus of this thesis is mental health in Sierra Leone.  Scholars believe that part of Sierra Leone's issues are due to Sierra Leone's colonial history. For that reason, this thesis has a postcolonial outlook for a deeper understanding of why 'The Lunacy Act' remains in a postcolonial Sierra Leone. To achieve that goal, a meticulous qualitative text analysis is needed. A comparison with ‘A postcolonial critique of Mental health’ will be made to help dissect the true postcolonial meaning of ‘The Lunacy Act’. Although the formal colonization is over, the ideological ones remain. This is noticeable through, for example, science. Western imperialism is not felt through physical colonialism such as borders and people, but also within cultural and political hegemony. An example of this is 'The Lunacy Act'.   The negative view of mental illness in postcolonial Sierra Leone persists due to the cultural hegemony. It is stronger than the political hegemony partly because the Sierra Leonean cultural hegemony cooperates with the thought system of Western psychiatry, meaning that the global south is more prone to mental illness, according to the colonial racialized system. In other words, "The Lunacy Act" is partly a tool of Western psychiatry and capitalism and that is why it has not been abolished in postcolonial Sierra Leone.

Culture, orgin and identity are hot topics that are being discussed everywhere, for example in newspapers, lunchrooms and on Twitter. Politicians, media and ordinary people have displayed different antiracist acts, for example campaigns, marches and political actions. But you may wonder if it really is that effective, or if the antiracism reproduces racism with its language. The purpose of this study is to see if articles from the newspaper Aftonbladet's antiracist campaign ”We like different!” reproduces racism through its language. The method that is used is discourse analysis, more specific Chantal Laclau och Ernesto Mouffes discourse theory. The theories the study relies on are race, racism, framing, racism in news, binary oppositions, stereotypes, whiteness and orientalism. Two discourses were found in the material, ”We like different” and ”We like the same”. The most central piece in the ”We like different”-discourse is ”different”, which is associated with other origins than Swedish and different skincolor than white. ”Swedish” and ”white” are instead connected to ”the same”. ”Different” is portrayed as “the other”, the negative part of an binary opposition against ”the same”. ”We” is an identity the articles gives ”We like different” and is a dominant part of a binary opposition against ”them”. The identity ”immigrant” also exists in the discourse and is build as a stereotype. ”We like the same” is given a ”them” identity. ”Racism” is a central piece in the discourse and is associated with categorizing humans after ”race”. ”The Swedendemocrats” is build as an identity, and is connected to ”ignorance”, ”judging people after the color of their skin” and ”cold”. ”The voters of the Swedendemocrats” is described in a different way than the party itself. The peoples responsibility is taken away and they are instead connected to ”dissatisfaction” and that they ”don't understand” what they are voting for.

Vi bor i en postkolonial värld men de gamla strukturerna är fortfarande närmarande, speciellt på kontinenter som Afrika och i länder som Ekvatorial Guinea, en tidigare spansk koloni i Afrika. Syftet med vår studie är att analysera de koloniala idealen i romanen Herencia de bindendee av Trifonia Melibea Obono Ntutunu Obono med fokus på rasismen och hur författareb beskriver den postkoloniala situationen i Ekvatorial Afrika. Vi belyser exempel på karaktärer, föremål och handlingar som fungerar som tecken på mindrevärde och överlägsenhet enligt teorier av Frantz Fanon och Homi K. Bhabha. Dessutom presenterar vi några exemplel på kritik av de ideal och stereotyper som förekommer i romanen och som de nämnda teorierna inte förklarar fullt ut. Slutsatsen är att romanen visar på värld troden den koloniala epoken och en värld av uppror. / Vivimos en un mundo poscolonial pero las estructuras antiguas siguen siendo presentes, especialmente en coninentes como África y en países como Guinea Ecuatorial, una antigua colonia española en África. El objetivo con nuestro estudio es analizar los ideales en la novela Herencia de bindendee de Trifonia Melibea Obono Ntutumu Obono con un enfoque en el racismo y como la autora retrata la situación poscolonial en Guinea Ecuatorial. Destacamos ejemplos de personajes objetos y comportamientos que funcionan como señales de inferioridad o superioridad según las teorías de Frantz Fanon y Homi K. Bhabha. Además, presentamos ejemplos de crítica de estas ideales y esterotipos que las teorías no explican, La conclusión es que la obra muestra ejemplos de tanto un mundo fiel a la época colonial como un mundo de rebelión.

