Denna studie vill pröva hypotesen att fysisk aktivitet ger positiva effekter på elevers koncentration och matematiska prestation. Hypotesen testades kvantitativt genom en kvasiexperimentell design i årskurs 4. Data från 17 elever i en kontrollgrupp och 20 elever i en experimentgrupp användes. Försöket genomfördes under två veckor med totalt sex lektioner i vardera grupp. I studien mättes två parametrar, koncentration via självskattning och matematisk prestation genom att eleverna beräknade multiplikationsuppgifter under två minuter. Mätningar genomfördes precis i början av lektionen och precis vid slutet av lektionen. Inför varje lektion utförde experimentgruppen fysisk aktivitet under tre minuter till en dansvideo. Data från studien visade att elever självskattade sin koncentration högre i slutet av lektionen i jämförelse med i början av lektionen. Koncentrationen och prestationen i matematik ökade i båda grupperna men båda delarna ökade mest i experimentgruppen. Skillnaden är dock väldigt liten mellan grupperna. För experimentgruppen är ökningen i prestationen i genomsnitt strax under en halv uppgift mer i omfattning av två minuter. Skillnaderna mellan grupperna testades med statistiska metoder (t-test), men ingen statistisk signifikant skillnad kunde noteras. I diskussionen diskuteras faktorer som kan ligga till grund för studiens resultat. / The aim of this study is to test the hypothesis that physical activity has positive effects on concentration and mathematical ability among students. The hypothesis was tested qualitatively through a quasi-experimental design in 4:th grade. Data was collected from a control group of 17 students, and an experimental group of 20 students. The experiment was conducted for two weeks with a total of six lessons in each group. In this study, two metrics were measured: concentration via self-assessment, and mathematical ability through two-minute-long multiplication exercises conducted by the students. The measurements were conducted at the very beginning and the very end of the lesson. Before each lesson, the experimental group performed physical activity by following a dance video. The results from this study show that students assessed their concentration higher at the end of the lesson compared to the beginning of the lecture. Concentration and mathematical ability increased in both of the groups, but the experimental group showed the largest increase in both metrics. However, the reported difference between the groups is very small. Students in the experimental group were on average able to correctly solve slightly less than one-half more exercises in the two-minute test, compared to the control group. The increase in the metrics between the groups was tested using statistical methods (t-test), which concluded that the increase is not statistically significant. Some possible factors contributing to the result of the study are discussed in the Discussion section.

Hållbarhet är en viktig fråga och många företag försöker öka sitt hållbarhetsarbete. Det finns forskning kring hur sådant arbete påverkar företags finansiella prestation men resultaten är inte entydiga. Studier har också gjorts på ESGs påverkan på finansiell prestation under finansiella kriser men även här är inte resultaten entydiga. Av denna anledning har det beslutats att undersöka ESG och avkastning under Covid-19 pandemin. Syftet för studien är att undersöka hållbarhetsmåttet ESG och dess påverkan på den finansiella prestationen hos industriföretag i Sverige under det första året av pandemin Covid-19, år 2020. Detta för att öka förståelsen för hållbarhet och finansiell prestation under finansiell kris. För att undersöka detta jämförs ESG från år 2020 för industriföretag på den svenska börsmarknaden med Sharpekvoter baserade på företagens förväntade avkastning respektive deras realiserade avkastning från år 2020 samt med differensen mellan avkastningarna, Jensens alfa. Resultatet visade att ESG har en positiv påverkan på den förväntade avkastningen men påverkade bara den realiserade avkastningen positivt om kontrollvariabeln företagsstorlek inte inkluderades i modellen. Modellerna som jämförde ESG med Jensens alfa var inte signifikant. Resultatet tyder på att ESG påverkar avkastning olika beroende på hur avkastningen mäts, vilket kan förklara de skillnader i resultat som finns hos tidigare studier.

