Studien har undersökt vad som motiverar eliten inom svenskt näringsliv. Syftet med denna uppsats var att beskriva och skapa förståelse för vad som motiverade eliten att prestera och utvecklas. Avsikten var att förstå om det kunde finnas andra orsaker till strävan efter större monetär ersättning än själva behovet av ersättningen. Som grund för studien har teorier använts inom styrning av individer i organisationer tillsammans med teori om makt och status till följd av ekonomisk ställning. Det empiriska materialet bestod av kvalitativa intervjuer med VD:ar på fyra större svenska företag, där fokus låg på vad som motiverade personer på toppositioner inom sin yrkeskategori. En slutsats av studien var att arbetet i sig var den främsta motivationsfaktorn hos intervjupersonerna, följt av ens prestation på arbetet och att få erkännande genom bekräftelse. Att ha makt att påverka det företag intervjupersonerna ledde ansågs även vara motiverande. Däremot att monetär ersättning skulle vara drivande var inget som lyftes fram i studien, men det visade sig ändå vara grundpelaren för att få den ekonomiska eliten att bli motiverade till själva arbetet. För vidare forskning föreslogs en kvantitativ studie för att kunna dra bredare slutsatser, alternativt observera eliten i syfte att studera fenomenet status.

Hållbarhet och socialt ansvarstagande är inget nytt koncept för företag, men dess popularitet och bredare användning växer i takt med ökad medvetenhet om företags och människors miljöpåverkan. ESG-betyget har blivit ett av de mest välkända måtten för att mäta ett företags prestation i hållbarhet och konceptet för större uppmärksamhet hos investerare runt om i världen. Energisektorn i USA står inför stora utmaningar såsom växthusgasutsläpp, jämställdhet och konkurrens från teknologisk utveckling. Samtidigt ställer investerare högre krav på sektorns hållbarhetsarbete. Det återstår fortfarande behov av forskning på sambandet mellan ESG och företags finansiella prestation då tidigare forskning uppvisat varierande resultat. Syftet med studien är att undersöka vilket samband som finns mellan ESG-betyg och finansiell prestation hos amerikanska energibolag. I studien analyseras finansiell prestation genom det marknadsbaserade måttet, Tobin’s Q och det redovisningsbaserade måttet, ROA. I studien undersöks det även vilket samband som finns mellan de tre pelarna i ESG-konceptet (miljö, social och bolagsstyrning) enskilt med finansiell prestation. För att kunna besvara studiens frågeställningar utfördes multipla regressionsanalyser för åren 2009–2018 på 68 amerikanska energibolag. Slutsatserna från resultat är att hållbarhetsaktiviteter, avspeglat i ESG-betyg, har ett negativt signifikant samband med redovisad prestation (ROA) samt ett neutralt samband (varken signifikant positivt eller signifikant negativt samband) med marknadsbaserad prestation (Tobin’s Q). Resultatet visar också att ingen av E-, S och G-betyget individuellt har något positivt signifikant samband med varken Tobin’s Q eller ROA. Resultatet från studien går i linje med den traditionella aktieägarteorin där företag enbart bör engagera sig i aktiviteter som vinstmaximerar för dess aktieägare. Resultatet utmanar samtidigt intressentteorins synsätt där företag, enligt teorin, vinstmaximerar genom att fokusera på en större grupp av intressenter än bara aktieägarna. Resultatet implicerar att amerikanska energibolag, enligt aktieägarteorin, inte bör engagera sig i olönsamma aktiviteter eftersom det innebär en kostnad för aktieägare. Ingen tidigare studie på området har hittats på amerikanska energibolag och studien kompletterar således ett forskningsområde som visat varierande resultat med en bransch och landspecifik studie.