Uppsatsens huvudsyfte är att studera finska representationer i svensk spelfilm ur ett postkolonialt perspektiv. Med en diskursanalytisk ansats och med stöd i psykoanalys, postkolonial och feministisk teori diskuteras hur finsk etnicitet konstrueras, omförhandlas och samverkar med kategorier som genus, sexualitet och klass i svensk spelfilm från 1980 till 2010. Författaren vill visa på vilka sätt representationerna kan kopplas till en postkolonial relation mellan Sverige och Finland. Ett annat syfte är att ge exempel på hur postkolonial teori kan tillämpas i en svensk-finsk kontext. Fyra filmer analyseras: Två killar och en tjej, Seppan, Populärmusik från Vittula och Kid Svensk. Varje filmanalys utgår från ett tema: 1) hur etnicitet kan kopplas till olika rum eller miljöer; 2) hur kategorier som sexualitet, klass, genus och etnicitet samverkar; 3) hur etnicitetsbegreppet kan töjas samt 4) hur olika motståndsstrategier kan se ut. En central slutsats är att representationerna av finnar i svensk film ingår i en kolonial diskurs. Filmiska representationer är en del i denna diskurs. När den etniska kategorin finskhet är närvarande i svensk film aktiveras olika maktordningar som vilar på historiska stereotyper och sociala och materiella förhållanden. Men även motståndsstrategier blir synliga. Finnar och finskhet framstår och konstrueras ofta som något exotiskt och skrämmande men samtidigt begärligt i en svensk kontext.

Den här studien är en totalundersökning av hur svenska tryckta medier skrivit om europeiska kvinnor som anslutit sig till Islamiska staten (IS), under perioden 1 januari 2015 till 11 april 2016. Studien bygger på två metoder, kvantitativ innehållsanalys av 96 artiklar och kritisk diskursanalys på sex uppslag. Vi har valt en eklektisk ansats i vårt teoretiska ramverk och haft utgångspunkt i fyra teorier, gestaltningsteori, genusteori, kriminologisk teori om det idealiska offret samt postkolonial teori om skapandet av ”den andra”. Frågorna som besvaras berör hur kvinnor som ansluter sig och deras handlingar framställs och hur man kan förstå varför kvinnorna framställs på det sättet. Studien visar att i 65 % av artiklarna ger medierna tydliga förklaringar till varför subjekten anslutit sig, men endast i 9 % av artiklarna vi har gått igenom framställs subjekten som att de fattat ett eget medvetet beslut. I övrigt fann vi fyra typiska inramningar kring kvinnors anslutande till IS. Dessa är att hon har blivit lurad dit, att hon gör det för en partner, att hon åker för att hon har en tom tillvaro hemma och att hon har lockats via internet. I undersökningen kommer vi också fram till att subjekten sällan själva får komma till tals. Kvinnorna som har anslutit sig eller som varit på väg att ansluta sig framställs nästan genomgående som att de fallit offer för IS propaganda. Med vårt teoretiska ramverk förstår vi att kvinnorna inte skrivs om som gärningsmän för att de framställs med stereotypt kvinnliga egenskaper. Kvinnorna framställs som antingen ofullständiga eller som att vara i motsats till det som männen är. I en dikotom relation till mannen tillskrivs kvinnorna egenskaper såsom passiv, underordnad, svag och irrationell.

This thesis aims to investigate how local newspapers in Sweden frame newsstories involving asylumseekers and how the asylseekers in those stories are constructed from a postcolonial theoryperspective. Furthermore this thesis aims to analys and show the connection between the written word in the articles and a larger, social dimension where ideologies compete for cultural hegemony. To match the aims of this thesis we used a critical discourse analysis, more specificly one influenced by van Dijks socio-cognitive CDA and applied it to five articles from three different newspapers.Our analysis showed that the articles constructed the asylumseekers as Others, and created a dinstinct line between the asylumseekers and the other participants in the texts. This line, based on a constructed community including the article, the reader and some of the participants but excluding the asylumseekers, got significant meaning in the articles when the asylumseekers got identified as a homogenic social group. A perspecive coming from the constructed community and not from themselfes and therefor denying the asylsumseekers their right to define themselves.