Syfte: Att undersöka vilka dokumenterade, akuta effekter knee wraps och knee sleeves har på prestationen vid muskelstärkande träning hos personer med friska knän. Metod: Systematisk litteraturöversikt. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Discover, Medline, Scopus, Web of Science. Inklusionskriterier: deltagare med friska knän, användning av knee wraps eller knee sleeves vid träning, artiklar tillgängliga i fulltext samt peer-reviewed. Exklusionskriterier: Artiklar som inte är skrivna på engelska eller svenska, böcker samt artiklar publicerade innan 2003.  Resultat: 13 artiklar inkluderades i studien med totalt 202 deltagare. Testerna som utfördes i de 13 studierna var benböj, benpress, knäflexion eller knä extension med knee sleeves eller knee wraps. Resultatet påvisar att knee sleeves inte påverkade prestationen (explosivitet, RPE, styrka, teknik, uthållighet, proprioception), men bidrar till komfort och stabilitet till knät. Knee wraps ökar prestationen genom den elastiska energin som samlas i lindan. Detta bidrar till ökad explosivitet och tillåter användaren att lyfta mer vikt. Däremot verkar den elastiska energin kompensera för den egna styrkan. Resultaten av litteraturöversikten indikerar även på att knee wraps verkar minska muskel-aktiveringen i nedre delen av kroppen.  Slutsats: Knee sleeves bör inte användas för att förbättra prestationen vid muskelstärkande träning, däremot kan stödet användas av dem som önskar ökad komfort och stabilitet till knät. Knee wraps verkar ha goda effekter på prestationsförmågan och kan med fördel användas i samband med tävling för att lyfta mer vikt. Däremot bör lindan inte användas av den som strävar efter ökad muskelstorlek och styrka då knee wraps kompenserar för den egna styrkan och verkar minska muskel-aktiveringen i underkroppen.

Att bolag kommunicerar hållbarhetsinformation blir allt viktigare ur en investerares synvinkel. ESG har kommit att bli ett vedertaget mått för att mäta ett bolags exponering mot risker inom miljö, sociala aspekter och styrning, och de nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland rankas alla inom topp fem i världen avseende ESG. Tidigare studier har motsägelsefulla resultat när det studerats om ESG leder till högre finansiella resultat. Dessutom saknas forskning till stor del kring vilka enskilda parametrar inom ESG som anses viktiga för bolag med skilda karaktärsdrag. Syftet i denna studie har därför varit att undersöka om investerare i de nordiska länderna värderar ESG vid investeringsbeslut och om det skiljer sig hur de värderar de enskilda parametrarna E och S beroende på ett bolags industritillhörighet. Syftet undersöktes genom att testa sambandet mellan ESG och finansiell prestation, både ESG som helhet och uppdelat i dess beståndsdelar. För att testa dessa samband gjordes flertalet multipla regressioner med data från 2012–2021 med totalt 940 observationer för 94 bolag över en tidsperiod på 10 år. Finansiell prestation utgjordes av två beroende variabler, Tobin’s Q och ROA, vilka representerade marknadsbaserad finansiell prestation respektive redovisningsbaserad finansiell prestation. Då ESG inte ensamt förväntas förklara finansiell prestation har tidigare studier använts för att identifiera lämpliga kontrollvariabler. Resultaten visade på positiva signifikanta samband mellan både ROA och ESG samt Tobin’s Q och ESG, där Tobin’s Q visade ett starkare samband. För de enskilda industrierna konsumentvaror, industrivaror och basmaterial visade samtliga ett starkt positivt signifikant samband med parametern S. Industrin konsumentvaror visade även ett positivt signifikant samband med parametern E. Resultaten visade att investerare värderar ESG när de tar investeringsbeslut och även att den redovisningsbaserade prestationen gynnas av ett högre ESG-betyg. Resultaten har även visat att det finns en skillnad i hur investerare värderar de olika parametrarna inom ESG för olika industrier. Slutligen kan resultaten summeras till att bolag, genom att förbättra sitt hållbarhetsarbete och därmed erhålla ett högre ESG-betyg, kan öka sin finansiella prestation. Denna uppsats har testat vilken av intressentteorin och aktieägarteorin som bäst förklarar värdeskapande och utmanar den klassiska uppfattningen om att vinstmaximering är det som främst skapar värde för aktieägare. Denna studies empiriska resultat har visat att investerare värderar något mer utöver redovisningsbaserat resultat, så när ett bolag arbetar med intressenterna i åtanke skapas även ett mervärde för aktieägarna. Slutsatsen kan därför dras att i Norden är intressentteorin vad som bäst beskriver värdeskapande. Till författarnas kännedom har ingen studie genomförts på ämnet de senaste åren och ingen tidigare studie har undersökt hur investerares värdering av ESG-faktorerna individuellt skiljer sig för olika industrier. Denna uppsats har därmed bidragit till diskussionen om hur ett företag bäst skapar värde för aktieägare och den har bidragit till ett existerande forskningsgap med kunskap och nya insikter kring ESG och hur det värderas inom olika industrier.