Denna studies syfte var att försöka påverka individers målsättning och fysiska prestation genom att använda sig av heuristiken anchoring-and-adjustment. Anchoring-and-adjustment är en heuristik där en numerisk referenspunkt påverkar individer genom att de otillräckligt justerar utifrån ankaret när de ger svar och tar beslut. Denna heuristik, som visat sig vara väldigt robust och ha stark effekt, kombinerades med kunskap inom målsättning och sportpsykologi för att få fram frågeställningen huruvida anchoring-and-adjustmentheuristiken kan påverka individers uppskattning av prestation och följaktligen om det mål som sätts påverkar individers fysiska prestation. Fyrtio försökspersoner (35 män) delades slumpmässigt in i två grupper där de förankrades lågt respektive högt inför två fysiska övningar. Efter förankringen tillfrågades försökspersonerna att uppskatta hur många repetitioner de trodde de skulle klara, för att sedan få utföra övningarna och se hur många de faktiskt klarade.        Skillnad kunde ses vad gällde uppskattningar inför övningarna, där de lågt förankrade individernas uppskattning signifikant skilde sig från de högt förankrade individerna. Vad gällde faktiskt utfört antal repetitioner kunde endast ett mönster ses där de högt förankrade individerna utförde marginellt fler repetitioner, skillnaden var dock inte signifikant. Det hittades alltså bevis för att anchoring-and-adjustmentheuristiken påverkar individers uppskattningar tillika målsättning, men inga bevis hittades för att den följande fysiska ansträngningen påverkades.

No description available.

Detta arbete undersöker hur sångpedagoger och sångare kan arbeta för att förändra en inställning som kan skapa stress och press i övningsrummet. Inspirationen var min egen upplevelse av en skillnad mellan min prestation på scenen jämfört med i övningsrummet. Rösten är ett personligt instrument, sångprestationen kan kopplas ihop med egenvärdet och påverka självkänslan på ett negativt sätt. Sångare behöver en god relation till sitt instrument och sångövningen bör vara koncentrerad med en inre förståelse för syftet med övningar. Genom kvalitativa intervjuer med två erfarna pedagoger eftersöktes verktyg som kan användas för att förbättra inställningen i övningsrummet. Resultatet visade bland annat att för högt ställda krav på prestationen i övningsrummet kan bidra till en negativ syn på instrumentet och självbilden. En tydlig plan behövs för vad som ska göras i övningsrummet, den kritiska analysen får inte ha övertaget. Sångare som pressar sig själv till perfektion i övningsrummet drabbas oftast negativt. I diskussionen kopplas resultat och bakgrund ihop med utgångspunkt i forskningsfrågorna om pedagogernas erfarenhet om sin övning, synen på rollen som vägledare och hur pedagoger kan jobba för att hjälpa sina elever till en sund övning.

Syfte Studien syftar till att identifiera hur informationsdelning, prestationsutvärdering och belöningar har förändrats till följd av utvecklingen i en organisations utvecklade styrprocess. Metod Denna fallstudie tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med en kombinerad forskningsansats, där primärdatan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Därefter har en analys av det empiriska materialet genomförts med utgångspunkt i den teoretiska referensramen, vars resulterat avslutningsvis utgör studiens slutsatser.  Slutsats Det är möjligt att konstatera en tydlig förändring i organisationens hantering av information till följd av den ökade delaktigheten bland medarbetarna. Verksamhetens har övergått från förutbestämda prestationskontrakt baserade på budgeterade resultat, till en prestationsutvärdering baserat på ett holistiskt synsätt. Någon förändring beträffande belöning är inte möjlig att urskilja.

