Företagens främsta uppgift är att maximera värdet för aktieägarna. Länge ansågs detta endast vara möjligt om företagets resurser enbart ägnas åt kärnverksamheten och att affärsmässiga aktiviteter som rör hållbarhet skadar företagets förmåga att vinstmaximera. I takt med samhällets ökade intresse för hållbart företagande har den traditionella synen på vinstmaximering utmanats av teorier som menar att företagen behöver ta hänsyn till ett bredare spektrum av intressenter och dess behov för att kunna vinstmaximera. Sverige ligger i framkant globalt när det kommer till hållbarhetsarbete och rankades år 2020 som världens mest hållbara land vilket lyfter frågan huruvida svenska företag noterade på Stockholmsbörsen kan vinstmaximera genom att inkorporera ett hållbart företagande i sina affärsstrategier. Tidigare studier har påvisat både positiva och negativa samband mellan hållbart företagande och finansiell prestation, men ingen studie har till vår vetskap genomförts på svenska börsnoterade företag. Studiens syfte var därför att undersöka om det finns ett samband mellan hållbart företagande och finansiell prestation. För att kvantifiera företagens hållbarhetsprestationer användes Refinitivs ESGC-betyg som visar hur företag presterar inom områden relaterade till miljön, samhället och företagsstyrning. Företagens finansiella prestation mäts med hjälp av det marknadsbaserade lönsamhetsmåttet Tobin’s Q samt de resultatbaserade måtten Return on Equity (ROE) och Return on Assets (ROA). Studien testar även sambanden mellan de enskilda komponenterna i ESG-betyget, E, S och G, och de finansiella prestationsmåtten för att identifiera skillnader mellan delbetygens påverkan på det finansiella. Genom multipla regressionsanalyser utförda på 40 företag över 10 år besvaras studiens två frågeställningar. Studiens resultat visade att det finns ett positivt signifikant samband mellan ESGC-betyg och de finansiella prestationsmåtten ROE och ROA inom svenska företag noterade på Stockholmsbörsen. Vidare kunde ett signifikant positivt samband även påvisas mellan delbetyget E och ROE, delbetyget S och ROE, samt ett signifikant positivt samband mellan delbetyget S och ROA. Baserat på resultaten drogs slutsatsen att hållbart företagande, vilket representeras av ESGC-betyget, leder till bättre finansiella prestationer representerat av ett högre ROE och ROA bland svenska företag som är noterade på Stockholmsbörsen. Vidare drogs även slutsatsen att en ökad satsning på de faktorer som relaterad till miljön inom ESG-betyget ger bättre finansiella prestationer i form av ett högre ROE. Dessutom konstateras att en ökad satsning inom de faktorer som relaterar till det sociala inom ESG-betyget leder till bättre finansiella prestationer i form av ett högre ROE och ROA. Dessa upptäckter stöttar teorin om att ett utökat hänsynstagande till den affärsmässiga omgivningen i form av exempelvis miljö- och social påverkan utöver enbart aktieägarens intresse leder till vinstmaximering.

I denna studie undersöks spelarens prestation och immersion i datorspel beroende på om spelaren antingen använder spelets integrerade komponerade musik, eller om spelaren använder självvald musik. Studien baserades på tidigare forskning som sammanfattningsvis har konstaterat att de två musiktyperna i fråga påverkar spelare på olika sätt: medföljande ljudspår har en påverkan på spelares upplevelse och känslomässiga tillstånd, medan självvald musik förbättrar prestationen. Utifrån dessa slutsatser formulerades frågeställningen “Hur förändras spelares prestation då de lyssnar på självvald musik jämfört med om de lyssnar på ett spels medföljande ljudspår?” med hypotesen att ett spels medföljande ljudspår skulle fokusera spelares inlevelse på spelets narrativ och värld, varpå självvald musik istället skulle rikta inlevelsen mot spelets mekanik och kontrollmässiga schema. För att besvara hypotesen konstruerades en spelartefakt, vilken två grupper fick spela igenom ackompanjerade av respektive musiktyper. Resultatet motbevisade studiens hypotes, då gruppen som lyssnade på spelets ljudspår presterade bäst. Med detta sagt var skillnaderna minimala, varpå vidare forskning åberopas för att konstatera mer fasta samband.