Min undersökning inriktar sig på elevernas attityder, upplevelser och uppfattningar av undervisningen i skolan och vad eleverna anser vara det bästa som kan göras för att fler skall få godkänt betyg i matematik. Undersökningen försöker också klargöra specialpedagogers funktion i arbetet med matematik. Kvalitativa intervjusamtal med två elevgrupper genomfördes. Eleverna i min undersökning hade upplevt en traditionell matematikundervisning med räkning, genomgång på tavlan och prov. Eleverna ansåg att matematik som ämne var intressant och mycket viktigt. De var trots allt ganska negativa till ämnet på grund av proven och de var missnöjda med sina prestationer i matematik. Forskare är överens om att självkänsla och tilltro till sin förmåga är viktigt för kunskapsutvecklingen i matematik. För eleverna var betygen ett oros- och stressmoment, i båda grupperna. Läraren visade sig vara viktig för eleverna i grupperna. Tidigare undersökningar visar att undervisningen påverkar elevens attityder, självkänsla och prestationer i matematik. Eleverna ansåg att en bra matematiklärare förklarar så att eleverna förstår och ger tillräckligt med tid och hjälper dem som behöver extra stöd. / My examination concentrate on the student’s attitudes, experiences and understanding of the teaching in school. I also examinated what the students consider to be the best that can be done to get more motivation for approved grades in mathematics. The examination also tries to explain the special teachers function in the work with mathematics. Qualitative interviews with two groups of student were done. The pupils in my examination had experiences of a traditional mathematic education with calculation, reviews on the board and test. The students consider that mathematics, as a subject was interesting and very important. After all they were fairly negative to the subject because of the tests and they were not satisfied with their achievements. Researchers agrees that self-esteem and faith to your ability is important for knowledge development in mathematics. For the students the grades were an anxiety and stress element, in both groups. The teacher showed to be important for the pupils in the groups. Earlier research shows that education affects the student’s attitudes, self-esteem and achievements in mathematics. The students consider that a good math teacher explain understandable and give enough with time and help those who need extra support.

Bakgrund: Att kunna producera en stor mängd kraft för att förflytta sig inom idrotter anses vara en viktig komponent för att uppnå en hög sprintprestation på elitnivå i fotboll. Den vertikala hoppförmågan är ett vanligt förekommande test för att bedöma kraften i nedre extremiteten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka korrelationen mellan styrkan i den nedre extremiteten, explosivitet och sprinthastighet hos kvinnliga fotbollsspelare. Metod: 21 kvinnliga fotbollsspelare, 19±5.1 ålder, 165.5±5.0 cm och 58.4±12.87 kg, utförde ett test av maximal styrka i form av 1 repetition maximum (1RM) i knäböj, följt av ett vertikalhopp och ett 30 m sprint test. Resultat: Resultatet visade ingen signifikant korrelation mellan styrka och sprint (r = 0.114; p = 0.062), dock en måttlig signifikant korrelation mellan explosivitet och sprint (r=-0.446; p=0.0042). Slutsats: Explosivitet visade på en högre korrelation vid sprintprestation än maximal styrka i knäböj. Detta resultat indikerar på att ett vertikalhopp har ett större samband vid sprintprestation än vad maximal styrka i knäböj har.

Abstrakt Detta är en kvalitativ studie vars syfte var att undersöka hur lärare på grundskolan och gymnasieskolan upplevde motivation och prestation under en påtvingad förändring. Lärare på grundskolan bedrev under pandemin undervisningen ute på skolorna med mindre justeringar. Lärare som undervisade på gymnasiet undervisade på distans. Studiens samlade dataunderlag med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Begrepp från Förväntningsteorin, Herzbergs tvåfaktormodell, McClellands motivationsteori fungerade som studiens analysverktyg. Resultatet visar att lärare upplever en skillnad i hur deras motivation och prestation påverkas av den påtvingande förändringen. Störst variation av upplevelser fanns hos gymnasielärarna som undervisade på distans. Tekniken kunde upplevas som både inspirerande och utvecklande men stressande. Lärare visar intresse i att för sin yrkesprofession än mer få reflektera kring begreppen motivation och prestation. Keywords: Prestation, Motivation, Förändring, Förväntningsteorin, Herzbergs tvåfaktormodell, McClellands motivationsteori.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte var att undersöka hur lärare på grundskolan och gymnasieskolan upplevde motivation och prestation under en påtvingad förändring. Lärare på grundskolan bedrev under pandemin undervisningen ute på skolorna med mindre justeringar. Lärare som undervisade på gymnasiet undervisade på distans. Studiens samlade dataunderlag med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Begrepp från Förväntningsteorin, Herzbergstvåfaktormodell, McClellands motivationsteori fungerade som studiens analysverktyg. Resultatet visar att lärare upplever en skillnad i hur deras motivation och prestation påverkas av den påtvingande förändringen. Störst variation av upplevelser fanns hos gymnasielärarna som undervisade på distans. Tekniken kunde upplevas som både inspirerande och utvecklande men stressande. Lärare visar intresse i att för sin yrkesprofession än mer få reflektera kring begreppen motivation och prestation. / This is a qualitative study whose aim was to investigate how primary and secondary school teachers experienced motivation and performance during a forced change. During the pandemic, primary school teachers taught outside the schools with minor adjustments. Teachers who taught at the high school taught remotely. The study's collected data basis using semi-structured interviews. Concepts from the Expectancy Theory, Herzberg's two-factormodel, McClelland's motivation theory served as the study's analysis tools. The result shows that teachers experience a difference in how their motivation and performance is affected by the forced change. The greatest variety of experiences was found among the high school teachers who taught remotely. The technology could be experienced as both inspiring and developing but stressful. Teachers show interest in being able to reflect even more on the concepts of motivation and performance for their professional profession.