”Armarna började domna och sticka, kroppen började skaka och dra ihop sig som i kramper och andningen blev ytlig och snabb ... kroppen blev som ett gummiband spänt till det yttersta, samtidigt som det kändes som att någon suddade ut mina kanter. Armarna blev suddiga och benen likaså. Någon knäppte på gummibandet så att hela kroppen ryckte. Jag befann mig på gränsen och kroppen ville gå över i det okontrollerade, men min hjärna höll emot. Det kändes som att jag ville släppa taget och gå över i okontrollerad hyperventilering tills jag inte behövde känna mer. ...Det är den här känslan jag är rädd för. Och det är den känslan jag måste dyka in i för att neutralisera. Det är det jag behöver hjälp med. Efteråt är jag matt. Och tom. Som att jag sprungit en mil och lyft ett ton. Och så är jag förvånansvärt klar i huvudet. Som att någon dragit åt sidan den gardin som jag satt upp mellan mig och alla minnen och känslor kopplade till det här. Igår såg jag otroligt tydligt att det var detta som hände mig för ett år sen (på audition) i Düsseldorf. Men jag har varken vågat eller kunnat se det för vad det var. En panikattack.” Det här är ett citat från min dagbok, skrivet 2 april 2018. Jag skulle då ha varit mitt uppe i min examensproduktion på Operahögskolan i Stockholm. I juni samma år skulle jag ha tagit min Masterexamen och genom det avslutat sju års utbildning för att bli operasångerska. Istället hade jag, en vecka tidigare, fått höra av mig till skola, familj och läkare med beskedet; Jag klarar inte det här längre. Idag, tre år senare, möjliggör en global pandemi att jag fullföljer min examen. Att det dröjt tre år har inte att göra med att jag varit kvar i det tillstånd av utbrändhet jag var i 2018, tvärt om, jag har inte haft möjlighet eftersom jag arbetat heltid sedan dess. Jag vill inte uttrycka det som att jag tog mig tillbaka för det sätt jag levde mitt liv innan jag sjukskrevs med utmattningsdepression är inte ett tillstånd att sträva efter. Nej, jag anser snarare att jag tagit mig igenom det. Gått framåt, stärkt av mina upplevelser. Tiden som gått, samt den arbetslivserfarenhet jag samlat på mig sedan dess gör att jag nu vill ta tillfället i akt att reflektera kring hur jag hamnade där jag gjorde 2018 samt hur jag tog mig vidare. Jag kommer att utgå ifrån mina egna erfarenheter, men min förhoppning är att de kan ligga till grund för en bredare reflektion kring varför operasångare i slutet av sin utbildning och början av sin karriär tycks så sårbara för stress och prestationsångest. Kanske kan min berättelse väcka tankar hos andra sångare? Och kanske kan organisationen kring dem dra lärdom från den och arbeta för att förhindra att det går så långt som det gjorde för mig.

Bakgrund: Forskning och litteratur belyser att mental träning är viktigt för att prestera optimalt. Mental träning genom visualisering och målbildsträning förbättrar prestationen och har en stressreducerande effekt på individen. Neurofysiologiska effekter är påvisade i forskning men kvalitativa resultat om egna upplevelser saknas. Inom fysioterapi ses en stor potential för mental träning men en brist på resultatinriktade studier inom psykologi och beteendemedicin. Det innebär tillsammans med ämnets stora omfång dåligt evidensunderlag jämfört med traditionella fysioterapeutiska interventioner. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelse och erfarenhet samt vilken inställning som finns till mental träning bland fotbollsspelare i division 2 & 3 i en fotbollsklubb i Norrland. Metod: I studien används en kvalitativ innehållsanalys samt en separat metod för urval. Urvalet består av en enkätundersökning som kartlägger allmän inställning samt potentiella deltagare till studien följt av intervju och analys av tillfrågade spelare från en lokal fotbollsklubb. Sammanlagt svarade 22 personer på enkäten och fyra personer intervjuades. Resultat: Mental träning visar sig ha en positiv effekt på spelarnas prestation. Det bidrar bl.a. till ett kontrollerat fokus och en automatisk inlärning. Mental träning kan leda till en aktiv, aktiv/passiv eller en passiv respons som representerar förbättringsområden hos spelaren. Samtliga deltagare i intervjustudien hade en positiv inställning till mental träning. Konklusion: Resultatet antyder att mental träning är användbart och kan appliceras på individer med prestationskrävande aktiviteter för att uppnå förbättrade resultat. Inställningen till träningsformen är bland deltagarna mycket positiv. Fortsatta studier rekommenderas gällande typ av mental träning och för användning inom hälso- och sjukvård.