I takt med att miljömedvetenheten har ökat i samhället har även intresset för hållbara investeringar ökat. Den här studien undersöker prestationen hos svenska hållbara fonder mot svenska konventionella fonder under coronapandemin. Trots att det finns många studier som undersöker hållbara investeringars prestation under finansiella kriser, är ämnet inte så utstuderat under coronakrisen, framförallt inte i Sverige som jämfört med många andra länder haft en annorlunda coronastrategi. Vidare undersöks även om investerares ökade risktagande i att investera i andra fonder än indexfonder lönar sig. Studien utförs genom att analysera faktisk avkastning, Sharpe-kvot och Treynor-kvot för svenska fonder under och innan coronapandemin. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i prestation mellan hållbara och konventionella fonder under coronapandemin, samt en skillnad mellan dessa fondgrupper och marknaden under coronapandemin. Det går huruvida inte att fastställa att skillnaden beror på vilket hållbarhetsbetyg fonderna innehar. I den utförda regressionsanalysen visade endast en variabel ett signifikant samband med prestation och det var beta-värdet.  Resultatet från studien har lett till slutsatsen att Den moderna portföljteorin är en rimlig förklaring till hur investerare konstruerar sina portföljer för att maximera den förväntade avkastningen. Teorin innebär att exkluderandet av icke-hållbara fonder, eller inkluderandet av endast hållbara fonder, leder till färre diversifieringsmöjligheter vilket i sin tur medför en lägre avkastning. Att det finns en skillnad i prestation mellan hållbara och konventionella fonder talar dock för att Den effektiva marknadshypotesen inte håller. Detta för att man enligt teorin inte kan göra extra avkastningar men resultatet som visar att en skillnad finns bevisar motsatsen. Vidare diskuteras även resultatet utifrån Beteendeekonomi där många olika aspekter finns med. Det som talat emot teorin är att marknaden återhämtade sig snabbt efter nedgången i början av coronapandemin vilket dock kan bero på gränsen till arbitrage där investerare kan ha upptäckt undervärderade tillgångar. Den här studien har inte analyserat Beteendeekonomi vidare eftersom fokus har legat på fondernas prestation och inte individernas investeringsbeteenden. Vad som däremot har konstaterats är att många investerar i hållbara fonder oavsett prestation vilket kan förklaras av Prospektteorin. Teorin menar att individer vinner en annan nytta än just den som de får i avkastningen.

Studien syftade till att undersöka om fysisk aktivitet i skolan påverkar elevers prestation i matematik. Påverkan av fysisk aktivitet på elevers upplevda känsla av koncentration och prestation i samband med matematikenundersöktes liksom om flickor och pojkar påverkas olika av fysisk aktivitet i skolan. Av det insamlade materialet visade flickor en större tendens till att dra nytta av att röra på sig i klassrummet i samband med matematiken, i övrigt kunde ingen entydig slutsats dras. Studien genomfördes i fem klasser, varav två agerade kontrollgrupp. I studien ingick totalt 73 elever, 41 elever i interventionsgruppen och 32 elever i kontrollgruppen. Eleverna genomförde två tester där eleverna, i interventionsgruppen, deltog i 5 minuters fysisk aktivitet innan det andra testet. Efter de båda testerna svarade eleverna på en enkät där de besvarade frågor kring sin prestation, koncentration samt om innehållet i den fysiska aktiviteten. Testerna analyserades med grund i teoretiska modeller om individers begreppsbilder och självuppfattning. Avslutningsvis upplever vi att forskningsläget är relativt tunt och att det behövs mer forskning inom ämnet för att kunna dra några generella slutsatser.