ESG och hållbarhetsfrågor är ett område som utforskas i allt större utsträckning och växer stadigti relevans för investerare, företag och andra tänkbara intressenter. En av de mer centrala delarnaför detta ämne inom näringslivet är hur sambandet mellan ESG och ett företags ekonomiskaprestation fungerar. Tidigare forskar indikerar att det finns ett positivt samband mellan dem, detvill säga att ESG arbete tenderar att leda till ökad ekonomisk prestation. Denna studie syftar tillatt undersöka hur den karaktäristiska och unika svenska bolagsstyrningen påverkar dettasamband. Genom att använda en regressionsanalys ska starkt kontrollägande, som instansierasgenom röstvärdesdifferentiering, undersökas för att se vilken effekt detta har på sambandet.Ekonomisk prestation mäts genom ett redovisningsbaserat (EBITDA) samt ett marknadsbaseratmått (Market to Book Ratio) inom ramen av denna uppsats. Det primära fyndet som denna studiehittade är att det finns ett starkare positivt samband för företag som har röstvärdesdifferentieradeaktier jämfört med de som inte har det. Avslutningsvis sätts fynden i kontext till den relevantalitteraturen som används inom området och slutligen presenteras förslag till framtida forskning.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas syn på matematikundervisningen. Undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien inkluderade sju gymnasieelever från tre olika skolor, program och årskurser. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultaten analyserades med en deduktiv tematisk analys. Studien använde McLeods tre affektiva aspekter; föreställningar, attityder och känslor som ett ramverk för att finna mönster i elevers syn på matematikundervisning. Resultaten visade att elevernas föreställningar om ämnet matematik var varierande, från att finna ämnet roligt och intressant till att uppleva det som utmanande och tråkigt. Dessa föreställningar påverkar deras motivation att engagera sig i matematikundervisningen. Dessutom påverkas elevernas attityder till matematik av deras prestationer. Goda prestationer kan öka motivationen och intresset för ämnet, medan svårigheter kan leda till en negativ attityd. Lärarens roll är avgörande för elevernas attityder, en positiv och engagerad lärare kan göra matematikundervisningen mer givande. På liknande sätt spelar känslor en betydande roll i elevers inlärning och upplevelse av ämnet matematik. Eleverna kan känna både positiva och negativa känslor när de arbetar med matematiska problem. / The aim of this thesis is to investigate students' perceptions on mathematics education. To investigate this, I conducted semi-structured interviews within a qualitative research framework. The study involved seven high school students from three different schools, programs, and grade levels. The interviews were recorded and transcribed. The results were analyzed through a deductive thematic analysis. McLeod's three affective aspects; beliefs, attitudes, and emotions were used as a framework to identify patterns. The study showed that students' beliefs of mathematics varied, from finding the subject fun and interesting to experiencing it as challenging and boring. These beliefs affect their motivation to engage in mathematics education. Additionally, students' attitudes towards mathematics are influenced by their performance. Good performance can increase motivation and interest in the subject, while difficulties can lead to a negative attitude. The teacher's role is very important in shaping students' attitudes. Similarly, emotions play a significant role in students' learning and experience of the subject of mathematics. Students can experience both positive and negative emotions when working on mathematical problems.