Menstruationscykelns faser påverkar kvinnor på olika sätt och kan bidra till att idrottsprestationer misslyckas. En del forskning finns på hur cykeln fysiskt påverkar kroppen i idrott men hur den kan påverka psykiskt vid prestation är inte lika känt. I denna studie är syftet att skapa förståelse och ökad kunskap kring hur kvinnliga idrottare på nationell elitnivå mentalt hanterar att prestera i påverkan av menstruationscykeln och dess faser. En kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer användes för att undersöka hur kvinnliga idrottare på nationell elitnivå upplever sin prestation under menstruationscykeln. Det visade sig bland annat att elitidrottare påverkas olika under sin menstruationscykel och upplevelsen är att träning påverkas mer än under tävling/match. Rutiner och samtal är de främsta tillvägagångsätten till att hantera besvär som cykeln kan orsaka. Idrottare på nationell elitnivå påverkas av menstruationscykelns faser vilket påverkar både träning och tävling, även om adrenalin och fokus under tävling gör det lättare att kunna prestera. Genom medvetenhet om hur cykeln påverkar varje individ i kombination med utvecklade bemästringsstrategier för att hantera de besvär som kan finnas, gör att det går att prestera på topp under alla cykelns faser. / The phases of the menstrual cycle affect women in different ways and can contribute to the failure of sports performance. Some research exists on how the menstrual cycle physically affects the body in sports, but how it can affect psychologically in performance is not as well known. In this study the aim is to create understanding and increased knowledge about how female athletes at the national elite level mentally manage to perform in the influence of the menstrual cycle and its phases. A qualitative method in the form of focus group interviews was used to investigate how female athletes at national elite level experience their performance during the menstrual cycle. It turns out, among other things that elite athletes are affected differently during their menstrual cycle and the experience is that training is affected more than competition/match. Routines and conversations are the main approaches to dealing with problems that the cycle can cause. Athletes at the national elite level are affected by the phases of the menstrual cycle, which affects both training and competition, although the adrenaline and focus during competition make them easier to perform. Through awareness of how the cycle affects each person in combination with developed coping strategies to deal with the problems that may be present, it is possible to perform at the top during all phases of the menstrual cycle.

Sammanfattning   Datum: 2020-06-08   Nivå: C-uppsats    Institution: EST – Ekonomi, Samhälle &amp; Teknik, Mälardalens Högskola.   Författare: Sebastian Beyermann (95/08/08), Ida Bohm (95/08/17), Cornelia Petersen (96/03/08)   Titel: Ledarskap i banksektorn - En studie i ledarskap och prestation    Handledare: Kerstin Nilsson   Nyckelord: Ledarskap, prestation, bank, HRM, mål   Frågeställningar: <ol type="1">Vilka faktorer i sitt ledarskap anser chefer inom banksektorn främja deras medarbetares arbetsprestation? Vilka faktorer i ett ledarskap anser chefer inom banksektorn kan hämma deras medarbetares arbetsprestation?    Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för vilket typ av ledarskap som är gynnsamt med avseende på arbetsprestation inom banksektorn.    Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ ansats. Insamlingen av primärdata har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studiens sekundärdata är baserad på vetenskapligt granskade artiklar inom uppsatsens forskningsämne. Studiens teori, bakgrund samt problemformulering är baserade på både primärdata och sekundärdata.    Slutsats: Den transformativa ledarskapsstilen upplevs genomgående som den mest använda och rekommenderade ledarskapsstilen för att främja arbetsprestation. Strategisk resultathantering kan användas som konkurrensfördel och som ett redskap i ledarskap för att främja arbetsprestation. Tydlighet i mål och visionen hos organisationer är faktorer som behöver kommuniceras med tydlig sammankoppling till varje enskild medarbetare för att skapa framgång för organisationen.