Syftet med studien är att undersöka huruvida elevers attityder till matematik korrelerar med deras prestationer i ämnet, vilka faktorer som påverkar attityden, och vad lärare kan göra för att förbättra elevers attityder till matematik. Studien fokuserar på elever som befinner sig i grundskolans senare åldrar och gymnasieskolan. Vi vill besvara frågeställningarna “Vad säger tidigare forskning om hur elevers attityd till matematik påverkar deras prestationer i ämnet?”, “Vilka påverkansfaktorer lyfter tidigare forskning kring elevers attityd till matematik?” och “Vad kan urskiljas i tidigare forskning angående hur lärare kan påverka elevers attityd till matematik?”. För att få svar på dessa frågor har vi utfört en innehållsanalys av 12 artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Vårt resultat visar att det finns en korrelation mellan attityder till matematik och prestationer i ämnet, och vi har utifrån de vetenskapliga artiklarna lyft fram påverkansfaktorer som kategoriseras i: föräldrars attityd till matematik, personliga bakgrundskaraktäristiker, arbetssätt och lärarens inverkan. / The purpose of this essay is to investigate whether students' attitudes towards mathematics correlate with their performance in the subject, what factors influence attitude, and what teachers can do to improve students' attitudes towards mathematics. The study focuses on students between the ages of 12-18. We want to answer the questions "What does previous research say about how students' attitudes towards mathematics affect their performance in the subject?", "What influencing factors on students' attitudes towards mathematics are highlighted in previous research?" and "What can be discerned in previous research regarding how teachers can influence students' attitudes towards mathematics?”. To answer these questions we have performed a content analysis of 12 articles published in scientific journals. Our results show that there is a correlation between attitudes towards mathematics and performance in the subject, and we have found and categorized influencing factors into: parents' attitudes towards mathematics, personal background characteristics, working methods and the teacher's influence.

Bakgrund: Vitamin D är en solskensvitamin eftersom den bildas naturligt i kroppen när huden exponeras av solen. Vitamin D består av två fettlösliga former ergokalciferol (D2) och kolekalciferol (D3. Vitamin D är ett grundläggande komplement för att bevara en god hälsa och prestation. Syfte: Att undersöka vitamin D påverkan på fysisk prestation hos uthållighetsidrottare. Metod: Artikelsökningar på PubMed och Sport Discus gjordes 30/3 - 2/4 för att undersöka syftet med studien. Sammanlagt inkluderades 6 studier som undersökte vitamin D påverkan på fysisk prestation hos uthållighetsidrottare. Två kvalitetsbedömningar gjordes av studier för att undersöka om de uppfyller grundläggande kvalitetskrav. Resultat: Studierna genomförde fysiska tester och innehöll olika typ av uthållighetsidrottare, såsom löpare, cyklister, simmare, roddare, elitidrottare. Effekter av vitamin D på fysisk prestation var bland annat förbättrad muskelåterhämtning, muskelstyrka, snabbhet och syreupptagning. Konklusion: Vitamin D har positiva effekter på fysisk prestation hos kvinnliga och manliga uthållighetsidrottare. / Background: Vitamin D is a sunshine vitamin because it is formed naturally in the body when the skin is exposed to the sun. Vitamin D consists of two fat-soluble forms, ergocalciferol (D2) and cholecalciferol (D3). Vitamin D is a basic supplement for maintaining good health and performance. Purpose: To investigate the impact of vitamin D on the physical performance of endurance athletes. Method: Article searches were made in PubMed and Sport Discus 30/3-2/4 to investigate the purpose of the study. Totally 6 studies were included that have investigated the impact of vitamin D on the physical performance of endurance athletes. Two quality assessments were made on the studies to investigate whether they meet basic qualification requirements. Result: The studies performed physical tests and included different types of endurance athletes such as runners, cyclists, swimmers, rowers, elite athletes. Effects of vitamin D on physical performance included improved muscle recovery, muscle strength, speed, and oxygen uptake. Conclusion: Vitamin D has positive effects on physical performance in female and male endurance athletes.

Med bakgrund i tidigare forsknings tvetydiga resultat samt avsaknad av studier för svensk marknad ämnar denna studie undersöka huruvida styrelsens oberoende har ett samband med företagets finansiella prestation hos svenska börsnoterade företag. Urvalet baseras på bolag noterade på Nasdaq Stockholm Large-, Mid- och Small Cap samt Nordic Growth Market för åren 2014–2019 med totalt 478 observationer. Med hjälp av multipel regressionsmetod studerades styrelsens oberoende i förhållande till två prestationsmått, Return on Assets (ROA) och Tobins Q. Studien finner inget signifikant samband mellan styrelsens oberoende och företagets finansiella prestation oavsett vilket mått som används. Resultaten är robusta även för test över tidsperioden 2017–2019. Studiens resultat analyseras i relation till tidigare forskning samt agentteori och upper echelon theory. Utfallet för denna studie går inte i linje med teoriernas antaganden eller tidigare forskning i Europa, därav anses ytterligare studier krävas för att säkerställa sambandet.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att belysa hur forskningen förklarar skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i matematikämnet för grundskolans F-3. Syftet med vår uppsats är också att titta på forskning med koppling till det centrala och återkommande begreppet “mathematics achievement”, prestation inom matematik. Vivill undersöka hur forskningen kännetecknar begreppet när det gäller skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i matematik. Det resultat som senare belyses kommer ligga till grund för diskussion av den praktiska relevansen av översiktens resultat och kommer utifrån det lämna förslag till ytterligare forskning inom området. Om lärare och blivande lärare får kännedom om skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i matematik, kan det eventuellt motverka de negativa faktorer som har inverkan på eleverna i deras kunskapsinhämtning. För att besvara syftet använder vi oss utav följande frågeställning; Vad kännetecknar forskningen om förklaringen av skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i matematikämnet i grundskolans F-3?  Genom urvalskriterier och sökord fann vi åtta artiklar från sökmotorerna Primo och ERIC. Utifrån dessa studerade vi vad forskningen sade inom vårt område och där vi i urvalsprocessen använde oss av Eriksson-Barajas, Forsberg & Wennströms (2013) olika steg, (alla steg utom det fjärde). Dessa åtta studier valde vi att kartlägga i en matris utifrån artikelns titel, författare, publiceringsår och i vilket land den genomfördes. Vi gjorde ett aktivt val att inte begränsa oss till några specifika länder, detta för att få så bred och övergripande kännedom om ämnet som möjligt. Samtliga artiklar använde sig av kvantitativ metod och artiklarna ledde sammantaget till liknande resultat.  Flertalet studier argumenterade att skillnader mellan pojkar och flickor i matematik är ett faktum. Anledningen till dessa skillnader kan bero på olika faktorer, där ämnet diskuteras och problematiseras utifrån olika perspektiv. Sammanfattningsvis ser vi två olika perspektiv som förklarar skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor. Dels finns det biologiska och psykologiska förklaringar, att pojkar mognar senare än flickor och är därför i behov av mer stöd, liksom att flickor innehar en mer känslokall relation till matematik. Dels finns också sociokulturella och stereotypa föreställningar på att lärare och föräldrar anses besitta könsstereotypa fördomar. Detta kan tex yttra sig genom att pojkar både förväntas vara mer kunniga och betraktas som mer kunniga inom ämnet matematik. Skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i grundskolans F-3 är ett komplext ämne som berör och påverkar elevernas helaskolgång. Med detta i åtanke ser vi ett betydelsefullt ansvar att belysa dessa skillnader, vilket pedagoger bör hörsamma och beakta. Vi anser att lärare bör arbeta utifrån det sociokulturella perspektivet. Detta för att inte fastna i slutsatsen av att det finns biologiska faktorer som påverkar elevernas prestation och resultat i ämnet matematik.

Syfte: Den Europeiska kommissionen lade fram ett lagförslag om jämställdhet i bolagsstyrelserna i de börsnoterade företagen. Kvinnlig representation i börsnoterade företag är således ett aktuellt ämne och det är även en intressant fråga om detta har en påverkan på ett företagets finansiella prestation. Syftet med den här studien är att granska sambandet mellan kvinnlig representation inom ett företags styrelse och finansiell prestation.   Metod: I studien används en kvantitativ metod. Studieobjektet är 60 bolag som är noterade på large cap på Stockholmsbörsen. Data har samlats in med hjälp av Retriever Business och företagens årsredovisning. För att granska sambandet mellan kvinnlig representation i styrelsen och finansiell prestation har data analyserats genom en multipel regressionsanalys där ROA och Tobin´s Q användes som mått för finansiell prestation. Redovisning av data och regressionsanalysen sker genom tabeller som tagits fram från statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Vårt undersökningsresultat tyder på att det inte finns något samband mellan kvinnlig representation i styrelsen och finansiell prestation hos bolag som är noterade på large cap på Stockholmsbörsen. Resultatet implicerar att den höga nivån av jämställdhet i Sverige gör att en könsdiversifierad styrelse inte påverkar den finansiella prestationen.   Examensarbetets bidrag: Efter att liknande studier har utförts i andra länder bidrar denna studie med ett resultat ur ett svenskt perspektiv. Studien kompletterar därmed tidigare forskning och bidrar till förståelsen av en begränsning med kritisk massa-teorin.   Förslag till fortsatt forskning: Denna studie är begränsad till 60 bolag som är noterade på large cap på Stockholmsbörsen. Dessutom omfattar det insamlade datamaterialet endast en tidsperiod på 5 år och finansiell prestation mäts endast med de två finansiella prestationsmåtten ROA och Tobin´s Q. Framtida forskning borde framförallt undersöka flera bolag även på andra börser över en längre tidsperiod. Dessutom kan även andra prestationsmått användas för att få en bättre helhetsbild.

Forskningen om sambandet mellan fonders hållbarhetsbetyg ESG (Environmental, Social och Governance) och finansiell prestation är utbredd och mångfacetterad, men samtidigt saknas studier med svenska marknaden som studieobjekt. Sverige är ett land där fondsparande med hållbar inriktning är vanligare än någon annanstans i världen, och det är därför intressant att rikta forskningens fokus till den svenska marknaden. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka sambanden mellan svenska fonders ESG-betyg och finansiell prestation utifrån det totala ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg. Förhoppningen med studien är att bidra med nya bevis om sambanden inom en marknad som ligger i framkant, samt att ge svenska investerare en inblick i lönsamheten bakom hållbara investeringar. Syftet uppnås genom att pröva åtta hypoteser om sambanden, där hypoteserna berör det sammantagna ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg samt delas upp utifrån prestationsmåtten. Hypoteserna utformades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning om sambanden, samt teorier om varför sambanden existerar eller inte. Samtliga hypoteser förutspådde ett positivt statistiskt signifikant samband mellan ESG och finansiell prestation. För att pröva hypoteserna insamlades data om 70 svenskar fonder som analyserades genom fyra regressionsmodeller. Resultatet visade att inget statistiskt signifikant samband kan mätas mellan det sammanlagda ESG-betyget och avkastning respektive riskjusterad avkastning, då dessa analysmodeller inte uppnådde en korrekt signifikansnivå. Eftersom hypoteserna om det sammanlagda betyget inte fick stöd av regressionsmodellerna, drogs slutsatsen att det inte finns något samband mellan det totala betyget och finansiell prestation. Däremot utvanns statistiskt signifikanta modeller som visar sambanden mellan de enskilda kriterierna och avkastning respektive riskjusterad avkastning, men enbart två kriterier visade sig ha ett statistiskt signifikant samband med prestationsmåtten, dock inte positiva. Bolagstyrningskriteriet fastslogs ha ett negativt samband med avkastning medan det sociala kriteriet uppvisade ett negativt samband med riskjusterad avkastning. Övriga kriteriers samband fick inte stöd av modellerna. De icke-existerande och negativa sambanden kan förklaras av Friedmans aktieägarteori som säger att ett företag uppnår ekonomisk vinst genom fokus på att tillfredsställa aktieägarna, och att fokus på hållbarhet medför avkall på det fokuset. Kompromissteorin  vidareutvecklar Friedmans teori och bekräftar resonemanget då den argumenterar för att sociala och ekonomiska prestationer inte kan maximeras samtidigt, och ger också en förklaring till resultatet.